Alkoholkonsumtion för med sig många negativa konsekvenser för såväl samhälle som arbetsgivare. Trots detta tycks alkoholen ha en självklar plats på de svenska arbetsplatserna. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll alkohol i samband med arbetet spelar samt hur denna roll uppfattas av de anställda. Detta undersöks kvalitativt genom tio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer på olika arbetsplatser. Resultatet från studien har haft teorin om socialkonstruktivism som utgångspunkt och därefter analyserats tematiskt utifrån teorier om framför allt organisations- och alkoholkultur, samt konventioner och attityder.     Denna studie visar att alkoholens roll skiljer sig mellan organisationerna, vilket tyder på att företag i regel har olika kulturer. Detta innebär att en alkoholkultur skapas inom organisationen och beror på de olika attityder och värderingar som finns där. I resultatet kan dock även vissa likheter i alkoholens roll och de anställdas attityd till detta utläsas. Detta tyder på att det finns en samhällelig alkoholkultur eller konvention om alkoholens roll. Alkoholen har i samtliga organisationer en roll som socialt redskap för ökad samhörighet och trivsel och upplevs därmed generellt som någonting positivt. Det finns även en allmängiltig medvetenhet kring alkoholens negativa aspekter. Problemen upplevs dock finnas någon annanstans.

The aim of the present piece of work was to give information about the frequency of psychoactive substances within the German driver population and to identify preventive and promotive circumstances of drug driving. Furthermore, a new methodological approach to gather and link data about the consumption of psychoactive substances and the mobility of drug users is shown. Traditionally, roadside surveys are conducted to estimate the prevalence of drug driving within a population. By the present study, an alternative method is introduced. In total, 195 drug users (mainly cannabis users) and 100 controls out of the normal driving population were queried for four weeks about their driving and drug consumption behaviour by a questionnaire that was deployed on smartphones. The prevalences of drug driving within the sample were extrapolated into representative values. Because the subjects reported all daily activities within the study-period, it was also possible to describe situations in which the subjects decided against driving under influence. Besides, relevant previous experiences, attitudes, the approval of legal regulations, other traffic-specific parameters, social influences and personality variables were queried. So, individual factors that are associated with drug driving can be specified. The results are integrated in a model that shows dependencies of different societal, behavioural and legal variables. They can serve as major input to the discussion on drug driving and can be of practical use for rehabilitation and prevention purposes. The results can be summarised as follows: - Compared to the results of a German roadside survey from 1994, the prevalences that are found within the present study seem pretty low. This finding is discussed and possible explanations for the described trend are lined out. Furthermore, the prevalences that were calculated in the present study are compared to current data from other European countries. - The results show differences between users and controls on several variables. The differences indicate that substance use impacts on the structuring of day-to-day life. Overall, the controls’ days proceed more along a daily working routine than the users’ (e.g. less mobility at night, more mobility at rush-hour, alcohol consumption mainly at nights out). - The individual extent to which drugs are consumed differs dependent on daytime, day of the week and kind of substance. Of course, these dependencies also influence the occurrence of drug driving. Other factors of influence on drug driving are the distance, the availability of alternative modes of transport as well as the presence of female companions. - Not everybody who uses drugs drives under the influence of drugs. A striking predictor for frequent drug driving and highly intoxicated driving is a high consumption, associated with risky consumption patterns and a low subjective feeling of impairment after drug consumption. - The subjects’ attitudes towards drug driving and their beliefs about social norms largely go in line with the behaviour they engage in. Drug users have rather liberal attitudes towards drug use and driving under influence. - A possible deterrence effect of sanctioning and police enforcement and its dependence on the acceptance and awareness of the measures is delineated. - Only small effects are found when examining the objective impairment that is caused by drug use by a computer-based test battery. This result is critically discussed with regards to the operationalisation of the study groups. - Except from driving under influence, there is no evidence to suggest that DUI offenders also show problematic behaviour according to other traffic-related measures. - Parents and peers may have an influence as role models on the development of problematic behaviour. A good relationship between parents and children may have a positive impact on the development of conventional values and behaviour. - Drug use is associated with some crucial personality dimensions and drugs are often used to solve personal problems. A less precise but similar difference was found for users who commit many drives under influence compared to users who never or only sometimes drive under influence. Moreover, users marginally more often have psychological problems compared to controls. Finally, the strengths and weaknesses of the new methodological approach of data collection are discussed as well as the challenges that are faced when implementing it. All in all, it has proved to be a promising method and should serve as a standard to which future studies should aspire. / Ziel der vorliegenden Arbeit war es, Informationen über das Vorkommen von Fahrten unter Substanzeinfluss in Deutschland und über Prädiktoren für das Auftreten von Drogenfahrten bereitzustellen. Des Weiteren wird ein neuer methodischer Ansatz vorgestellt, mit dem sowohl Daten über den Konsum psychoaktiver Substanzen als auch Daten über das Mobilitätsverhalten von Drogenkonsumenten erhoben und somit verknüpft werden können. Ein herkömmlicher Ansatz zur Schätzung des Vorkommens von Drogenfahrten sind Roadside Surveys. Als alternative Methode wird eine Studie beschrieben, in der 195 Drogenkonsumenten (vorwiegend Cannabiskonsumenten) sowie 100 Kontrollpersonen vier Wochen lang täglich über ein Smartphone ihr Fahr- und Konsumverhalten protokollierten. Aus der Häufigkeit von Drogenfahrten innerhalb der Stichprobe wird über eine entsprechende Gewichtung auf den tatsächlichen Anteil in der Bevölkerung geschlossen. Da von den Probanden sämtliche Aktivitäten im Erhebungszeitraum protokolliert wurden, können auch solche Situationen beschrieben werden, in denen sich die Probanden gegen eine Drogenfahrt entschieden haben. Darüber hinaus wurden Informationen über die persönliche Vorgeschichte, relevante Einstellungen, die Akzeptanz gesetzlicher Regelungen, weitere verkehrsrelevante Auffälligkeiten, soziale Einflüsse sowie Informationen über Persönlichkeitsmerkmale eingeholt. Hierdurch können Umstände und Hintergründe, unter denen Drogenfahrten stattfinden, spezifiziert werden. Die Ergebnisse werden in ein Model integriert, das Abhängigkeiten zwischen gesellschaftlichen Variablen, Verhaltensparametern und gesetzlichen Gegebenheiten aufzeigt. Die Studie liefert aufschlussreiche Befunde, die sowohl die wissenschaftliche Diskussion um Drogenfahrten anregen als auch von praktischem Nutzen für Rehabilitations- und Präventionsmaßnahmen sein können. Die Ergebnisse lassen sich wie folgt zusammenfassen: - Verglichen mit den Ergebnissen einer deutschen Roadside Survey aus dem Jahr 1994 fallen die hier kalkulierten Prävalenzen für Drogenfahrten in Deutschland recht gering aus. Der Befund wird diskutiert und es werden mögliche Gründe für den beschriebenen Trend aufgeführt. Außerdem werden die berechneten Werte mit aktuellen Vergleichsdaten aus anderen europäischen Ländern verglichen. - Der Konsum von Drogen hat gewisse Auswirkungen auf die Gestaltung des Alltags einer Person. Insgesamt scheinen Kontrollpersonen im Vergleich zu Drogenkonsumenten eher einem geregelten Arbeitsalltag nachzugehen (z. B. weniger Mobilität in der Nacht, mehr Mobilität zu Zeiten des allgemeinen Berufsverkehrs, Alkoholkonsum reduziert auf Ausgehzeiten). - Das Ausmaß des individuellen Drogenkonsums variiert in Abhängigkeit von Tageszeit, Wochentag und Art der Substanz. Natürlich wirken sich diese Abhängigkeiten ebenso auf das Auftreten von Drogenfahrten aus. Weitere situative Einflussfaktoren für Drogenfahrten sind die Länge der zurückzulegenden Strecke, die Verfügbarkeit alternativer Fortbewegungsmittel sowie weibliche Begleitpersonen. - Nicht jeder, der Drogen konsumiert, fährt auch unter Drogeneinfluss Auto. Als wesentlicher Prädiktor für häufige Drogenfahrten und hohe Substanzkonzentrationen im Blut während der Fahrt kann ein hoher Konsum genannt werden. Damit verbunden sind riskante Konsummuster sowie eine geringe subjektive Beeinträchtigung nach dem Konsum von Drogen. - Die Einstellung der Versuchspersonen zu Drogenfahrten sowie ihre Annahmen über soziale Normen stimmen zum großen Teil mit ihrem Verhalten überein. Drogenkonsumenten haben eher liberale Einstellungen zu Drogenkonsum und Drogenfahrten. - Eine mögliche abschreckende Wirkung von Sanktionen und polizeilichen Überwachungmaßnahmen und ihre Abhängigkeit von der Akzeptanz und der subjektiven Wahrnehmung der Maßnahmen wird beschrieben. - Eine objektive Leistungsbeeinträchtigung durch die Wirkung von Drogen mittels einer computerbasierten Testbatterie kann nur in geringem Maße nachgewiesen werden. Das Ergebnis wird hinsichtlich der Operationalisierung der untersuchten Gruppen kritisch diskutiert. - Es finden sich keine Hinweise dafür, dass Drogenfahrer, außer durch die Drogenfahrten an sich, auch sonst im Verkehr auffällig werden. - Eltern und Freunde scheinen als Rollenvorbilder Einfluss auf die Entwicklung von Problemverhalten zu nehmen. Eine gute Eltern-Kind-Beziehung wirkt sich positiv auf die Entwicklung konventioneller Werte und Verhalten aus. - Drogenkonsum ist mit einigen wesentlichen Persönlichkeitsmerkmalen assoziiert und Konsumenten weisen etwas häufiger psychische Probleme auf als Kontrollpersonen. Abschließend werden Stärken und Schwächen der neuen Methode diskutiert sowie besondere Anforderungen aufgeführt, die bei der Durchführung zu beachten sind. Insgesamt erwies sich die Methode als vielversprechend und sollte als Standard in künftigen Studien weiterentwickelt werden.

<p>Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor. Kognitiv förmåga mättes med tre olika test. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och kognitiv förmåga, när kontroll gjorts för ålder, visade endast signifikanta samband i verbal förmåga så att de med låg alkoholkonsumtion hade det sämsta ordförrådet. I jämförelse mellan högriskgruppen och övriga erhölls signifikant samband endast för kvinnor i minnestesten, där en lägre prestation kunde noteras för storkonsumenterna. Slutsatsen var att studien inte kunde ge belägg för alkoholens positiva effekter på den kognitiva förmågan i åldrandet, men en måttlig alkoholkonsumtion innebar inte heller någon risk.</p>

<p> </p><p>I denna studie har fem personer, tre män och två kvinnor intervjuats. Alla är idag nyktra missbrukare. Studiens syfte har varit att försöka ta reda på vilka uppfattningar och tankar före detta missbrukare har om arvet respektive miljöns påverkan för risken att utveckla missbruk. För att kunna belysa och beskriva tankar kring denna fråga har ett kvalitativt angreppssätt med fem semistrukturerade intervjuer använts som bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats. I dessa intervjuer har det försökts att fånga upplevelser och förstå hur före detta missbrukares känner och tänker om arvet respektive miljön har haft betydelse för deras fall eller i någon annans utveckling av missbruk. I studien framkommer att både f.d. missbrukare och litteraturen menar att arv och miljö spelar roll för om och hur ett missbruk kommer att utveckla sig.</p><p> </p><p>De nyckelord som använts i intervjuerna varit: familjesituation, uppväxtförhållanden, eget bruk/missbruk, arv & miljö. Som Svenska sökord som använts vid sökning av litteratur har varit: arv, miljö, missbruk och de engelska har varit abuse, family situation och dysfunctional.</p>

<p>Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar ochfunderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer denförekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever iårskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomarsalkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningenoch dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad tillungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kanses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen.Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktorav den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel avalkohol.</p>

<p>Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om MI kan vara en fungerande metod för sjuksköterskan för att stödja individer med en riskfylld alkoholkonsumtion. Resultatet visar att MI är en bra metod som ofta ger bättre resultat än andra interventioner. Dock visar även andra och ibland mycket begränsade insatser på positiva resultat. Detta sammantaget visar att det är lönsamt för sjuksköterskan att ta upp alkoholfrågan och MI kan vara en användbar metod. Just nu satsas det stort för att sprida MI inom hälso- och sjukvård och det vore fördelaktigt om MI fick ta plats i sjuksköterskeutbildningen.</p>

Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om MI kan vara en fungerande metod för sjuksköterskan för att stödja individer med en riskfylld alkoholkonsumtion. Resultatet visar att MI är en bra metod som ofta ger bättre resultat än andra interventioner. Dock visar även andra och ibland mycket begränsade insatser på positiva resultat. Detta sammantaget visar att det är lönsamt för sjuksköterskan att ta upp alkoholfrågan och MI kan vara en användbar metod. Just nu satsas det stort för att sprida MI inom hälso- och sjukvård och det vore fördelaktigt om MI fick ta plats i sjuksköterskeutbildningen.

I denna studie har fem personer, tre män och två kvinnor intervjuats. Alla är idag nyktra missbrukare. Studiens syfte har varit att försöka ta reda på vilka uppfattningar och tankar före detta missbrukare har om arvet respektive miljöns påverkan för risken att utveckla missbruk. För att kunna belysa och beskriva tankar kring denna fråga har ett kvalitativt angreppssätt med fem semistrukturerade intervjuer använts som bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats. I dessa intervjuer har det försökts att fånga upplevelser och förstå hur före detta missbrukares känner och tänker om arvet respektive miljön har haft betydelse för deras fall eller i någon annans utveckling av missbruk. I studien framkommer att både f.d. missbrukare och litteraturen menar att arv och miljö spelar roll för om och hur ett missbruk kommer att utveckla sig.   De nyckelord som använts i intervjuerna varit: familjesituation, uppväxtförhållanden, eget bruk/missbruk, arv &amp; miljö. Som Svenska sökord som använts vid sökning av litteratur har varit: arv, miljö, missbruk och de engelska har varit abuse, family situation och dysfunctional.

Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar ochfunderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer denförekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever iårskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomarsalkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningenoch dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad tillungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kanses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen.Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktorav den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel avalkohol.

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor. Kognitiv förmåga mättes med tre olika test. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och kognitiv förmåga, när kontroll gjorts för ålder, visade endast signifikanta samband i verbal förmåga så att de med låg alkoholkonsumtion hade det sämsta ordförrådet. I jämförelse mellan högriskgruppen och övriga erhölls signifikant samband endast för kvinnor i minnestesten, där en lägre prestation kunde noteras för storkonsumenterna. Slutsatsen var att studien inte kunde ge belägg för alkoholens positiva effekter på den kognitiva förmågan i åldrandet, men en måttlig alkoholkonsumtion innebar inte heller någon risk.