Uppsatsen undersöker hur Joel Greenblatts investeringstrategi The Magic Formula presterat på Stockholmsbörsen mellan mars 1993 och mars 2013. Formeln presenteras i Greenblatts bok "The Little Book that Beats the Market" från 2006 och sorterar ut de aktier som har bäst kombinerad ranking av två nyckeltal; Direktavkastning och Avkastning på Kapital. Aktierna bildar en portfölj, vars utveckling jämförs med index. Resultatet av undersökningen visar att The Magic Formula slår index på Stockholmsbörsen och har en högre riskjusterad avkastning. Slutsatsen blir således att Greenblatts investeringstrategi är effektiv på Stockholmsbörsen.

<p><strong>Syfte: </strong>En komparativ studie och beskriva möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, där det undersöks om faktorerna som företagens omsättningsstorlek, branschen de är aktiva i och valet att ha utländska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hänsyn till dess korrelation, avkastning och risk. </p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från april 2008 till april 2010, då historiska aktiekurspriser används för olika sorters uträkningar, som baseras på uppsatsens huvudteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteori. Utgångspunkten är deduktiv, där slutsatserna har dragits från teorierna.       </p><p><strong>Slutsats: </strong>Utifrån uträkningarna, kunde det inte dras generella slutsatser där de undersökta faktorerna inte utmärkte sig i något mönster. Däremot visade sig att det blev högre avkastning till liknande risk eller lägre risk till liknade avkastning när man väljer aktier som är olika varandra, då korrelationen inte samvarierar. Det bästa resultatet är när utländska aktier blandas in i portföljen.    </p>

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard. Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast. Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder. Dessa är Historisk Simulation, Delta-Normal, RiskMetrics och GARCH(1,1). VaR metoderna kommer att undersökas på portföljer som endast består av svenska aktier noterade på Stockholmsbörsens Large-, Mid- eller Small Cap lista. Metod: Vi har konstruerat fyra olika portföljer som vi sedermera har beräknat VaR för mellan 1998-04-01 t.o.m. 2008-04-01. Dessa uppskattningar har sedermera jämförts, m.h.a. backtesting, med det verkliga utfallet för portföljerna. Utifrån detta har vi analyserat vilken form av metod som är funktionsdugligast. Resultat, slutsatser: Vi kan konstatera att ingen av de metoder som vi har undersökt är godkända enligt vår backtesting. Om vi bortser från detta så verkar RiskMetrics vara funktionsdugligast då denna metod innehar få överträdelser och uppskattar marknadsrisken på ett effektivt sätt. Detta samtidigt som RiskMetrics är stabilast under hela undersökningsperioden.

<p>Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.</p><p>Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast.</p><p>Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder. Dessa är Historisk Simulation, Delta-Normal, RiskMetrics och GARCH(1,1). VaR metoderna kommer att undersökas på portföljer som endast består av svenska aktier noterade på Stockholmsbörsens Large-, Mid- eller Small Cap lista.</p><p>Metod: Vi har konstruerat fyra olika portföljer som vi sedermera har beräknat VaR för mellan 1998-04-01 t.o.m. 2008-04-01. Dessa uppskattningar har sedermera jämförts, m.h.a. backtesting, med det verkliga utfallet för portföljerna. Utifrån detta har vi analyserat vilken form av metod som är funktionsdugligast.</p><p>Resultat, slutsatser: Vi kan konstatera att ingen av de metoder som vi har undersökt är godkända enligt vår backtesting. Om vi bortser från detta så verkar RiskMetrics vara funktionsdugligast då denna metod innehar få överträdelser och uppskattar marknadsrisken på ett effektivt sätt. Detta samtidigt som RiskMetrics är stabilast under hela undersökningsperioden.</p>

Syfte: En komparativ studie och beskriva möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, där det undersöks om faktorerna som företagens omsättningsstorlek, branschen de är aktiva i och valet att ha utländska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hänsyn till dess korrelation, avkastning och risk.  Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från april 2008 till april 2010, då historiska aktiekurspriser används för olika sorters uträkningar, som baseras på uppsatsens huvudteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteori. Utgångspunkten är deduktiv, där slutsatserna har dragits från teorierna.        Slutsats: Utifrån uträkningarna, kunde det inte dras generella slutsatser där de undersökta faktorerna inte utmärkte sig i något mönster. Däremot visade sig att det blev högre avkastning till liknande risk eller lägre risk till liknade avkastning när man väljer aktier som är olika varandra, då korrelationen inte samvarierar. Det bästa resultatet är när utländska aktier blandas in i portföljen.

Ett aktieinnehav är en etablerad form av sparande som syftar till att ett sparkapital växer. Det finns många olika faktorer som är avgörande för hur en individ tänker när denne ska investera i aktier, vissa grundar sig i personlighet och vem individen är, medan andra i individens preferenser och omgivning. Det finns även ett antal metoder att tillgå vid aktieplacering. De kan exempelvis basera sig på matematiska formler för aktieplacering, analyser av företag eller aktiemarknaden. Faktorerna och metoderna är många, därmed kan frågan om en människa kan beakta alla påverkande faktorer och göra en kvalificerad gissning om vilken aktie som kommer ge störst avkastning ställas. Syftet med den här studien är att undersöka om en människas aktiva val av sammansättningen av aktier kan påverka resultatet i en aktieportfölj. Studien mäter därför om det finns en skillnad i avkastningen mellan slumpmässigt sammansatta aktieportföljer och de sammansatta av personer med intresse i aktiesparande. Vidare undersöker studien hur Covid-19s utbrott påverkat avkastningen i de båda portföljslagen. Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt och en kvantitativ forskningsmetod. Primärdatan består av enkätsvar från personer som är medlemmar i föreningar och grupper för aktieintresserade. Vidare utgörs den av aktieportföljer sammansatta med hjälp av Excels slumpgenerator. Studiens resultat visade att de aktivt sammansatta portföljerna fick bättre avkastning jämfört med de slumpmässigt sammansatta portföljerna på kort sikt, men inte på längre sikt. Under Covid-19 gick värdena på portföljerna kraftigt ner och sträckte sig över ett lägre spann än tidigare. Det betyder att innan krisen avvek värdet på portföljerna i genomsnitt mer från medelvärdet, men efter krisen låg de närmare det. / To hold stocks is an established form of savings, with the aims to grow the capital. There are many different factors that determine how an individual will act when investing in stocks. Some are based on personality, while others are based on the individual's preferences and immediate environment. There are a numbers of methods to apply when investing in stocks too, these can be based on mathematical formulas, extensive company or stock market analyses. Since the determinants regarding stock investments are many, the question is if a person can make qualified decision amongst them, to yield the greatest profit.The purpose of this paper is to investigate whether a person's choice regarding investments in stocks can affect the performance of a stock portfolio. Therefore this study measures whether there is a significant difference in the return between a randomly composed stock portfolio and one put together by a person with a personal interest in stocks. This paper also examines how Covid-19's outbreak affected the return between the two kinds of portfolios.This study is constructed with a deductive approach and with a quantitative research method. The primary data consists of a survey conducted by individuals who are members of groups with a shared interest in shareholding. Furthermore, the primary data is compiled of stock portfolios, composed by using Excel's random number function. The results indicate that the portfolios compiled by the surveyees gained greater returns compared to the randomly composed portfolios during a period of three months, during a year the differences in the portfolios are insignificant. On average, the both types of portfolios gained over 30 percent yield during the period 2019-01-15 to 2020-01-15. After the economic crisis that Covid-19 generated, the yield from the two different types of stock portfolios had a lower standard deviation, which means that all the stock portfolios had a yield closer to the average than before. This may origin from the overvaluation of the market or that economic crises generated a more efficient market.This paper is written in Swedish.