Syfte: Det har tidigare forskats mycket på om och hur hållbarhet(CSR) och hållbarhetsredovisning påverkar det finansiella resultatet. Det har också gjorts några mindre studier på om det i nästa steg också påverkar investerare och aktievärdet hos ett företag. Dock har dessa studier varit på en mindre grupp företag samt att måtten på CSR har varierat från studie till studie. Vi anser att detta är ett ämne det går att forska mer på och då vi fick möjligheten att använda oss av Datastream gjorde det att vi kunde få ett betydligt större dataunderlag än tidigare studier. Metod: Denna studie utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats inom den kvantitativa forskningsmetoden. Vi har använt oss av en tvärsnittsdesign för att samla in sekundärdata som sedan har bearbetats genom korrelation och regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. De värden vi använt oss av är Asset4 för att mäta hållbarhet samt totalt marknadsvärde. Dessa siffror är insamlade från Thomson och Reuters Datastream. Resultat och slutsats: Vår studie visar på att det inte finns någon nämnvärd korrelation mellan CSR (Asset4) och företagens marknadsvärde. Detta tror vi i huvudsak beror på att investerare fokuserar mer på finansiella resultat och företaget i helhet än specifikt CSR. Förslag till vidare forskning: Vi har använt oss av 2328 företag i Europa och USA vilket ger en väldigt stor datamängd. Det hade varit intressant att göra en studie på exempelvis de 100 bästa företagen inom CSR kontra de 100 med lägst betyg för att se om resultatet blir lika. Det vore även intressant att göra fortsatta studier inom detta efter att EU´s lag om hållbarhetsredovisning träder i kraft. Bidrag: Denna studie bidrar med en större studie på en större population än vad som tidigare genomförts. Vi använder också av det objektiva måttet på CSR, Asset4 vilket vi tidigare inte sett att någon annan använt i sin forskning. / Aim: It has previously been researched extensively on whether and how sustainability (CSR) and Sustainability rapports affect the financial results. There have also been some smaller studies on how it in the next step also affects investors and the market valueof a company. However, these studies have been on a smaller group of companies, and the dimensions of CSR have varied from study to study. We believe this is a subject that can be researched more and we got the opportunity to use Datastream which meant wecould get a much larger datasets than previous studies. Method: This study is based on a positivist research philosophy with a deductive approach of the quantitative research method. We have used a cross-sectional design to collect secondary data which is then processed by correlation and regression analyzes in SPSS. The values we use are Asset4 to measure sustainability and the total market value. This data is collected from Thomson and Reuters Datastream. Results and conclusion: Our study shows that there is no significant correlation between CSR (Asset4) and total market value of the company. We believe this is mainly because investors are focusing more on financial performance and the company as a whole than for CSR in specific. Suggestions for further research: We have used 2328 companies in Europe and the United States giving our study a very large data set. It would have been interesting to do a study on the 100 best companies in CSR versus the 100 with the lowest scores to see if the result is the same. It would also be interesting to do further studies in this area after EU's law on Sustainability comes in effect. Contribution of the thesis: This study contributes with a larger study on a larger population than previous studies. We also use the objective measurement of CSR, Asset4 which we have not seen that someone else has used in their research.

Illegala handlingar som publika företag begår bevakas ofta av media. Dessa illegala handlingar kan leda till repressalier för företaget. Tidigare studier har undersökt hur illegala handlingar påverkar aktiepris och hittar ett negativt samband, men det finns begränsat med forskning gällande om olika illegala handlingar har olika inverkan på företags aktievärde. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i abnormal avkastning för publika företag på den svenska marknaden vid publiceringen av de illegala handlingarna, samt om olika illegala handlingar leder till olika marknadsreaktioner. Eventstudie samt differenstest genomförs för att undersöka detta. Studien utgår från ett urval på 213 publicerade illegala handlingar mellan 2007 till 2017. Studien finner stöd för att marknaden reagerar negativt vid publicering av illegala handlingar samt att olika illegala handlingar påverkar marknaden på olika sätt.

Bakgrund: ESG är mer aktuellt än någonsin. Företag världen runt väljer att anpassa sin verksamhet till en mer hållbar inriktning. Inom ämnet råder det ingen konsensus om vilka effekter ESG har på finansiell prestation. Mot bakgrund av detta har författarna valt att studera om det finns ett samband mellan ESG och företags aktievärdering i form av PEtal. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan företagens ESG rapportering och aktievärde för bolag noterade på Stockholm Nasdaq (Large cap). Metod: För att uppnå syftet med studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats tillämpats. Innehållsanalyser av företagens årsredovisningar har genomförts under år 2019 för att undersöka ett samband mellan ESG rapportering och PE-tal. Studiens urval består av bolag noterade på OMX Stockholm Large cap. För att undersöka sambandet har multipla regressioner tillämpats. Slutsats: Studiens resultat visar ej några signifikanta samband mellan PE-tal och omfattningen av rapporteringen av ESG. Studien drar slutsatsen att rapporteringen av ESG varken har en positiv eller negativ påverkan på företagens PE-tal. / Background: ESG is more relevant than ever before. Companies around the world choose to adapt their operations to a more sustainable focus. Within the subject, there is no consensus on what effects ESG has on financial performance. Against this background, the authors have chosen to study whether there is a connection between ESG and companies share valuation in the form of PE-ratio.  Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between companies ESG reporting and share value for companies listed on the Stockholm Nasdaq (Large cap).  Methodology: To achieve the purpose of the study, a quantitative method with a deductive approach has been applied. Content analyzes of the companies annual reports were carried out in 2019 to investigate a connection between ESG reporting and PE-ratio. The study sample consists of companies listed on the Stockholm Nasdaq (Large cap). To investigate the relationship, multiple regressions have been applied.  Conclusion: The results of the study do not show any significant correlations between PE-ratio and the extent of reporting of ESG. The study concludes that the reporting of ESG has neither a positive nor a negative impact on companies PE-ratios.

SAMMANFATTNING  Titel: ESG-betyg och aktievärde: En kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan ESG-betyg och aktievärde. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Malin Printz och Oskar Karlsson  Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari - 2024 Syfte: Företagens hållbarhetsarbete har blivit ett aktuellt ämne på senare år. Denna studie baseras på tidigare forskning om hur ESG-betyg påverkar företagens aktievärde. Tidigare forskning har gett varierande resultat med både negativa och positiva samband, vilket har motiverat behovet av ytterligare undersökningar inom ämnet. Syftet med uppsatsen är att analysera hur ESG-poäng påverkar företagens aktievärdering. Metod: Studien har en positivistisk utgångspunkt med ett objektivistiskt ontologiskt perspektiv. En deduktiv ansats har tagits där teori inom området prövas genom kvantitativ metod. Utifrån teori har en hypotes tagits fram som sedan prövas empiriskt med hjälp av datainsamling. I denna studie tillämpas en tvärsnittsdesign där en uppsättning mätbara data från flera företag samlas in vid en specifik tidpunkt. Empiriska data hämtades från 1800 europeiska företag för räkenskapsåret 2023 genom den sekundära databasen Refinitiv Eikon. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Inget samband hittades mellan ESG-poäng och aktievärde. För att förklara studiens resultat gick stöd att finna i teorin om den Effektiva Marknads hypotesen.Examensarbetets bidrag: Detta är en av få studier som använder P/E som mått för marknadsvärde i relation till ESG vilket kompletterar tidigare forskning som använt andra mått. Det finns inte så mycket forskning inom området då det utvecklats mycket på senare år. På så sätt kan denna studie bidra ytterligare. Det finns inte heller så många studier som utgått från data i sådan närtid. Denna forskning har utgått från data så sent som 2023 vilket är intressant för att se om det förändrats jämfört med tidigare år. Detta gör även studiens resultat mycket högaktuellt. Förslag till fortsatt forskning: Använda ett annat mått för marknadsvärde, såsom Market to Book eller Tobins Q för att se om de fångar ett samband mellan ESG och aktievärde. Genomföra en longitudinell studie för att undersöka om sambandet mellan ESG och aktievärde utvecklas över tid, särskilt med tanke på den långsiktiga effekten av hållbarhetsarbete. Utforska ESG-poängens påverkan på aktievärde över olika världsdelar för att bättre förstå hur geografisk kontext påverkar resultatet alternativt göra en djupare analys av resultaten inom varje land för att förstå hur nationella regleringar och marknadsförhållanden kan påverka sambandet. Sektorspecifika analyser för att undersöka om sambandet mellan ESG och aktievärde varierar över olika branscher.  Nyckelord: ESG, CSR, ESG-betyg, aktieavkastning, ESG-investeringar, hållbarhetsrapportering, aktieägarvärde, aktievärde och finansiell utveckling.

Objective: The study will investigate whether cash liquidity have a negative affect on profitability and share value of companies, listed on Nasdaq OMX Stockholm 2008-2011. Part of the purpose is also to show if the industry risk is of importance for treasury management of these companies. Method: The methodology for the study is key analysis through hypothesis testing and regression analysis Conclusion: The liquidity ratio affects profitability in a negative direction on the entire sample. No other conclusion can be drawn. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka om kassalikviditeten har en negativ påverkan på lönsamhet och aktievärde, hos företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm mellan åren 2008 till 2011. Delsyftet är att undersöka om branschrisken har ett positivt samband med kassalikviditeten för dessa företag. Metod: Metoden för studien är nyckeltalsanalys med hjälp av hypotesprövning och regressionsanalys, för företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Slutsats: Kassalikviditeten påverkar lönsamheten i negativ riktning på hela urvalet. Inga andra slutsatser kan dras.

Syftet med studien är att genom statistisk analys testa samband mellan förändring av aktieutdelning i svenska noterade aktiebolag och bolagens långsiktiga ekonomiska utveckling. Studien använder en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod där all undersökt data är sekundärdata. Datat är hämtat från Nasdaq Stockholm och Excel via Refinitiv. Analysen är gjord med multipla regressionsanalyser. Studien finner ett statistiskt signifikant samband mellan förändring av aktieutdelning och aktievärdet upp till 9 år. Dessutom finner studien ett statistiskt signifikant samband mellan företagets listade storlek och förändring av utdelning samt företagets bransch och förändring av utdelning. Modellerna som användes hade en låg förklaringsgrad vilket indikerar att det finns andra viktiga faktorer som inte har undersökts i studien. / The purpose of the study is to empirically test the correlation between dividend changes in Swedish listed companies and the firms' long-term economic development. The study employs a deductive research approach and a quantitative research method where all examined data is secondary data. The data is retrieved from Nasdaq Stockholm and Excel via Refinitiv. The analysis is conducted using multiple regression analyses. The study finds a statistically significant relationship between dividend change and stock value for up to 9 years. Additionally, the study identifies a statistically significant relationship between the company's listed size and dividend change, as well as the company's industry and dividend change. The models used had a low explanatory power, indicating that there are other important factors not examined in the study.

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också  att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.

Bakgrund: Aktiemarknaden har aldrig haft en lägre ingångströskel där internetbaserade plattformar för investeringar har ökat tillgängligheten för både privata och institutionella investerare. Den höga aktiviteten på marknaden, i samspel med diverse finanskriser de senaste decennierna, har inneburit högre volatilitet på marknaden. Denna volatilitet nådde nya höjder under 2020 som innefattades av ett börsras i samband med Covid-19-pandemin, följt av en stark återhämtning med hjälp av global kapitaltillförsel. Året 2020 är på många sätt ett unikt år, inte minst på aktiemarknaden, och samtidigt har frågor och arbete kring hållbarhet fått en hög prioritet under senare år. Det finns därför ett intresse att vidare undersöka ESG och dess påverkan på de svenska bolagens avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur ESG-betyg påverkar noterade svenska bolags aktievärde samt huruvida detta har förändrats till följd av ett turbulent år 2020 i relation till år 2019. Författarna avser även att undersöka huruvida ett relativt högre ESG- betyg är förenligt med högre riskjusterad avkastning och om aktierelaterad prestation avseende branschfördelning är framträdande. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Genomförandet av studien består av en analys av aktiekursutvecklingen för svenska bolag med ett tilldelat ESG-betyg under åren 2019 och 2020. För dessa bolag har det vidare konstruerats portföljer med höga respektive låga ESG-betyg samt avseende branschtillhörighet. En jämförelse utfördes sedan av avkastning, risk samt riskjusterad avkastning. Resultat: Resultatet finner inget signifikant samband mellan ESG-betyg och avkastning för 2019 men ett signifikant svagt negativt samband för 2020. Komparativt mellan portföljerna visade sig bolagen med högt ESG-betyg generera en marginellt högre avkastning och riskjusterad avkastning år 2019. År 2020 hade bolag med lågt ESG-betyg en betydligt högre avkastning och riskjusterad avkastning än bolagen med högt betyg. Diskrepansen på avkastning var stor till fördel för de bolag med låga ESG-betyg, undantaget för branschen Råvaror (Energi) som visade på ett motsatt samband. / Background: The stock market has never had a lower entry threshold where internet-based investment platforms have increased accessibility for both private and institutional investors. The high activity in the stock market, in conjunction with various financial crises in recent decades, have resulted in higher volatility in the market. This volatility reached new heights in 2020, which was accompanied by a stock market crash as a result of the Covid-19 pandemic, followed by a strong recovery with the help of global capital injections. 2020 is in many ways a unique year, with no exception for the stock market, while at the same time, sustainability issues have been given a high priority in recent years. Investigating ESG and its impact on Swedish companies' stock returns is therefore of further interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze how ESG ratings affect listed Swedish companies' share value and whether this has changed as a result of a turbulent year 2020 in relation to 2019. The authors also intend to investigate whether a relatively higher ESG rating is compatible with higher risk-adjusted return and whether share-related performance in terms of industry distribution is prominent. Methodology: To fulfill the purpose of the study, a quantitative method with a deductive approach has been applied. The implementation of the study consists of an analysis of the share price development for Swedish companies with an assigned ESG rating during the years of 2019 and 2020. For these companies, portfolios with high and low ESG ratings have been constructed, while also regarding industry affiliation. A comparison of return, risk and risk-adjusted return was then performed. Results: The result finds no significant correlation between ESG rating and stock return for 2019 but a significantly weak negative correlation for 2020. Comparatively between the portfolios, the companies with high ESG ratings were found to generate a marginally higher stock return and risk-adjusted return in 2019. In 2020, companies with low ESG rating generated a significantly higher return and risk-adjusted return than companies with high ratings. The discrepancy in stock returns was large in favor of the low ESG ratings, apart from the Raw material (Energy) industry, which had an opposite relationship.