Zugl.: Halle (Saale), Univ., Habil.-Schr., 2000

Utländska vuxna akademiker råkar ofta ut för stora utmaningar med att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka utländska vuxna akademikers upplevelser och erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Dessutom vill vi visa vilka svårigheter och utmaningar som bidrar till att utländska vuxna akademiker inte arbetar inom de yrkesområden som de är utbildade till. Undersökningen utgick utifrån en kvalitativ studie och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem invandrare, där merparten var flyktinginvandrare från länder utanför Europa. Studien kunde utkristallisera två huvudteman. Det första temat: hinder för att komma in på arbetsmarknaden med underrubrikerna validering och komplettering av utländsk utbildning, kompetens- och arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, sociala nätverk och det andra tema: upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. I resultatet presenterades olika faktorer som våra informanter upplever bidra till svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. De huvudsakliga hinder intervjupersoner identifierade var att få utländska utbildningen verifierad av svenska myndigheter, arbetslivserfarenhet samt upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. Informanterna uttryckte bland annat att socialt nätverk är viktiga förutsättningar för att få tag ett arbete. Resultaten från den aktuella studien jämfördes med tidigare studier och teorier.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete.Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Det finns emellertid en risk att fokuseringen på dem som saknar tillträde till arbetsmarknaden överskuggar det faktum att de allra flesta personer med invandrarbakgrund redan befinner sig i arbetslivet och försörjer sig genom sitt arbete.En bra Sfi- undervisning lägger grunden för god språkinlärning som i sin tur, om den är effektiv, bidrar till större möjlighet att komma vidare på ett eller annat sätt. Arbetsförmedlingen är den instans som man möter vid sökandet av arbete. Det framkommer i vår undersökning att den inte fungerar tillfredställande. Aspirantutbildningen är en möjlig väg som invandrade akademiker kan gå för att komplettera sin utländska examen på ett effektivt sätt. Deras sätt att lägga upp individuella studieplaner där praktik är ett viktigt inslag, har för oss visat sig resultatrikt. De teoretiska utgångspunkter som arbetet är uppbyggt på är bland annat den strukturella diskrimineringen som vi anser är relevant för att synliggöra omständigheter som exkluderar invandrare från arbetsmarknaden. Språkets betydelse är ytterligare en byggsten som är viktig att betona som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi valt att använda oss av begreppet Humankapital som den samlade kompetens en människa har med sig ut i arbetslivet. Vi har i vårt arbete gjort sex djupintervjuer med invandrade akademiker som alla har arbete. Deras livshistorier har gett oss underlag för att få svar på våra frågeställningar.Vår förhoppning är att vårt arbete kan ge inspiration och tankar kring möjligheter och strategier, samt hur man kan överbrygga de hinder som uppstår på vägen mot den svenska arbetsmarknaden.

This paper is a qualitative study with the aim of investigating how immigrants who have an academic  education from their home country experience their situation in the Swedish labor market. The study  aims to find out immigrants' own experiences regarding the obstacles they encounter in the pursuit of a  job that matches their level of education and work experience. Six Arabic-speaking immigrants have  participated in this study through the interviews I have conducted with them, which have been the  empirical material for this study. In this study and on the basis of what my interviewees have told me,  I have been able to identify various obstacles that make it difficult for them to get a job that corresponds  with the education they have. The assessment of the foreign degree, language skills, and lack of social  networks seemed to be obstacles for immigrant academics to find the right job. Most of the interviewees  felt that it is important to work, but what is also equally important is that they put their skills and  knowledge to use. Therefore, they have expressed different wishes regarding different forms of support  that they think can enable them to have the chance to show what they can and what knowledge and  competence they have. Support that they think can benefit their situation in the labor market is a clear  guide, better language teaching and a guide to internships that are linked to their education and work  experience.

En alltmer internationell arbetsmarknad för akademiker innebär också rekrytering över landsgränser för högre lärosäten. Denna studie har syftat till att få kunskap om anställda internationella akademikers upplevelser av kompetensöverföring vid ett högre lärosäte i Sverige och där studiens frågeställningar fokuserar på hur deras kompetens förväntats och tagits tillvara. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där internationella akademiker intervjuats om deras upplevelser. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och två frågeställningar har formulerats för att precisera syftet. Den första frågan undersöker vilka förväntningar som fanns på hur deras kompetens skulle tas tillvara innan arbetet påbörjades. Den andra frågan undersöker hur kompetensen upplevts tagits tillvara efter påbörjad anställning samt vad som upplevts hindrat och möjliggjort tillvaratagandet. Resultaten visar att det fanns förväntningar i att kompetensen skulle komma att tas tillvara som i tidigare liknande arbete. Det fanns också förväntningar på att kompetensen skulle komma att tas tillvara utifrån kommande arbetsuppgifter. Efter påbörjad anställning upplevs kompetensen tas tillvara genom kommunikation, diskussion, mötesdeltagande och samarbete. Studiens mest framträdande resultat handlar om att fördjupade relationer till kollegor upplevs vara främjande för kompetensöverföring. Språket och det fysiska rummet är teman vilka upplevs hindra eller möjliggöra tillvaratagandet av kompetens. / An increasingly international labor market for academics within higher education also means a higher recruiting across national borders. This qualitative study has aimed to get knowledge about employed international academics experiences of competence transfer at a higher educational institution in Sweden and where the study's questions focus on how their competence was expected to be and has been utilized. The study was conducted through a qualitative study in which international academics were interviewed about their experiences. The data of the study has been analyzed from a socio-cultural perspective and two research questions were developed to specify the aim. The first question deals with how skills expects to be utilized at their new workplace. The second question deals with how competence has been utilized after beginning their new work, as well as experienced difficulties and opportunities in these processes. The results show there were expectations of the competence to be utilized in the same way as in previous similar work. There were also expectations that the competence would be utilized based on future tasks. The results show that skills are experienced to be utilized in their new work through communication, discussions, meetings and cooperation. The study's most prominent result is that deeper relationships with colleagues are perceived as promotion for competence transfer. The language and physical space are themes which are perceived to constrain or enable the exploitation of skills.

<p>Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft. Resultatet visar att kommuner behöver fördela rätt kompetens till rätt kommun samt att invandrade akademiker behöver hjälp med kontakter med arbetsgivare. Processen att få ett arbete behöver gå snabbare för att invandrade akademiker inte ska tappa motivation.</p> / <p> </p><p>This thesis explains how academically educated immigrants in Söderhamn, Sweden, have experienced a course aiming to help them enter the Swedish job market. It gives these academically educated immigrants' views on how they can get a job in Sweden. It is difficult for academically educated immigrants to get work in Sweden equivalent to their education. The method used has been semi-structured interviews with four immigrants with academic educations. The result shows that the course gave information about how to apply for a job in Sweden and how the Swedish job market works, contact with Swedish employers and training in speaking Swedish. The result also shows that there is a need for technical language courses in Swedish that gives immigrants the terminology needed to be able to practice their professions in Sweden.  In addition there is a need for financial support to be able to study Swedish at high levels. This result corresponds with the view of Svenskt Näringsliv: There is a lack of effective Swedish courses in Sweden which makes it impossible to make use of highly educated people that move here. Furthermore the result shows that communities in Sweden need to have a better communication and place people with competence to the appropriate community. Finally academically educated immigrants need help in contacting Swedish employers. The process to get a job in Sweden must be quicker or they may lose their motivation to find work in Sweden.</p>

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft. Resultatet visar att kommuner behöver fördela rätt kompetens till rätt kommun samt att invandrade akademiker behöver hjälp med kontakter med arbetsgivare. Processen att få ett arbete behöver gå snabbare för att invandrade akademiker inte ska tappa motivation. / This thesis explains how academically educated immigrants in Söderhamn, Sweden, have experienced a course aiming to help them enter the Swedish job market. It gives these academically educated immigrants' views on how they can get a job in Sweden. It is difficult for academically educated immigrants to get work in Sweden equivalent to their education. The method used has been semi-structured interviews with four immigrants with academic educations. The result shows that the course gave information about how to apply for a job in Sweden and how the Swedish job market works, contact with Swedish employers and training in speaking Swedish. The result also shows that there is a need for technical language courses in Swedish that gives immigrants the terminology needed to be able to practice their professions in Sweden.  In addition there is a need for financial support to be able to study Swedish at high levels. This result corresponds with the view of Svenskt Näringsliv: There is a lack of effective Swedish courses in Sweden which makes it impossible to make use of highly educated people that move here. Furthermore the result shows that communities in Sweden need to have a better communication and place people with competence to the appropriate community. Finally academically educated immigrants need help in contacting Swedish employers. The process to get a job in Sweden must be quicker or they may lose their motivation to find work in Sweden.

Information overload is a popular term intimately associated with the information society in which we are now thought to live. This two-year master’s thesis explores perceptions and experiences of this phenomenon through a quantitative study of two groups of academics; on the one hand, academically active information specialists, and on the other, active academics in general. The theoretical framework for this study is based on Orrin E. Klapp’s notion of ‘meaning lag’ and Luciano Floridi’s concept of ‘infosphere’, to provide a context for discussing how and why information overload might develop. The relationship between information overload and ‘information literacy’ is another important point explored as part of this discussion. An international, web-based survey directed at information specialists as well as general academics reveals that information overload is a very common experience for people active in academic settings. A number of statistics are presented regarding how, when and where information overload is usually experienced, as well as the more general information habits and perceptions of the information environment that these groups display. After comparing the two examined groups, the thesis concludes that there are, in fact, no major differences in how these groups perceive and experience information overload and their surrounding information environment. Having an academic interest and specialty in information science is thus not indicative of being able to avoid or even think very differently about information overload. Finally, some relevant research directions are proposed. / Information overload, eller informationsöverflöd, är ett populärt sätt att beskriva en av följderna av det informationssamhälle i vilket vi nu anses leva. Denna uppsats utforskar vilka uppfattningar och erfarenheter som finns av detta fenomen utifrån en kvantitativ studie av två olika grupper av akademiker; å ena sidan akademiskt aktiva informationsspecialister, och å andra sidan, aktiva akademiker i allmänhet. Det teoretiska ramverket för denna studie baserar sig på Orrin E. Klapps begrepp ‘meaning lag’ samt Luciano Floridis tanke om en ‘infosfär’. Dessa skapar tillsammans en kontext för att kunna diskutera hur och varför informationsöverflöd drabbar oss. Relationen mellan informationsöverflöd och informationskompetens är en annan viktig beståndsdel som utforskas i denna diskussion. En internationell, nätbaserad enkätundersökning som författaren utfört bland de relevanta grupperna visar att upplevelsen av informationsöverflöd som ett problem är mycket vanlig i den akademiska världen. Statistik presenteras som åskådliggör hur, när och var de nämnda grupperna upplever ett informationsöverflöd, samt deras informationsvanor och uppfattningar om sin informationsomgivning överlag. Dessa två grupper jämförs löpande i uppsatsen, men resultaten visar på att det trots allt inte existerar några särskilt anmärkningsvärda skillnader dem emellan. De har båda ungefär samma syn på informationsöverflöd och sin informationsomgivning. Slutsatsen blir att en akademisk kunskap om och intresse för informationsvetenskap inte nödvändigtvis innebär att den som besitter detta lyckas undvika eller ens ser annorlunda på fenomenet informationsöverflöd. Uppsatsen avslutas med en diskussion om ett antal relevanta aspekter av informationsöverflöd som framtida forskning med fördel skulle kunna utforska.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Zugl.: Osnabrück, Univ., Diss., 2009