No description available.

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet. Av den anledningen har vi haft för avsikt att skapa oss en bild över hur pass väl den estetik som lyfts fram för blivande lärare i den nya lärarutbildningen, som kom till i samband med omorganisationen, kommit att påverka nyutexaminerade SO-lärares uppfattningar av och inställningar till estetisk användning i sin SO-undervisning. Utifrån den forskning som bedrivits, framförallt under de senaste två decennierna, kring vilka fördelar som estetiken medför för elevers inlärning och utveckling, samt hur estetiken används i dagens svenska skola har vi utvecklat två huvudbegrepp som ligger till grund för vårt resultat. Dessa begrepp har vi valt att kalla den restriktiva estetiken och den utvecklande estetiken. Anledningen till att vi gett dem dessa namn handlar om att de ganska så tydligt förmedlar hur estetiken i den svenska skolan används eller borde användas. Inom den restriktiva estetiken, som genomsyrar den svenska skolan, utnyttjas estetiken inte till fullo anser forskarna. Den utvecklande estetiken handlar således om vad skolan och alla dess aktörer skulle behöva tänka på och förändras för att estetiken ska kunna utnyttjas till fullo. Resultatet av vår studie visar på en ganska så hög osäkerhet kring begreppet estetik och hur det ska definieras. Vi kom även fram till att SO-undervisningen genomsyras av estetiska inslag, men att dessa inslag framförallt är av en modest typ, vilket är en del av den restriktiva estetiken.

I denna uppsats undersöker vi islamundervisningen på tre kommunala gymnasieskolor i Halland med fokus ur ett lärarperspektiv. Fördomar om islam i samhället fick oss att reflektera kring om lärare väljer att prioritera eller undvika delar inom islamundervisningen, och i så fall vad. Syftet med vår C-uppsats är att undersöka, analysera samt reflektera över vilken syn lärare har på islamundervisningen i Religionskunskap 1, hur de arbetar med ämnet islam samt hur detta skiljer sig från arbetet med de övriga världsreligionerna. Metoden vi valt att använda oss av är intervjuer med fem gymnasielärare vilka är verksamma på de tre olika kommunala skolorna i Halland. I resultatet framkom det att fördomar genomsyrar islamundervisningen samt att media har en stor påverkan på undervisningen inom ämnet.

Studiens mål är att undersöka hur elever tänker kring historieämnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenär att undersöka elevernas historiemedvetande utifrån beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever från årskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna känner att de inte fårvara med att bestämma om undervisningens innehåll och upplägg. Eleverna anser att historia är viktigt, även omde har svårt att definiera vad historia är.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syftet var att undersöka elevers uppfattning om och erfarenhet av friluftsliv. De mer preciserade frågeställningarna är: Vilka upplevda erfarenheter av friluftsliv framträder hos elever i skolor som ligger nära respektive längre bort från naturen? Hur definierar unga friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv? Vilken typ av friluftsliv utövar elever i årskurs 9? I studiens avslutande del diskuteras studiens resultat utifrån ett skolperspektiv.   Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Sex elever i årskurs 9 har intervjuats på två olika skolor, tre elever på en förortsskola och tre elever på en innerstadsskola. Skolorna valdes strategiskt utifrån skolornas geografiska läge samt den socioekonomiska statusen i området. Eleverna lottades fram bland de elever som frivilligt kunde tänka sig att delta i studien. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande påverkade utformningen av intervjuguiden och kom också att bilda ett teoretiskt ramverk för analys och tolkning av data.   Resultat Samtliga elever hade varit ute i naturen som små, oftast tillsammans med familjen. Eleverna uppfattar naturupplevelser som något positivt, även om innerstadseleverna helst utövar friluftsliv under en kortare tidsperiod. Deltagarna i studien definierar friluftsliv som att det handlar om ”att bara vara” i naturen en längre period. Respondenterna utövar enkelt friluftsliv och två av dem utövar även avancerat friluftsliv. För respondenterna är det sociala närverksbyggandet viktigt vid utövande av friluftsliv. Alla elever utom en vill ha mer friluftsliv i skolan i form av "att bara vara" i naturen utan krav på prestation. Eleverna är osäkra på syftet med att ha friluftsliv i skolan.   Slutsats Utifrån Säljös teori om ett sociokulturellt perspektiv på lärande antyder vår studie att de elever som utövat friluftsliv under barndomen har fått med sig resurser att kunna orientera sig mot att utöva friluftsliv i tonåren. Närhet till naturen påverkar de erfarenheter och mängden erfarenheter av friluftsliv som eleverna har. Närheten påverkar också vilken typ av friluftsliv som eleverna uppfattar som lockande att utöva på fritiden. Naturmöte och naturvistelse är vanligare än ett utövande av friluftsliv. Eleverna utövar främst ett enkelt friluftsliv och uppfattar naturupplevelser som något positivt och rofullt. Den sammantagna uppfattningen om vad friluftsliv representerar är att det handlar om: ”att bara vara” i naturen under en längre tid. Eleverna förstår inte varför de har friluftsliv i skolan. Detta indikerar att lärare bör bli bättre på att förmedla syftet med friluftsliv. / Abstract Aim The overall aim of this study has been to investigate students' perception and experience of friluftsliv. The more specific questions are: What perceived experiences of friluftsliv emerges among students in schools close and further away from nature? How do young people define friluftsliv and how do they describe their relationship to friluftsliv? What type of friluftsliv do students in grade 9 exert? In the end of the study the results are discussed from a school perspective.   Method We conducted a qualitative study using interviews as a method. Six students in grade nine were interviewed at two different schools, three students at a suburban school and three students at an inner city school. The schools were chosen strategically based on the schools’ geographical location and the socioeconomic status of the area. The students were randomly chosen among those students who were willing to participate in the study. A socio-cultural perspective influenced the design of the interview guide, and also came to form the theoretical framework for the analysis and interpretation of the data.   Results All students had been out in the nature during their childhood, mostly with the family. The students see nature as something positive, even though the inner-city students only want to exert friluftsliv for a shorter time. Participants in the study define friluftsliv as "just being" in nature a longer period. The respondents exert simple friluftsliv and two of them also exert advanced friluftsliv. For the respondents, the social network construction is important when exerting friluftsliv.All students except one want to execute more friluftsliv in the school in terms of just being in nature without the demand to perform. The students are unsure of the purpose of having friluftsliv in school.   Conclusions Based on Säljös theory of the socio-cultural perspective on learning, our study indicates that the students who exerted friluftsliv during childhood have resources that make them able to orient themselves towards friluftsliv in their teens. Proximity to nature affects the experience and the amount of experience of friluftsliv that the students have. The proximity also affects the type of friluftsliv that students perceive as attractive to practice at leisure time. Meeting with nature (Naturmöten) and the being in nature (naturvistelse) is more common than to exert friluftsliv. When exerting friluftsliv they primarily practice simple friluftsliv and perceive nature as something positive and peaceful. The overall perception of what friluftsliv represents is that it's about "just being" in nature for a longer time. Students do not understand why they have friluftsliv at school. The teachers need to be better at communicating the purpose of friluftsliv.

<p>Examensarbete, 15 hp (lärarexamen)</p>

No description available.

Föreliggande studien ämnar utreda fyra lärares förhållande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska ämnen anges i Lgr11, samt vilka förutsättningar de upplever som nödvändiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jämförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare som samtliga undervisar i teoretiska ämnen i årskurserna 1-4. Resultatet delger att lärarna i studien i mycket liten utsträckning, eller ingen alls, har erhållit utbildning för att bedriva musikundervisning. Således bedrivs denna undervisning i olika grad och med lärares enskilda musikkunskap som grund. En korrelation mellan musikaliskt självförtroende och i vilken utsträckning musikintegrering sker går att finna, men även musikintegrering som bedrivs genom stark vilja snarare än musikaliskt självförtroende, kan urskiljas i resultatet. Samtliga lärare i studien innehar emellertid en positiv syn på musik som inlärningsinstrument och önskar genom utbildning eller konkretiserade didaktiska förslag i Lgr11 bedriva en mer musikintegrerad undervisning.

Undersökningen som genomförts grundar sig på sex lärares beskrivning av hur de använder, och hur de skulle vilja använda, skönlitteraturen i undervisningen. Lärarna arbetar i de tidigare åren (1-3 samt mellanåren (4-6). Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts och sammanställts i olika kategorier efter transkribering. Det visade sig att samtliga lärare använder sig av skönlitteraturen i undervisningen men i olika utsträckning. De lärare som arbetade med äldre elever hade ett mer genomarbetat arbetssätt, i form av bokloggar och bokrecensioner, när det kom till användandet av skönlitteratur. Detta berodde främst på att lärarna som arbetade med eleverna i de yngre åldrarna mest fokuserade på läs- och skrivinlärning, vilket är naturligt eftersom eleverna är så unga och många är i färd med att knäcka läskoden. Det framkom även att lärarna inte upplevde att de hade tillräckligt mycket kunskap för att använda skönlitteraturen på ett mer medvetet sätt i undervisningen men att effekten av skönlitteraturen ansågs positiv i den bemärkelsen att den leder till utveckling hos eleverna. Exempelvis så utvecklas elevernas läsförståelse och kunskap om olika skönlitterära böcker och dess författare.

Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar. Läraren verkar också ändra sitt fokus utifrån hur eleverna förstår en uppgift till en mer generell förklaring av uppgiften när han behöver förklara samma matematiska uppgift flera gånger under samma lektion. Schoenfeld´s ramverk och teorin om matematisk kunskap för undervisning var ett bra val för studien ur en metodologisk synvinkel. Studiens resultat indikerar dock att det behövs en komplettering av Schoenfeld´s ramverk av att fixerat och flexibelt mål är en viktig del av lärarens agerande.