Spelling suggestions: "subject:"a sniundervisning"" "subject:"a derasundervisning""
121 |
Religionsbegreppet i skolan : en studie om lärares syn på och användande av religionsbegreppetNolåkers, Tove January 2009 (has links)
Den här undersökningen handlar om religionsbegreppet och dess roll i skolan. Syftet är att undersöka hur några lärare definierar religion samt hur de använder begreppet i sin undervisning, både direkt och indirekt. De konkreta frågeställningarna berör både hur lärarna definierar religion och hur själva religionsundervisningen bedrivs. Vad gäller undervisningen berörs material, innehåll och perspektiv samt själva religionsbegreppet. Undersökningen består av fem intervjuer genomförda med religionslärare på gymnasiet. Resultatet ställs mot styrdokument, tidigare forskning som berör både religionsbegreppet och religionsdidaktik samt en teoretisk ram i form av tre religionsvetenskapliga paradigm. Resultatet visar att det hos lärarna finns en skillnad i hur de ser på religionsbegreppet och hur de faktiskt använder det i sin undervisning. De flesta av dem diskuterar hur viktigt det är att problematisera religionsbegreppet och gör det till viss del men vad gäller undervisningen visar det sig dock att lärarna till stor del använder traditionella kategorier bland annat för att beskriva religion men även till grund för vissa jämförelser.Resultatet visar också att det finns flera aspekter i lärarnas resonemang som stämmer väl överens med ett religionsfenomenologiskt synsätt medan andra aspekter tyder på att lärarna resonerar i linje med kulturvetenskapliga perspektiv. Man skulle kunna sammanfatta det med att de befinner sig mittemellan de två paradigmen eller är på väg mot ett kulturvetenskapligt.
|
122 |
Att bli bättre lärare : hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan /Gustavsson, Laila, January 1900 (has links)
Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.
|
123 |
Konsten att prata matematik : En studie om kommunikativ förmåga i matematik i årskurs 4-6. / The art of talking mathematics : A study of communicative ability in mathematics in grades 4-6Patli, Despina January 2015 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmåga i matematik, hur lärare kan arbeta med området samt vilka möjligheter och svårigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare beskriver matematisk kommunikation som ett sätt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lärande. De anser att elever ska få arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sätt att arbeta med området. Lärarna menar att den största möjligheten är att elevers förståelse för matematik ökar men att det kan vara svårt att individanpassa undervisningen.
|
124 |
Lärares syften med laborationer i naturvetenskap : En kunskapsöversikt av tidigare forskningLarsson, Mathilda, Papic, Nadira January 2015 (has links)
Laborationer i naturvetenskap har blivit en mer central del av undervisningen sedan nationella prov infördes i ämnet. Laborationer i naturvetenskap har fångat vårt intresse eftersom vi upplevt att syftet med laborationen sällan synliggjorts för eleverna, både från våra egna erfarenheter och vad vi sett när vi varit ute påverksamhetsförlagd utbildning. Syftet med vår kunskapsöversikt var att undersöka vad forskningen säger om lärares syften i relation till laborationer i naturvetenskap. Vi har sökt efter forskning och granskat den kritiskt för att besvara våra forskningsfrågor: Vad säger forskningen om vilka syften lärare har med att arbeta laborativt i naturvetenskap? och Vad säger forskningen om hur lärare synliggör sina syften för eleverna under laborativa moment? Vi fann bland annat att lärares syfte med laborativt arbete är att intressera och roa eleverna, utveckla förståelse för begrepp och händelser, tänka och reflektera och att koppla naturvetenskapen till vardagen. Det vi fått fram är att lärares syfte med laborativa moment synliggörs på olika sätt genom antingen introduktionen, instruktionen eller under lektionen. Vi föreslår att fortsatt forskning fördjupar sig på vilket sätt lärare ska synliggöra syftena under laborativa moment för eleverna. Men även fokusera på om det har någon inverkan på deras lärande om eleverna uppfattar syftena eller inte.
|
125 |
Vilka kompetenser inom IKT behövs för att undervisa i matematik? : Synen på behov av kompetens och kompetensutveckling inom IKTStavreus, Linn, Sanderberg, Sofia January 2015 (has links)
No description available.
|
126 |
Hälsa & Hälsoundervisning : En studie om elevers och lärares uppfattningar om undervisningeni hälsaNorman, Johan January 2011 (has links)
Syftet med denna uppsats är att ta reda vad begreppet hälsa innebär för lärare och elever. Undersökningen vill även titta på hur undervisningen i hälsa bedrivs och om den stämmer överens med det lärarna anser sig ge. Slutligen görs en jämförelse mellan lärarnas syn på undervisning mot hur den förhåller sig till läroplanens riktlinjer. För att svara på det fick elever besvara en enkät och lärare fick vara med på en intervju. Enkäterna och intervjuerna bestod av frågor som berörde hälsa ifrån vad läroplanen framför om hälsa och kunskap i Idrott och hälsa. Resultatet visade att lärarnas uppfattning om hälsa påverkar undervisningen och att eleverna kan ha påverkats av lärarens undervisning.Resultatet visar även att elever och lärare i stor utsträckning har en gemensam syn på den hälsoundervisningen som sker, men att det finns olikheter. Jämförelsen mellan lärarna och mot läroplanen visar att undervisningen sker på olika sätt och att viss undervisning prioriteras för annan undervisning.
|
127 |
Frågor- en självklarhet i skolvardagen?Yngve, Annethe January 2008 (has links)
Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljö ligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor och informanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitiva aspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse av undervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiska aspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter. Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relaterats till didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter av frågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter. Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar till frågesituationens unicitet och komplexitet.
|
128 |
Elever som lyckas med sina matematikstudierBorup, Linda January 2008 (has links)
Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsätta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov, men så är inte fallet då de högpresterande eleverna ofta beskrivs som självgående, som klarar mycket på eget hand och deras karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor Wahlström (1995). Många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att långt ifrån alla elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmänhet men matematikundervisningen i synnerhet. För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlärningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som är bra för pedagoger att veta för att fånga de högpresterande elever. Utifrån undersökningen kom jag fram till att lärarnas uppfattningar om högpresterande elever var ganska lika men visar även att samtliga lärare tycker att högpresterande elever behöver stöd och uppmärksamhet samt få mer tid över till dessa elever för att kunna vägleda och stimulera dem i deras utveckling. En slutsats som jag har dragit av arbetet är att det görs förvånande mycket för högpresterande elever, men det går att göra mer.
|
129 |
Grammatik i praktik : En studie i hur grammatik värderas och används inom gymnasieskolanNidsjö, Anton, Nilsson, Jonathan January 2009 (has links)
Sammanfattning Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att söka finna klarhet i hur grammatik som arbetsområde behandlas och värderas av lärare i dagens gymnasieskola, detta mot bakgrund av aktuell forskning kring ämnet. Det kommer även att föras en diskussion kring den starkare betoningen av grammatik i den nya kursplanen (Gsy11) och hur lärare bemöter denna. Undersökningen är baserad på dels litteratur, dels lärarintervjuer. Med utgångspunkt i litteraturen redogörs för grammatikens historia och utveckling i skolan samt exempel på argument och attityder som forskare gör gällande ifråga om grammatikundervisning. Lärarintervjuerna består av nio frågor, utförda med hjälp av sex lärare i olika åldrar, verksamma på olika gymnasieskolor och program. Intervjuerna ger i arbetet svar på hur grammatiken som ämnesområde behandlas i praktiken. I resultatet presenteras olika forskares argument, attityder och åsikter kring grammatikundervisning. Forskningsläget ställs slutligen mot resultatet av lärarintervjuerna och det förs en diskussion kring frågeställningarna. Ett framträdande resultat av undersökningen är den stora variation i attityder och undervisningssätt som informanterna uppvisar till grammatikmomentet. Vidare dominerar främmandespråksargumentet då informanterna ombeds diskutera argument till undervisning i grammatik. Överhuvudtaget är flera av de argument som informanterna tar upp förankrade i forskningsläget. Av intervjuerna kan även utläsas att informanterna ofta använder sig av grammatik i ett responsarbete där elevernas egna texter står i fokus, något som även utkastet till den nya kursplanen efterfrågar.
|
130 |
Media i skolundervisningen : Undervisning med och om media i skolanJansson, Linn January 2010 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0922 seconds