<p>Abstrakt</p><p>Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. </p><p>Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden. Utifrån de intervjuer vi har samlat på oss har vi konstaterat att det till större delen finns likheter mellan informanterna som vidare stämmer överens med våra teorier. </p><p>Nämnvärt är att informanterna bland annat strider för att deras olika kapital ska erkännas av omgivningen och att de anser striden om ett arbete vara värd att kämpa för. Vidare beskrevs socialt kapital som väsentligt av våra informanter då de har tron på att det är lättare att få ett jobb om man har dem rätta kontakterna. En anledning till att samtliga intervjupersoner är aktiva inom yrkestrafiken beskrivs vara att det är enkelt att få tillträde men även samhörigheten med landsmän och andra invandrare som arbetar i branschen är på något sätt lockande. Det kan jämföras med tribal stigma som vi redogör för senare i uppsatsen. Konsekvenserna av våra informanters svårigheter på arbetsmarknaden blir att de känner sig stigmatiserade och ifrågasatta av samhället.</p>

Abstrakt Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden. Utifrån de intervjuer vi har samlat på oss har vi konstaterat att det till större delen finns likheter mellan informanterna som vidare stämmer överens med våra teorier. Nämnvärt är att informanterna bland annat strider för att deras olika kapital ska erkännas av omgivningen och att de anser striden om ett arbete vara värd att kämpa för. Vidare beskrevs socialt kapital som väsentligt av våra informanter då de har tron på att det är lättare att få ett jobb om man har dem rätta kontakterna. En anledning till att samtliga intervjupersoner är aktiva inom yrkestrafiken beskrivs vara att det är enkelt att få tillträde men även samhörigheten med landsmän och andra invandrare som arbetar i branschen är på något sätt lockande. Det kan jämföras med tribal stigma som vi redogör för senare i uppsatsen. Konsekvenserna av våra informanters svårigheter på arbetsmarknaden blir att de känner sig stigmatiserade och ifrågasatta av samhället.

Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet. Jag har också i mitt material kommit fram till att upplevelsen att inte få arbete trots hög utbildning har varit en tuff process för flera intervjuade känslomässigt. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren dance musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av dance och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar.

<p>Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen.</p>

<p>Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren <em>dance</em> musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av <em>dance </em>och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar.</p>

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2004.

Zugl.: Jena, Universiẗat, Habil.-Schr.

Universiẗat-Gesamthochsch., Diss.--Kassel, 1991.