<p>Enligt det agentteoretiska synsättet kan osäkerhet kring företagsledarens beteende avhjälpas genom att förutsätta ett opportunistiskt beteende från denne och sedan utforma styrmekanismer som begränsar denna opportunism.<strong>  </strong>Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra värderingar än de som format de svenska institutionerna. Därmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersättningar i Sverige.</p><p>Syftet med denna uppsats är att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.</p><p>Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgå från en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppställda kriterierna att uppgå till 211 företag. Respektive bolags årsredovisningar studerades därefter med hjälp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhämtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.</p><p>Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bättre lämpade. Resultaten indikerar på att det är institutionell teori i form av härmande isomorfism och symbolisk kompensation som är mer tillämplig för att förklara rörliga ersättningar i det svenska corporate governance-systemet. <strong></strong></p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebär att juridiska personer skall ta upp en schablonintäkt för sina periodiseringsfonder och vi bestämde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har när de ska välja att sätta av till periodiseringsfonder eller ej.</p><p>Vi valde ett deduktivt angreppssätt och de vetenskapliga teorier vi främst utgick ifrån var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar när det gäller periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsättningsgrad, storlek, bransch och ägarstruktur.</p><p>Vi ställde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vår ursprungliga rådata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjälp av så kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med χ2-test.</p><p>Från PAT är det endast skuldsättningsgraden som påvisar ett svagt samband. Signifikansnivån på de andra två faktorerna, bonus och storlek, var för höga för att visa ett samband och vi falsifierade därmed dessa. Att det inte föreligger något samband kan bero på att vårt urval är för litet eller att teorin inte är direkt applicerbar på svensk företagskultur. Av de två sista faktorerna vi testade var det bara ägarstrukturen som visade ett samband.</p>

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder. Undersökningen gav signifikant stöd för att företagets ålder påverkar efterfrågan på revision, begränsat stöd för att företagets storlek och risk påverkar efterfrågan på revision och inget stöd för att företagets skuldsättningsgrad påverkar efterfrågan på revision.

Denna uppsats undersöker intressekonflikten mellan aktieägarna och företagsledningen. Närmare bestämt huruvida företagets prestation och verkställande direktörens ersättning är relaterade. Det borde finnas ett positivt samband, eftersom ersättningen funktion är att motivera vd:n att öka företagets räntabilitet. Studien undersöker stora och medelstora svenska börsnoterade företag mellan åren 2009 och 2013. Urvalet innefattar 112 företag. För att uppfylla studiens syfte tillämpades statistiska metoder. Från tre av studiens fyra statistiska modeller påvisades att det inte råder ett positivt samband mellan prestation och ersättning. Resultatet kan dels tolkas som att incitamentskostnaderna inte fungerar tillräckligt effektivt, dels att ledningen behöver beakta fler av företagets intressenter. Till viss del var resultatet beroende av vilket mått på företagets prestation som tillämpades, vinsten utgjorde det huvudsakliga prestationsmåttet. Vidare undersöktes hur resultatet skildes mellan ledningsstyrda och ägarstyrda företag. För ägarstyrda företag är sambandet mellan prestation (aktiekurs) och ersättning till vd:n starkare, vilket indikerar att kontrollmekanismen som ägarna utgör fungerar effektivt. Dessutom har företagets storlek större inverkan på verkställande direktörens ersättning för ledningsstyrda företag. Eftersom vd:ns ersättning antas öka om företagets växer, kan en av förklaringarna ligga i att dessa företag prioriterar ökning av företagets storlek. Avslutningsvis finns inga bevis på att verkställande direktörer blir bestraffade vid sämre tider.

Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag- med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten. Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena Ergul Bakgrund: Regeringen beslöt år 2010 om att avskaffa revisionsplikten för små bolag. Bland dessa företag är aktiebolag den mest betydande då dessa är mer framträdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagändring var att det Europeiska rådet ville reducera de administrativa kostnaderna för små bolag. Redovisnings- och revisionskostnader är framförallt besvärliga för små bolag och därför skulle denna typ av företag gynnas av lagändringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att påverka det lilla aktiebolaget utan även dennes intressenter. Kraven för kreditgivning kan komma att skärpas för de små aktiebolag som väljer att avskaffa revisionsplikten. Syftet: Studien syftar till att beskriva hur bankerna bedömer revisionens betydelse vid kreditbedömning av små aktiebolag. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. De fyra största bankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) i Sverige intervjuades. Intervjupersonerna är involverade vid kreditbedömning av små aktiebolag. Resultat: De intervjuade bankerna gör en helhetsbedömning av ett litet aktiebolag vid en kreditförfrågning. Kreditbedömningen består av fyra kriterier: företagsanalys, analys av övriga bedömningsfaktorer, analys av finansieringsmöjligheter samt analys av säkerhetskrav. Bankernas kreditbedömning varierar beroende på hur långvarig relation banken har haft till små aktiebolaget, lånets storlek samt vilken marknad bolaget verkar på. Bankerna ansåg att avskaffandet av revisionsplikten inte är den bästa lösningen på den administrativa kostnadsbördan som revisionsplikten innebär för små bolag. Revision har visat sig generera trygghet för bankerna då räkenskaperna är korrekta enligt lag. Revision har även visat sig minimera en del svårigheter som finns med bankernas kreditbedömning. Nyckelord: revision, små aktiebolag, kreditbedömning, agentteorin, avskaffandet av revisionsplikten, banken

Små aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte längre bli reviderade. Trots detta väljer många små aktiebolag att fortsätta eller att påbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder på att företagarna upplever att det finnas ett värde med revisionstjänsten. Tidigare litteratur berör främst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt värde med revision eftersom företagsledningen och aktieägarna är skilda. Där fyller revision sitt syfte genom att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare, i mindre företag har denna aspekt ringa betydelse. I små aktiebolag är ledning och ägare ofta samma person. I denna miljö fyller revisionstjänsten en annan uppgift än att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare. Istället kan revision hjälpa små aktiebolag på andra sätt. I denna studie har vi försökt reda ut hur små aktiebolag upplever nyttan med revisionstjänsten. I denna studie framkommer det att små aktiebolag väljer att bli reviderade till följd av oro för att göra fel. Genom revisorn finner de trygghet genom att deras oro över att något är felaktigt dämpas. Det står klart att de små aktiebolagen upplever nytta med revisorn och inte revisionstjänsten. Det är genom revisorns arbete de upplever nyttan. Det har även visats sig vara av värde för små aktiebolag att revisorn erbjuder råd och vägledning när det behövs. Företagen upplever nytta genom att revisorn hjälper de vid komplexa frågeställningar och när de känner sig osäkra. Små aktiebolag kan ha missuppfattade förväntningar om revisorns arbetsuppgifter och kan därför förvänta sig mer vägledning av sin revisor. Små aktiebolag ser inte alltid revisorn som den strikta versionen av en oberoende granskare. Istället kan små aktiebolag vilja ha en god relation till revisorn och på så sätt känna sig trygga att de agerar korrekt. Relationen till revisorn hör i stor utstäckning samman med den upplevda nyttan. När de små aktiebolagen känner förtroende för revisorn och när de upplever att revisorn är engagerad höjs den upplevda nyttan med revision. Dock är detta en högst subjektiv uppfattning, personer har olika syn på vilken nivå och form denna relation ska ta. Det är dock av vikt att de små aktiebolagen upplever relationen till revisorn och deras samarbete som tillräcklig

Separationen mellan ägarskap och kontroll har länge uppfattats som en stor anledning till agentproblem i börsnoterade företag. I företag som använder rösträttsdifferentiering är det vanligt att insynspersoner i företaget har en skillnad i andel röster och andel kapital. Tidigare forskning visar att när insynspersoner har en högre andel röster än andel kapital ökar agentproblemen mellan insynspersoner och aktieägare, då insynspersonerna bär en mindre del av de finansiella konsekvenserna av sina beslut. Ett exempel på ett sådant beslut är storleken på kompensationen till VD:n i företaget. I den här studien undersöks det om kompensationen till VD:n är högre när insynspersoner i ett företag har en större andel röster än andel kapital. För att undersöka detta använder sig studien av en kvantitativ metod och en regressionsanalys genomförs. I studien används den största aktieägaren i ett företag som representant för alla insynspersoner i företaget. Det slutgiltiga urvalet består av 478 observationer från 95 olika företag med rösträttsdifferentiering, noterade på Nasdaq Stockholm, under perioden 2010- 2016. Studiens resultat indikerar på att förhållandet mellan röster och kapital hos insynspersoner har en signifikant positiv påverkan på kompensationen till VD:n i företaget, vilket går i linje med tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur riskbedömning för svenska försäkringsgivare har påverkats av digitaliseringen, med fokus på asymmetrisk information.  Med försäkringstagarens ökade möjligheter att jämföra och teckna försäkringar på internet belyser vi från försäkringsgivarens perspektiv problematiken med att minimera asymmetrisk information när kontakten med kunden sker automatiserat. Digitaliseringen har inte enbart inneburit problem för försäkringsgivare i form av automatiseringen utan ger även möjligheter till att samla in och analysera mer data. Undersökningen är av kvalitativ ansats och insamlingen av empiri har utförts med hjälp av fem intervjuer med personer inom den svenska försäkringsbranschen.  Studien visar att digitaliseringen påverkar, i vissa fall och i vissa fall inte, svenska försäkringsgivare. Digitaliseringen öppnar upp nya möjligheter för gemene man att begå försäkringsbedrägeri samtidigt som den minskar försäkringsgivarnas asymmetriska information gentemot kunderna. Vidare tyder analysen på att bedömningsprocessen inte har påverkats av digitaliseringen men att själva bedömningen har förändrats. Digitaliseringen ställer högre krav på utredning och granskning av skadeanmälningar trots stävjande kontrollmekanismer som minimerar den asymmetriska informationen. / The purpose of this study is to describe and analyze how the risk assessment for insurers has been affected by digitization, with a focus on asymmetric information.  With the policyholder's increased opportunities to compare and underwrite insurance on the internet, we highlight from the insurer's perspective the problem of minimizing asymmetric information when contact with the customer is automated. Digitization does not only cause problems for insurers because of automation, but also provides opportunities for collecting and analyzing more data. The survey is of a qualitative approach and the collection of empirical data has been carried out with the help of five interviews with people in the Swedish insurance industry.  The study shows that digitization has in some cases, and in some cases not, affected Swedish insurers. Digitization opens up new opportunities for common people to commit insurance fraud, while at the same time reducing the insurers' asymmetric information against customers. Furthermore, the analysis indicates that the assessment process has not been affected by digitization but that the assessment itself has changed. Digitization places higher demands on the investigation and examination of claims notifications, despite constraining control mechanisms that minimize the asymmetric information.

Syfte: Syftet med denna studie är att med hjälp av agentteorin skapa en förståelse kring hur ledare styr medlemmar mot gemensamma mål i en organisation som använder sig av Scrum. Metod: En kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer från en agil avdelning har genomförts. Studien hade även ett hermeneutiskt vetenskapstradition och synsätt som utgångspunkt. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat och slutsats är att kommunikationen är a och o för den studerade avdelningen och det genomsyrar hela arbetet. Vidare har relationen mellan scrum mastern och dess medlemmar hög prioritet. De personliga målen som skapas för medlemmarna påverkas av relationen och kommunikationen. Fortsättningsvis sker övervakningen över medlemmarnas prestationer mot mål via den dagliga kommunikationen på avdelningen. Examensarbetets bidrag: Denna uppsats bidrar till teorin med en empirisk undersökning av en agil metod, scrum, och ger en ökad förståelse för hur avdelningen arbetar mot gemensamma mål.

Undersökningen studerar hur vd-totalersättning har utvecklats i jämförelse mot övriga befattningshavares totalersättning, samt företagets prestation under perioden 2018–2021 för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under denna period drabbades världen av en pandemi som fick stora konsekvenser på näringslivet och samhället i stort. Det är inte ännu klarlagt vilken effekt denna pandemi fick på totalersättningar för vd och övriga befattningshavare. Därav undersöks totalersättningen till dessa grupper i studien. Företagets prestation mäts i form av avkastning på eget kapital samt totalavkastning. Utifrån den teoretiska referensramen formuleras en analysmodell som utgår från agentteorin samt två hypoteser om företagens prestation respektive covid-19:s påverkan på totalersättningar till vd och övriga befattningshavare. Hypoteserna testas med hjälp av OLS-regressioner. Resultatet visar ett negativt samband mellan totalersättning och avkastning på eget kapital för de första två åren som studien undersöker. Gällande de sista två åren ses inget statistiskt signifikant samband mellan totalersättning och avkastning på eget kapital respektive totalavkastning. Det negativa sambandet mellan totalersättningen till både vd och övriga befattningshavare samt avkastning på eget kapital är även statistiskt signifikant över en längre tidsperiod. Förhållandet mellan totalersättningen och totalavkastning är däremot svagt. Det konstateras att covid-19 inte hade någon negativ effekt på de två gruppernas totalersättningar och att pay-performance-känsligheten var låg under den undersökta perioden.