Spelling suggestions: "subject:"aktiviteter i dagliga live"" "subject:"aktiviteter i daglig live""
1 |
Patienters självskattning av Aktiviteter i Dagligt Liv efter en protesnära frakturSahlin, Linda, Rosander, Pål January 2012 (has links)
The purpose of this study was to investigate patients self-rated ADL-function after a periprosthetic fracture, to view the demographics of the patient group and investigate any gender differences in ADL-function. Whether patients managed to return to previous housing after the fracture and reasons for this was also studied. This is a register-based retrospective and prospective cohort study with a quantitative approach. Demographic and anamnestic patient data was collected from the electronic health records. The participants were called for an interview where Katz ADL-index and EQ5D was used to describe the participants´ ADL functioning together with physical and mental functioning. The result shows that the majority of the participants rated themselves as independent in their ADL-function. No gender differences were noted in ADL-functioning. Self-rated EQ5D demonstrated that the majority of the participants had some problems with walking. The typical participant in this study was a single woman living in an apartment and 78 years of age. All of the participants returned to previous housing. The majority of the participants rated themselves as independent in their ADL-functioning. Correlation was noted between the lack of daily exercise and lower ADL-function. Therefore it is important to promote the older individuals’ ability for exercise. / Syftet med studien var att undersöka patienters självskattade ADL-funktion efter en protesnära fraktur, studera patientgruppens demografi, samt att studera skillnader mellan könen i ADL-funktion. Ytterligare undersöktes om patienterna återgick till tidigare boendeform efter frakturen och orsaker till detta. Det är en registerbaserad retrospektiv och prospektiv kohort studie med kvantitativ ansats. Demografisk och anamnetisk patientdata samlades in från journalsystemet Cosmic. Patienterna kallades till en intervju där Katz ADL-index och EQ5D användes för att kartlägga deltagarnas ADL-funktion, fysiska och psykiska funktion. Resultatet visade att huvuddelen av deltagarna skattade sig ”oberoende” i ADL-funktion. Det noterades ingen skillnad mellan könen gällande ADL-funktion. Självskattningen utifrån EQ5D visade att majoriteten av deltagarna hade vissa svårigheter att gå, oavsett kön. Den typiska deltagaren i undersökningsgruppen var en ensamstående kvinna, boende i lägenhet, 78 år gammal. Samtliga deltagare återgick till den boendeform de hade innan. Huvuddelen av patienterna skattade sig som ”oberoende” i sin ADL-funktion och det fanns ingen skillnad mellan könen. Samband noterades mellan avsaknad av vardagsmotion och lägre ADL-funktion. Därför är det viktigt att främja den äldre individens förutsättningar för motion.
|
2 |
Korrelation mellan upplevd förändring efter shuntoperation och iNPH-skalan hos personer med idiopatisk normaltryckshydrocefalus / Correlation between subjective change after shunt surgery and the iNPH-scale in patients with idiopathic normal pressure hydrocephalusEkblom, Maria January 2020 (has links)
Normaltryckshydrocefalus (NPH) drabbar den äldre populationen med motoriska och kognitiva nedsättningar. Behandlingen är dränering av likvorvätska via shuntoperation och patientens symptom förväntas då gå i regress. Det saknas dock studier om förändring på iNPH-skalan stämmer överens med patientens subjektiva skattade förändring. Syftet var att studera om patientens subjektiva upplevda förändring stämmer överens med skattningsskalor och hur en förändring av förmågor påverkar livskvalitet. Syftet var även att undersöka vilken betydelse som förändring av förmågor har för patienten och anhöriga. Studien var en mixad observativ tvärsnittsstudie där 52 deltagare (26 patienter och 26 anhöriga) inkluderades och fick svara på en enkät framtaget för studien. Patienterna graderades enligt iNPH-skalan mellan diagnos och 3 månader efter shuntoperation. Resultatet visade att 76,9 % av patienterna förbättrades på iNPH-skalan efter operation. Det förelåg en signifikant korrelation mellan förändring på iNPH-skalan och förändring av gångförmåga (rs=0,42) och förändring av rörelseförmåga (rs=0,49), samt subjektiv skattad förändring mätt med VAS-skala (rs=0,43). Det förelåg ingen signifikant korrelation mellan förändring på iNPH-skalan och förändring av livskvalitet. Gång- och rörelseförmåga skattades som de förmågor som förbättrats mest postoperativt. Förbättring av dessa förmågor samt förbättrad vardagsaktivitet hade störst betydelse för deltagarna. Fler studier behövs för att närmare studera vilka förmågor som kan korrelera med förbättrad livskvalitet.
|
3 |
Att leva med Multipel Skleros : En litteraturstudieAndersson, Mikaela, Hammar, Ann January 2011 (has links)
Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att leva med MS innebar upplevelser av att identiteten och självbilden påverkades och känslor av att inte vilja uppfattas som annorlunda. Det fanns en rädsla över förlorad självständighet och att vara beroende av andra människor. Personer som levde med MS kände en trötthet som gjorde det nödvändigt att planera och prioritera i vardagen för att energin skulle räcka till. Sjukdomens oförutsägbara förlopp ledde till känslor av att leva i en ovisshet som gjorde framtidsplaner svåra. Att leva med sjukdomen kunde även innebära att få ett nytt sätt att se på livet, där små saker uppskattades mer och inte togs för givet. Många levde med ett hopp om förbättring och en andlighet som i många fall blivit starkare. Slutsats: Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskan en förståelse för hur det är att leva med MS. Därmed kan bättre förutsättningar skapas för att ge en god omvårdnad till personer med MS utifrån individuella behov.
|
4 |
Psykometrisk utvärdering av instrument för ADL-förmåga hos patienter med psykossjukdomarShakely, Yar, Williamsson, Disa January 2018 (has links)
Syftet var att utvärdera instrumentet Min Förmåga genom att undersöka 1) interbedömarreliabilitet och 2) konvergent validitet. Min Förmåga utarbetades för att möjliggöra enklare bedömningar av Aktiviteter i Dagligt Liv (ADL) på inneliggande patienter i psykiatrin. Delarna i instrumentet som undersöktes innehåller fasta svarsalternativ och motiveringar i fritext. Deltagarna var 36 patienter med psykossjukdomar. Varje patient bedömdes först av två olika skötare med Min Förmåga och därefter med de liknande instrumenten Functional Independence Measure (FIM) och Global Assessment of Functioning (GAF). De fasta svarsalternativen analyserades med Cohens kappa för interbedömarreliabilitet och överensstämmelsen av motiveringarna analyserades kvalitativt. För konvergent validitet undersöktes korrelationen mellan Min Förmåga och FIM och GAF med Spearmans r. Resultatet visade hög interbedömarreliabilitet och hög konvergent validitet för de fasta svarsalternativen, samt hög grad av överensstämmelse mellan motiveringarna i fritext. En möjlig orsak till den höga interbedömarreliabiliteten kan vara att det endast fanns två fasta svarsalternativ, vilket tidigare forskning har visat kan leda till en överskattning av interbedömarreliabiliteten. Att FIM och GAF liknade Min Förmåga och administrerades under samma tidsperiod kan vara en orsak till den höga konvergenta validiteten. Då detta var en preliminär undersökning och antalet deltagare var bristfälligt bör fler utvärderingar av Min Förmåga göras i framtiden.
|
5 |
Kartläggning av ADL-taxonomin : En litteraturöversiktÖfverdahl, Ewelyn January 2021 (has links)
ADL-taxonomin är ett etablerat instrument inom arbetsterapi för att beskriva och utvärdera förmågan att klara aktiviteter i dagligt liv. Instrumentet används både kliniskt verksamhet och i forskning. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga hur ADL-taxonomin har beskrivits och använts i forskningsartiklar de senaste 10 åren. Sökningar utfördes i CINAHL och PubMed vilket genererade 41 artiklar. Efter urval och kvalitetsgranskning återstod 13 av artiklarna. Resultatet visade att ADL-taxonomin i dessa studier har använts för att kartlägga ADL, utvärdera interventioner och utforska samband/relationer till annat än ADL, samt att förändringar i ADL-taxonomin genomförts i 11 av studierna, i form av tillägg av aktiviteter och numeriska skalor. En standardiserad numerisk skala och möjligheten till tillägg av aktiviteter bör undersökas i framtida studier för att fastställa validiteten och reliabilitet i studier och klinisk verksamhet. Det finns behov av fortsatt utveckling och forskning av ADL-taxonomin för att vidareutveckla instrument inom både den arbetsterapeutiska kliniska verksamheten och forskning.
|
6 |
Dagliga aktiviteter bland äldre personer med kronisk hjärtsvikt : begränsningar och möjligheterNorberg, Eva-Britt January 2014 (has links)
Chronic Heart Failure (CHF) is known to have a substantial impact on activities of daily living (ADL) and symptoms such as breathlessness and fatigue are characteristic. Despite this, research in occupational therapy concerning people with CHF is rare. The overall aim of this thesis was to increase the knowledge of ADL ability and fatigue among those with CHF, to describe experiences of limitations in occupational performance and the strategies that these elderly people use to manage their daily activities and also to describe a programme including energy conservation for clients with CHF in primary healthcare. Method Three groups of older people with a verified diagnosis of CHF and one group of occupational therapists (OTs), all recruited from primary healthcare, were analyzed. The ADL ability of 40 participants was described, with reference to dependence on others, perceived strain and quality of occupational performance. The association between ADL ability and the New York Heart Association Classification (NYHA), a functional classification for people with CHF, was analyzed. Fatigue and its association to ADL ability, use of assistive devices and community support were also analyzed. Ten respondents were then interviewed and asked to describe the strategies they used to manage ADL. The interview results were combined with the current body of research and CHF guidelines to form a base for the development of an intervention programme, including energy conservation, for people with CHF. The programme, based on the Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM), was used by OTs in primary healthcare, and the clients’ ADL, goal achievements and use of energy conservation strategies were described, as well as the five clients’ and two OTs’ experiences of the program. Results Most participants were independent in personal ADL activities (PADL). A majority was dependent in one or more instrumental ADL activities (IADL) and perceived strain when performing the activities independently. The Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) showed a reduced quality of occupational performance compared with healthy people of the same age. Age had a significant impact on ADL performance. Despite this, participants in NYHA III/IV showed significantly increased effort (under motor cutoff) when performing ADL tasks compared with those in NYHA I/II. Fatigue was common and greater fatigue was associated significant with increased dependence and decreased quality of occupational performance, with the exception of shopping. Participants who used assistive devices and home care estimated higher physical fatigue, but no correlation was found with community mobility services. Comorbidities, which can affect occupational performance, were common in all the studies. The participants experiences of limitations in occupational performance and the strategies that they used to manage their daily activities were described as redefining an active life, aware of one’s impaired body and planning activities and balancing the degree of effort. During the interventions according to the programme the clients’ increased their participation and independence in daily activities, consciously gave up what were less meaningful activities for them and deteriorated because of the progression of the CHF. Most goals were achieved and many energy conservation strategies were used by the clients. The clients’ experiences were described as working in collaboration to manage daily activities and using professional support from OTs to enhance their activities. The OTs’ experiences of the programme were described as being supported with specific knowledge and a structured way of working and finding clinical benefits from working according to the program, but doubt the possibilitiy of using it, due to constraints in clinical practice. Discussion The participants' physical fatigue and breathlessness had a negative impact on their ADL-ability. Age affected ADL performance, but the impact of a more severe CHF remained adjusted for age. An ongoing process of occupational adaptation due to periodical physical decline and fluctuating day-to-day ability was described. Many of the strategies used by the participants to handle daily activities could be described as energy conservation strategies, an indication that occupational therapy interventions including energy conservation management would be beneficial for clients with CHF. Both the OTs and the clients described that the specialized programme provided structure for the OTs’ work, knowledge about CHF and about valuable energy conservation strategies. The programme seemed to support the OTs to work in a more comprehensive client-centered way. Conclusion The work with this thesis has increased the limited existing knowledge about elderly people with CHF and their ADL ability, fatigue and the adaptation of occupational performance that they use to manage their daily activities. The experiences indicated that a specialized programme including energy conservation for occupational therapy in primary healthcare seemed to support the OTs work in a more comprehensive client-centered way. The programme needs to be further evaluated.
|
Page generated in 0.0845 seconds