<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer. Litteraturstudier har gjorts för att ge tyngd åt arbetet samt ökad förståelse för skolans utveckling. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna talar med eleverna om elevernas bilder i skolan men den visar också att frekvensen av samtalen varierar, likaså samtalens upplägg och struktur. Flera av de tillfrågade lärarna anser även att samtalet är ett bra sätt att knyta ihop en uppgift på innan nästa påbörjas.</p><p>Jag kan med den här studien inte dra några generella slutsatser och svara att det är så här bildlärare i dag arbetar. Studien visar bara hur dessa sex tillfrågade lärare förhåller sig till samtalet med eleven om dennes bilder.</p>

<p>I Skolverkets Nationella utvärdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och föräldrar har svårt att se nyttan med slöjden. Därför har vi valt att titta på varför slöjden är viktig och också försöka finna ett svar på hur slöjdläraren kan tydliggöra ämnet och motivera slöjden för eleverna. För få svar på dessa frågor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat närmare på tidigare empirisk forskning inom ämnet. Slöjdlärarutbildningen borde behandla de frågeställningarna lite mer än vad som görs nu och därför tog vi kontakt med sex slumpmässigt utvalda lärarutbildare från Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och Umeå Universitet för att se vad de hade att säga om våra frågeställningar. Några av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdläraren måste tydliggöra styrdokumenten både för sig själv och även för eleverna. Både läraren och föräldrarna bör även följa upp elevernas arbeten och hjälpa dem att sätta ord på vad de lärt sig. Dialogen mellan lärare och elev fann vi ha den viktigaste rollen för att kunna motivera slöjden och göra den meningsfull för eleverna.</p>

Sammanfattning Undersökningens syfte var att ta reda på vad som är bildens språkliga funktion, hur man kan använda sig av bildspråket i barnens läsutveckling samt varför man skall integrera ämnet bild och svenska i barnens läsutveckling. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur samt gjort två intervjuer med en specialpedagog på komvux och en grundskollärare. Jag genomförde även en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssätt med fokus på bilden som metod i barnens läsinlärning. Jag fann också att det finns många olika nivåer bland barnen i en klass, med bilden så kan man på ett bra sätt göra många olika uppgifter i varierad svårighetsgrad som utvecklar barnets språk. I intervjun så framkom det också att miljöbilder gör att orden inte blir abstrakta, utan får liv, ljud, doft och färg då lärandet sker med alla sinnen. Det återkommande temat i arbetet handlar om att skapa meningsfullhet, anknyta till barnens tidigare erfarenheter och vidareutveckla läsningen med hjälp av barnens inneboende motivation och upptäckarglädje. Bilden och texten har gemensamt att de båda är kommunikativa, att de beskriver för läsaren någonting. Bilden kan komplettera texten med att berätta saker för den tidiga läsaren, då denna inte har ett så rikligt ordförråd ännu. Målet med att använda bilder i språkämnen är därför att få eleverna att producera text – muntlig eller skriftlig. Det viktiga är att hitta bilder som motiverar barnen att tala eller skriva om bilderna, och komma fram till vilka frågor som ”öppnar” bilderna för barnen. Nyckelord: läsinlärning, läsutveckling, kommunikation, bildspråk, Lustfyllt lärande.

Borseman, P &amp; Stintzing, M. (2010). Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av två pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. Abstract Studien belyser två olika pedagogiska inriktningar – Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik. Syftet med undersökningen är att belysa och jämföra skillnader och likheter mellan Dynamisk pedagogik och Dramapedagogik. Studien är kartläggande och vill bidra till att tydliggöra de båda fälten och hur de eventuellt hör ihop. Metodvalet består av fokusgruppsintervjuer med lärarutbildare från Västerbergs Folkhögskola och Stockholms Universitet samt litteraturstudier. Valet att komplettera litteraturstudier med intervjuer beror på att delar av litteraturen på området härstammar från 1960- och 1970-talet, varför det är relevant att undersöka om teorierna fortfarande är aktuella. Resultaten från fokusgruppsintervjuerna är sorterade under åtta respektive fem underrubriker rörande likheter och skillnader. Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och belyser lärarutbildarnas uppfattningar av verksamheterna. Under fokusgruppsintervjuerna berörs teman som t.ex. hur man ser på ledarskap, Upplevelsens pedagogik och grupprocesser. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenologisk ansatsmodell inspirerad av Pirjo Birgerstam. Litteraturstudien visar att mycket av det som skrevs för nästan 50 år sedan stämmer väl överens med Dramapedagogiken och den Dynamiska pedagogiken så som den praktiseras idag på Västerbergs Folkhögskola och Stockholms Universitet. De båda inriktningarna uppvisar ett flertal likheter rörande t.ex. synen på människan, kunskap och ledarskap. De tydligaste skillnaderna mellan inriktningarna återfinns inom respektive användningsområden där Dramapedagogiken uppvisar en stor bredd medan den Dynamiska pedagogiken står för en personlig fördjupning för deltagaren.

I mitt arbete undersöker jag om och hur synliga sammansättningar i träprodukter påverkar konsumenternas val av produkt. Om en synlig sammansättning kan göra produkten mer tilldragande och vilka känslor som kan tänkas väckas av denna. Jag har tillverkat tre identiska produkter men med den skillnaden att dessa sammanfogats på olika sätt, varav en med en synlig sammansättning. Jag har sedan visat upp dessa produkter för en grupp konsumenter och genom en enkät låtit dessa besvara frågor kring detta ämne. Jag analyserar sedan svarsspridningen för att se mönster och för att besvara min frågeställning.

Denna studie handlar om hur datorer används i trä- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med användningen. Undersökningen är av kvalitativ art och som metod används kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lärare samt observationer av elever vid sju olika tillfällen. I resultatet framkom att de utvalda lärarna i huvudsak använder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna får söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm på Internet. En av lärarna i undersökningen använder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvändning varierar men en gemensam nämnare är pedagogiska och praktiska vinster. En lärare motiverar även datoranvändningen utifrån läroplanen. De upplevda fördelarna med datoranvändningen handlar i grova drag om möjligheter att dokumentera, synliggöra slöjdprocessen, tillgång till uppslag på Internet, datorn avlastar till en viss del läraren så att denne kan fokusera på andra elever som behöver hjälp samt att eleverna ofta upplever datorn som ett lustfyllt inslag i undervisningen. Nackdelarna handlar om att inslag av datoranvändning tar tid från både lärare och elevers undervisning samt att tekniken är svår och krånglar. Två lärare nämnde dessutom att eleverna inte alltid använder Internet till att surfa på sådant de borde surfa på. Den av eleverna främsta upplevda fördelen verkar vara att de tycker det är bra och roligt att kunna söka bilder och information på Internet. De av eleverna främsta upplevda nackdelarna verkar vara teknikstrul, att tekniken är svår och att de hellre vill slöjda än skriva på datorn under slöjdlektionerna.

Den här uppsatsen handlar om bildförståelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförståelse. Det är inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lärare arbetar med bildförståelse, samt jämföra deras olika metoder på någon slags gemensam grund. Jag har använt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförståelse från de lärare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sätta mig in i dessa lärares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lärare agerar med eftertanke, och att deras övningar är jämförbara. Men att det finns en stor spridning i hur man har valt att arbeta och vad man lutar sig på för resonemang. Vidare har många haft gemensamma bekymmer men sällan haft någon möjlighet att utbyta ideér och övningar med andra bildlärare. Förslagsvis behövs en ökad diskussion, samt fler gemensamma plattformar där lärare kan ta del av varandras idéer.

Detta arbete handlar om slöjden i skolan ur elevers, föräldrars, lärares och slöjdlärares perspektiv. Syftet med denna studie är att ge klarhet i hur dessa olika grupper ser på varför vi har slöjd i skolan. Vi vill ta reda på om målen i läroplanen och kursplanen uppfylls i slöjdundervisningen. Vilken nytta slöjden har enligt elever och föräldrar, men även vad lärare och slöjdlärare anser och säger om ämnet. Vi har börjat vårt arbete med att i litteratur hitta slöjdens historia. Det finns med en genomgång av Lpo 94, kursplanen för slöjd och Nu 03. Vi har gjort enkätundersökningar med fyra undersökningsgrupper. Dessa var elever i år 5 och år 9, deras föräldrar, samt lärare och slöjdlärare. Undersökningen genomfördes i en mindre kommun i norra Sverige. De olika enkäterna hade likartade frågor som vi sammanställt i diagram, för att på så sätt jämföra svaren. Vårt arbete har tydligt visat att slöjdämnets mål inte är känt av elever, föräldrar och lärare. Medan slöjdlärarna har bra kännedom om detta. Det praktiska arbetet ses som en av slöjdens vikigaste fördelar, tillsammans med att ämnet ger omväxling till de teoretiska ämnena.

Med denna uppsats vill jag komma till någon slutsats om vad meningsfull bildundervisning är. Jag menar att detta bör diskuteras i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vägningar mellan olika perspektiv, men velat lägga eftertrycket på elevperspektivet. Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv på bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar därmed på bilden i sig. Inom visuell kultur ägnar man sig åt hur det visuella formar vår förståelse av oss själva och världen. Betraktaren, eller seendet, står i centrum. Det jag har tagit upp om estetiska uttrycksformer handlar om hur människan genom att skapa t.ex. bilder kan symbolisera känslor och drifter och nå en bättre förståelse av sig själv. Resultatet av de sju elevintervjuerna analyserar jag mot bakgrund av de ovan nämnda teorierna. Vissa av eleverna visar en outtalad förståelse för bildsemiotiska begrepp, men det finns svårigheter i att beskriva en bilds innehåll. Några ungdomar gör kommentarer kring reklamaffischer, men menar att de inte egentligen lägger märke till reklamen. Flertalet av de intervjuade lägger ut bilder på internet, i många fall för att uttrycka sin identitet eller för att kommunicera med sina vänner. Jag diskuterar kring syfte, innehåll och metod i en meningsfull bildundervisning. Syftet bör vara att utveckla elevens självkännedom och sociala färdigheter, plus att utveckla elevens förmåga att analysera och tolka det visuella. Jag menar att abstrakta teorier som bildsemiotik och visuell kultur bör presenteras för eleverna via bilder och fenomen som finns i deras närhet, eftersom de förmodligen inte är direkt intresserade av bildanalys. Undervisningsinnehållet bör vara baserat på elevernas tankar, känslor, intressen och erfarenheter, t.ex. bör eleverna ges tillfälle att bearbeta frågor om den egna identiteten. Lämpliga undervisningsmetoder anser jag vara sådana som är projektorienterade, samarbetsinriktade och temafria. Tanken med detta är att lärandet blir som mest meningsfullt när eleven får sätta sina egna mål, samt att eleven har ett socialt behov som bildämnet kunde tillgodose bättre.

Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa. Den negativa synen från kollegor tror de intervjuade musiklärarna och även lärarna i andra ämnen beror mest på okunskap. Det som möjliggör musiklärarnas arbete är enligt de olika lärarna att resurserna för musikämnet är bra och att ledningen oftast är positiv och stöttar. Däremot framkommer det att många andra har en verklighet som visar på motsatsen. Det negativa som hindrar och försvårar för musiklärarna är det höga antalet undervisningstimmar, övertid, samt dåliga scheman, dålig förståelse för ämnet och musiklärarnas arbetssituation. Undersökningen visar att musikläraren är särbehandlad ibland. Det finns olika uppfattningar om hur mycket.