Bakgrund: Det har i tidigare forskningar bevisats att privatpersoner har en tendens att vilja få hög avkastning på kort tid och därför väljer de ofta att investera i aktier. Detta leder till att aktierekommendationer har en stor påverkan på de privatpersoner som vill investera i aktier utan att ha en god kunskap inom ämnet. Det har även visats i olika undersökningar att privatpersoner i majoritet har lägre tillit för affärstidningar än för banker. Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka banker och affärstidningarnas utfall av aktierekommendationer på den svenska aktiemarknaden. Genomförande: En kvantitativ undersökning genomfördes, där vi valde fyra olika banker och fyra olika affärstidningar. Tidsperioden var tre år, mellan 2010-01-01 och 2012-12-31. Totalt undersöktes 617 köp- och säljrekommendationer under fyra olika perioder; en dag, fem dagar, tio dagar och 30 dagar efter publiceringsdatumet. Resultat: Resultatet av undersökningen antyder på att det finns en skillnad mellan banker och affärstidningar gällande träffsäkerheten på dess publicerade aktierekommendationer. Affärstidningarna har högre antal träffar än bankerna, både när det gäller säljrekommendationer och köprekommendationer. / Background: It has been shown in previous researches that individuals have a tendency to want to get high returns in a short time and therefore often choose to invest in stocks. Stock recommendations have therefore a large impact on the individuals who want to invest in stocks without having good knowledge of the subject. It has also been shown in various studies that the majority of individuals have lower trust in business magazines than for banks. Purpose: The purpose of this study is to investigate the banks and the business magazines outcome of the stock recommendations of the Swedish stock market. Method: A quantitative study was conducted, in which we chose four different banks and four different business magazines. The time period was three years, between 2010-01-01 and 2012-12-31. A total of 617 stock recommendations were investigated during four different periods; one day, five days, ten days and 30 days after the date of publication. Conclusion: The study results indicate that there is a difference between banks and business magazines regarding the accuracy of the published stock recommendations. Business magazines have a higher number of hits than the banks, both in terms of sales recommendations and purchase recommendations.

Relationen mellan publik media och kapitalmarknader är ett område som studerats under en lång period. Åsikter har väckts om att massmedia är en viktig faktor vid förståelsen av finansiella marknader då media har förmågan att ge upphov till irrationella reaktioner. Utifrån detta har en kritik mot massmedia växt fram som menar att media inte förmedlar viktig information. En del studier visar emellertid att en lättare åtkomst till ny information leder till att priser på finansiella marknader kan justeras mer effektivt.Syftet med denna studie är att förklara hur den historiska mediabevakningen som föregår en aktierekommendation påverkar hela aktiemarknadens aktörer genom att studera den överavkastning som föregår och efterföljer rekommendationen ifråga. Undersökningen har baserats på rekommendationer gällande svenska aktier som är börsnoterade på Large-, Mid- och Small-Cap listorna på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under en period som sträcker sig över två år. Underlaget för mediabevakning utgår ifrån artiklar ur stora svenska tidsskrifter och rekommendationerna är hämtade ifrån större analytikerhus.Tidigare forskning har gjorts på aktiemarknadens reaktion vid publicerandet av nya rekommendationer men denna studie tar hänsyn till ytterligare en variabel, antalet historiska publikationer i media, för att försöka skapa ytterligare förståelse på området.Resultatet antyder att den grad av mediabevakning som föregår publicerandet av en aktierekommendation inte har en påverkan på marknadens mottagning av den nya informationen. Den tydligaste skillnaden som kunde ses mellan rekommendationer som föregicks av en hög respektive låg mediabevakning var att rekommendationen som föregicks av en låg mediabevakning visade ett marginellt större utslag vid publikationsdagen. Då denna observation emellertid inte kunde säkerställas statistiskt går det inte att dra några slutsatser utifrån detta resultat och studien kan således inte påvisa att mer lättillgänglig information leder till en mer informerad marknad. / The relationship between public media and capital markets is a subject that has been studied for a long time. Some argue that mass media is an important factor in understanding the financial markets because the media has the ability to generate irrational reactions. On this basis a critique against the media has emerged which believe that the mass media does not publish valuable information. Some studies, however, have concluded that an easier access to new information leads to more efficient price adjustments within the financial markets.The purpose of this study is to explain how the historical media coverage preceding stock recommendations affects the entire stock market by studying the abnormal return that precede and follow the studied recommendations. The study is based on recommendations on Swedish shares listed on the Large-, Mid- and Small-Cap lists on the Nasdaq OMX Stockholm during a period of two years. Media coverage is based on articles from major Swedish magazines while stock recommendations are obtained from major analysts.Previous research has been done on the stock market's reaction to the publication of new recommendations, but this study takes an additional variable into account, the number of historical publications in the media, in an attempt to create further understanding in the field of subject.The results suggest that the degree of media coverage preceding the publication of a stock recommendation do not have an impact on the market's reception of the new information. The most noticeable difference between the recommendations that were preceded by high and low media coverage respectively was that the recommendation which was preceded by low media coverage showed a marginally larger abnormal return at the publication date. Since this observation, however, could not be confirmed statistically the study cannot draw any conclusions from this result and thus the study cannot prove that a larger amount of easily accessible information leads to a more informed market.

Intro: 80 percent of the Swedish population own shares. This makes Sweden the leading country in private investment in securities. It can be difficult for the private investor to know where, when and which security to invest in. The strategies are as ambivalent as the stock markets fluctuations. If the investor prefers to refrain from investing money himself, there are brokers who carry out these types of services. Brokers use complex calculations and analytical tools to reach the best investment strategies. Their results are based on historic data from public information. According to the theory of the efficient market hypothesis, it is not possible to generate excessive returns on investments which are based on publicly available information. Purpose: The study aims to assess if stock recommendations published in a business newspaper have any value for investors, who hopes to generate high returns. Methodology: Since the data is quantitative, a deductive method is used to comprehend the results. Investments are divided into two fictive portfolios where one portfolio follows a passive investment strategy whilst in the other, active investments based on public information are made. A one-sample t-test is used to obtain the statistics for answering the hypothetical questions. Theoretical: The primary theory for the essay is the theory of efficient market hypothesis, perspectives but also passive investment strategies and the random walk hypothesis are being touched upon. Empirical: A study has been conducted of recommendations with the recomendations foundations found on DI.se between 01.01.2005 and 31.12.2006, as the study objects. Theprimary sources have been DI.se and the NASDAQ OMX. The results from the data are solely products of my own empirical findings. Conclusion: The results signify a large difference between a passive and an active investment strategy, although the statistical results indicates no significancy.

Aktierekommendationer som publiceras för allmänheten kan tas fram av både analytiker och journalister. Trots att de till synes har samma arbetsuppgifter finns skillnader i hur de arbetar. Analytiker har enligt tidigare studier visat sig kunna vara beroende och således utfärda aktierekommendationer som inte återspeglar verkligheten. Journalister ska emellertid vara neutrala vilket bör ge korrekta aktierekommendationer. Utifrån det ämnade den här studien att ta reda på om det fanns skillnader i aktörernas agerande. Det genom att undersöka om yrkesroll påverkar utfallet av aktierekommendationer; om köp– eller säljrekommendationer som publiceras i störst utsträckning. Vidare hade studien för avsikt att ta reda på om marknadsvärde är en faktor som påverkar utfall på aktierekommendationer. Det eftersom analytiker visat sig vara benägna att kompromissa sin neutralitet för att få insikt i mindre bolag som inte delger marknaden med lika mycket offentlig information som större bolag. Genom logistisk regression testades sannolikheter för att undersöka syftet och besvara hypoteser. Studien fann att analytiker i större utsträckning utfärdar köprekommendationer jämfört med journalister. Det påvisas att mindre bolag i större utsträckning får köprekommendationer. Däremot finner studien inget stöd för att analytiker i större utsträckning utfärdar köprekommendationer för mindre bolag än vad journalister gör.

The primary purpose of this paper is to analyse the effect of the market reaction to stock recommendations published by Swedish banks. The market price reactions will also be compared to the OMXSPI index to analyse if it is possible to earn higher returns by following the recommendations. Previous studies suggest that the effect of stock recommendations leads to higher trading volumes and returns. While previous studies suggest that there is an effect, the effect from stock recommendation is not long lasting. The data collected consist of 659 stock recommendations from the biggest banks in Sweden. The results of the paper are in line with previous studies on the subject. The results suggest that buy recommendations lead to increased trading volumes and returns on the publication day. We also find that the cumulative average return from the recommendations is slightly higher than the index on the publication date. / Huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka marknadsreaktioner på aktierekommendationer utgivna av svenska banker. Syftet är även att jämföra marknadens prisreaktioner med OMXSPI index för att undersöka huruvida avkastningen från rekommendationerna överträffar index. Tidigare forskning har visat att aktierekommendationer leder till högre avkastning och högre handelsvolym. Effekten är däremot inte bestående på längre sikt. Datainsamlingen innehåller 659 aktierekommendationer från storbankerna i Sverige. Resultatet av studien ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet visar att köprekommendationer leder till att avkastningen och handelsvolymen ökar i genomsnitt på kort sikt. Studien finner även att den kumulativa avkastningen från rekommendationerna är något högre än index på publiceringsdagen.

Sammanfattning   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, genom att tillämpa aktierekommendationer som investeringsstrategi. Studien ämnar även att undersöka vilken grad av marknadseffektivitet som råder på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.   Metod: Vi har inhämtat samtliga utfärdade rekommendationer för Stockholmsbörsens Large Cap-lista genom att använda databasen Refinitiv Eikon, rekommendationerna är inhämtade på månatlig basis och illustreras av den aggregerade, procentuella andelen för respektive typ av rekommendation. Den valda tidsperioden är 2015-01 till 2019-12. Tre portföljer har bildats som representerar köp, behåll och sälj. För att bedöma vilka aktier som platsar i de respektive portföljerna, så använder vi oss av en rekommendationsgrad (60%), detta för att en rekommendation ska kunna betraktas som entydig. Den totala avkastningen för respektive portfölj mäts därefter i relation till rådande riskfri ränta, vilket möjliggör att undersöka eventuell förekomst av riskjusterad överavkastning. Det statistiska programmet Stata har därefter använts för att bedöma huruvida avkastningen för respektive portfölj, såväl som ytterligare variabler som är inkluderade i värderingsmodellerna, är av statistisk signifikans. Värderingsmodellerna som tillämpas är Fama French Trefaktormodell och Capital Asset Pricing Model (CAPM).   Resultat: Studien kommer fram till att det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, detta genom att tillämpa säljportföljen. Signifikanta resultat (95%) uppvisades både vid tillämpning av Fama French Trefaktormodell och CAPM som värderingsmodell. Övriga portföljer uppvisade ej signifikanta resultat.   Slutsats: Slutsatsen från studien är att är möjligt att generera riskjusterad överavkastning genom att använda sig av aktierekommendationer som investeringsstrategi. Detta resultat är dock endast möjligt att uppnå genom att använda säljportföljen. Signifikant riskjusterad överavkastning kunde ej påvisas för köp- och behållportföljen, vilket indikerar att det inte finns något mervärde för en investerare att tillämpa dessa porföljer givet denna strategi. Resultatet från studien indikerar även att det råder en marknadseffektivitet av den medelstarka graden på den svenska aktiemarknaden. Dock gäller detta antagande ej för säljportföljen vars resultat strider mot den medelstarka graden av marknadseffektivitet.   Nyckelord: Aktierekommendationer, överavkastning, investeringsstrategi, portföljstrategi, effektiva marknadshypotesen, marknadseffektivitet, Fama French, CAPM, Large Cap

En eventstudie gjordes på aktierekommendationer publicerade på Privata Affärers hemsida mellan 2009-2010. Publiceringsdagen för rekommendationen utgjorde eventdagen och ett eventfönster på fem dagar innan och fem dagar efter. Rekommendationerna delades upp i olika kategorier för att kunna se skillnader mellan köp, avvakta och säljrekommendationer samt för Mid Cap och Small Cap. Uppsatsen kunde inte påvisa någon generell statistisk signifikant överavkastning i någon av de undersökta kategorierna.

Bakgrund: Aktierekommendationer är vanligt förekommande i finansiell media samtidigt som teorier säger att man inte systematiskt kan över- eller undervärdera en aktie. Trots detta visar studier att finansmarknaden influeras av aktierekommendationer då handeln ökar efter en annonsering, vilket innebär att de finansiella kunskaperna en student har lärt sig under sin utbildning inte påverkar lika starkt när den sedan väljer att följa en aktierekommendation. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar ekonomistudenters uppfattning av aktierekommendationer och hur stor påverkan valet av utbildningslinje har för hur studenten bedömer aktierekommendationer. Referensram: Referensramen kommer ge en förförståelse samt behandla de teorier som är väsentliga för att utreda studien. Referensramen innefattar prisbildning, EMH, behavioural finance, risk, kulturella influenser, utbildningens influenser och skolornas bakgrund. Metod: För att bäst kunna besvara och undersöka syftet genomförs studien som en förklarande surveyundersökning med en kvantitativ ansats. Undersökningen utförs genom en elektronisk enkät som skickas ut till studenter. Empiri: Det empiriska materialet består av enkätsvar från studenter från fyra olika ekonomiska utbildningslinjer som bearbetats med stistiska metoder. Slutsats: Valet av utbildningslinje påverkar studentens uppfattning om aktierekommendationer. De faktorer som påverkar är tron på den effektiva marknadshypotesen, studentens finansiella intresse, kön, riskbenägenhet, teoretisk kunskap samt kultur. Dessa faktorer påverkar utbildningslinjerna olika starkt. / Background: Share price recommendations are a common feature in the financial media. At the same time the financial theories argue that an asset can't systematically be over- or under valued. In spite of this, former studies show that share price recommendations do influence the financial market since the trade increases after an announcement. This means that the financial knowledge the student obtain during its education won’t matter when he or she chooses to follow a share price recommendation. Purpose: The purpose of this study is to investigate which factors influence students’ opinions about share price recommendations, and how big effect the students’ business education has on that opinion. Theory: The frame of reference will give the reader a deeper knowledge beyond the theory and also theoretical perspectives essential for analysing the study. The frame of reference will consist of asset pricing, the effective market hypothesis, behavioural finance, cultural influences, educational influences as well as the schools backgrounds. Methodology: For best being able to answer to the purpose of this study, an explanatory survey investigation with a quantitative method is being made. The study will be investigated through an electronic questionnaire that will be sent to students. Empirical findings: The empirical material consits of the answers of students from four different business educations. Conclusions: The business educations affect the students’ opinion about share price recommendations in differing ways. The influencing factors are whether the student believes in effective market hypothesis, the students’ personal interest in finance, gender, risk appetite, theoretical knowledge, and culture.

Genom att använda ett stort urval av riktkurser utgivna på företag inom OMXS30 under åren 2010–2019, undersöker vi huruvida riktkursförändringar ger upphov till en marknadseffekt eller inte. Med hjälp av en eventstudie visar vi på en signifikant riskjusterad avkastning dagarna omkring förändringen i riktkursen. Genom att dela in riktkursförändringarna i kvintiler, visar studien att graden av riskjusteradavkastning dessutom är hänförbart till dels hur pass stor riktkursförändringen är, dels om den är att beakta som positiv eller negativ. Dessa resultat är särskilt starka när förändringen i riktkursen är ställd mot den tidigare riktkursen av samma analyshus, snarare än när den är ställd mot rådande aktiekurs. Därtill genomförs en regressionsanalys vars resultat stödjer ett positivt samband mellan riktkursförändring och riskjusterad avkastning. Slutligen medför studien ny relevant information om kvartalsrapporters effekt när det kommer till studier om riktkursförändringar. Till skillnad från den tidigare forskningen, eliminerar vi riktkurser som sammanfaller med kvartalsrapporter och visar på skillnader i den riskjusterade avkastningen som följer. / By using a large dataset of target prices issued on companies included in the OMXS30 index during the years 2010-2019, we examine whether target prices cause a short-term market reaction. By doing this, we take an event-study approach and find a significant abnormal return around the days the target price is published. By categorizing the change in target prices into different quintiles, we also show that the size of the abnormal return is due to the change in the target price and whether it’s considered positive or negative. These results are especially salient when the change in target price is based on the earlier target price from the same firm rather than the current stock price. In addition to the event-study a regression analysis is performed, which supports the positive association between the target price change and the abnormal return. This paper also provides useful information about the effects from quarterly reports in prior studies. Unlike previous research, we exclude all target prices that coincide with quarterly reports and find differences in the abnormal return that follows.

Background: The value of stock recommendations have been debated for a century andthe debate has escalated since Alfred Cowles (1933) published his research in “Can StockMarket Forecasters Forecast”? As of late, savings in stocks has increased and the householdsare managing their savings more actively. The consequence of the increased interestin stocks has resulted in a growing market for stock recommendations. Not just financialmedia but daily newspapers have embraced this new found interest, hence stock recom-mendations can be found in almost all large newspapers in Sweden. Furthermore, this phe-nomenon has also lead to intensified research within stock recommendations. Researchers have under the 20th and 21st century investigated a wide number of issues concerning stock recommendations. The most common issue with different angles has been whether stockrecommendations generate abnormal returns or not? Earlier research on this issue havehowever mostly been based on the American stock market. According to us, not enoughnational research has been done on whether stock recommendations generate abnormal returnsor not on the Swedish stock market. Further we think that there is a lack of research with regards to a short time span. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether stock recommendations on Nasdaq OMXSLarge-Mid-Small CAP, First North and Aktietorget generate abnormal returns? Central for the study is to investigate if stock recommendation generates abnormal returns in the short-term. Secondary the study will also investigate stock recommendations effect on stock prices in the long run. Method: First step was to create databases from high frequency data, 10 minute OHLCVbars, and from closing prices. Thereafter use these as a base for statistical calculations. Conclusion: The results from this study show that analysts have succeeded with generat-ing significant abnormal returns with their recommendations. Above all it is the business journals buy recommendations that generate the highest abnormal return. Sell recommen-dations didn’t give high significant results in our measurements. Our results also show thatabnormal returns from buy recommendations are sufficiently high and the transaction costsare sufficiently low so that investors can capitalize on the analyses. We found that buy recommendations effect companies noted on Small Cap etc to a higher extent than companies noted on Large- and Mid-Cap because of the lower degree of transparency in the smaller companies. Our results also indicate that the weekly magazines generate approximatelyequal abnormal returns. The monthly generates the lowest abnormal returns in our study. In our research we also found that buy recommendations that are published when thestock market has a positive momentum perform better than when the stock market has anegative momentum. We also found that investor should closely monitor the information flow before the recommendation is published, since a positive information flow can have afavorable outcome on the size of the abnormal return. Last but not least, we observe a correlationbetween the numbers of investors the recommendation reaches and the magnitudeof the observed abnormal return. / Bakgrund: Värdet av aktierekommendationer har debatterats i snart ett sekel, och debat-ten har eskalerat ända sedan Alfred Cowles (1933) publicerade sin forskning ”Can StockMarket Forecasters Forecast?" De senaste åren har sparandet i aktier ökat och hushållenblir allt aktivare i sitt pensionssparande. Konsekvensen av det ökade intresset för sparande iaktier har resulterat i en växande marknad för aktierekommendationer. Inte bara finansiellmedia utan också dagliga tidskrifter har tagit till sig detta ökade intresse och nästan samtligastörre dagstidningar publicerar numera aktierekommendationer. Vidare har detta fenomen också lett till att forskningen kring aktierekommendationer intensifierats de senaste decennierna.Forskare har under 1900-talet och 2000-talet undersökt en mängd olika problem-ställningar kring aktierekommendationer. Varav den vanligaste problemställningen med varierandevinklar, har varit huruvida aktierekommendationer genererar överavkastning ellerej? Tidigare forskning har dock framförallt baserats på den amerikanska aktiemarknaden. I vår mening råder det brist på nationell forskning som visar huruvida aktierekommendatio-ner genererar överavkastning på bolag noterade på svenska marknadsplatser. Vidare råderdet brist på forskning som tar hänsyn till det korta tidsperspektivet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida aktierekommendationer på Nasdaq OMXS Large-Mid-Small CAP och First North samt Aktietorget genererar överavkastning? Centralt för studien är attundersöka om aktierekommendationer är kursdrivande på kort sikt, Sekundärt kommer också studienundersöka aktierekommendationers inverkan på aktiekurser på lång sikt. Metod: Första steget var att konstruera databaser från högfrekvensdata, 10M OHLCVbars, och stängningskurser. Därefter använda dessa som grund för statistiska beräkningar. Slutsats: Resultat från vår studie visar att ekonomijournalister har lyckats med att genererasignifikant överavkastning med deras rekommendationer. Framför allt är det affärstidskrifternasköprekommendationer som genererar högst överavkastning. Säljrekommendationergav ett lägre signifikant utslag i våra mätningar. Våra resultat indikerar också på att överavkastningen från köprekommendationer är tillräckligt hög och transaktionskostnaderna tillräckligtlåga för att investerare skall kunna kapitalisera på rekommendationerna. Vi finneratt köprekommendationer är mer kursdrivande på Small Cap etc. än bolag noterade på Lar-ge- och Mid Cap på grund av den lägre graden av transparens i de mindre bolagen. Våra resultatpekar också på att Affärsvärlden, Börsveckan & Veckans affärer genererar ungefärlika stor överavkastning. Aktiespararen & Privata Affärer genererar den lägsta överavkastningeni våra mätningar. I våra efterforskningar ser vi också en stark tendens för att aktiersom rekommenderas när börsen har ett positivt momentum presterar bättre än aktier somrekommenderas när börsen har ett negativt momentum. Vi finner också att investerare börbeakta informationsflödet innan rekommendationstidpunkten då ett positivt informations-flöde kan får en gynnsam effekt på överavkastningens storlek. Sist men inte minst observe-rar vi en korrelation mellan antalet investerare rekommendationen når och magnituden påden observerade överavkastningen.