The aim of this study was to investigate whether the Swedish Institute of public health care uses paternalistic information in their alcohol publications. My intention has also been to examine to what extent the paternalistic information is being used. This is determined simply by how frequently paternalistic information is found in the publications.   I chose to analyse five publications that contain alcohol related information and had a clear motive. My results show that all five publications use paternalistic methods with the intention to change readers, or people in their surroundings, alcoholic behaviour. Though this is quite a small essay, I have suggested extended research of the subject – preferably of all 176 alcoholic publications presented by the Institute of public health care.

Varje dag vårdas ett antal intoxikerade patienter på landets akutmottagningar. Av antalet akutbesök var 2-45% alkohol- och drogrelaterade. Intoxikerade patienter kan utgöra ett stort hot mot vårdpersonal på grund av intag av droger som leder till aggressivitet. Patienter med misstanke om intoxikation löper risk att felbedömas då de inte vill medverka till vård samt förmedlar inte hela bilden av sin sjukdom/symtom. Återkommande intoxikerade patienter kan leda till försämrad attityd hos vårdpersonal gentemot denna patientgrupp. På akutmottagningen, Akademiska sjukhuset har den intoxikerade patienten en snittvårdtid på fyra timmar och 81 % av dem kräver personal ’bedside’. Syftet med studien var att identifiera problem och patientrisker vid vård av intoxikerade patienter på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Studien genomfördes med enkät som delades ut till 60 stycken anställda på akutmottagningen, fördelat på 20 sjuksköterskor, 20 läkare och 20 undersköterskor som alla var inskolade på akutrummet. Svarsfrekvensen var 100 procentig. Resultatet visade att personalen angav frustration vilket tolkades som brist på vårdplatser där både sjuksköterskor och läkare (20 av 20 st.) svarade att det var svårt till mycket svårt att hitta rätt vårdplats på rätt vårdnivå, vilket ledde till att intoxikerade intermediär- och intensivvårdspatienter vårdades på akutmottagningen. Fyra riskfaktorer identifierades, platsbrist, arbetsbelastning, kompetens och bemötande.

Enöppen inställning till alkoholkonsumtion under ungdomsåren kan varaproblematiskt då forskning visar på att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen ålder, ungdomar i dag har en väldigt positivinställning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det är därför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet då alkoholen ofta har ettstarkt symbolvärde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjälpmedel kandock innebära något positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och får nyamöjligheter med alkoholens hjälp. Syftet med denna studie var att jämföra ungaindividers berättelser kring alkohol. I studien jämförs och studeras tvåflickors berättelser kring hur alkoholen som ett symboliskt hjälpmedel spelarin i deras liv. Studien utgår från en kvalitativ ansats ochdatainsamlingstekniken är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visadetydligt att alkohol har olika betydelse för olika individer även om mängden avden stora gruppen ungdomar har samma mönster kring konsumtionen av alkohol.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod. Diskursteorin vilar på socialkonstruktionistisk grund och bidrar till möjligheten att se hur olika ord får olika innebörd beroende på hur de används i aktuell diskurs. Inslag från Sveriges Radio under år 2012 har studerats och i resultat kring begreppet alkohol framkommer de fyra diskurserna; nöjesdiskursen, övergränsen-diskursen, begär/tillgångsdiskursen samt kontrolldiskursen. Inom begreppet alkoholmissbruk analyserades de två diskurserna; den tunga diskursen som handlade om missbrukare i det offentliga rummet, samt den lätta diskursen som lyfte fram begreppet ’den moderna alkoholisten’ och utspelade sig i det som anses var de finare kretsarna. Det vi funnit är att bilden av alkohol är komplex. Samtidigt som utsagorna alltid förhåller sig till alkohol som problematiskt och kan ses vara i behov av strukturella lösningar tycks fokus i dagsläget ligga på individens ansvar att balansera mellan risk och njutning.

Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar och funderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer den förekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever i årskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomars alkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningen och dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad till ungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kan ses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen. Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktor av den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel av alkohol.

Bakgrund I Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonåringar. Rapporter uttrycker oro över att tonåringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonåring finns anhöriga, föräldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer låter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar därför många gånger fokus på sig själv och sitt eget välbefinnande. Genom livsvärldsteorin betonas människans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv. Om livsvärldsperspektivet används i vården blir inriktningen på de anhörigas perspektiv naturligt för vårdpersonalen och de anhörigas situation och behov uppmärksammas.   Syfte Syftet är att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en missbrukande tonåring.   Metod Genom en forskningsöversikt redovisar studien det nuvarande kunskapsläget om hur anhöriga upplever det att leva med en missbrukande tonåring. Sammanlagt 14 artiklar har kritiskt granskat och därefter analyserats och sammanställts till ett resultat i enlighet med Forsberg och Wengströms (2008) beskrivning.   Resultat Föräldrar till missbrukande tonåringar förnekar många gånger tidiga tecken på missbruksproblematik och inser inte allvaret förrän problemet är väl etablerat. Föräldrar skuldbelägger sig själva för sina barns problem och upplever ofta skam till följd av samhällets dömande åsikter. Missbrukaren får ett förändrat beteende och livsstil. Stöld och hot förekommer både inom och utanför familjen. Syskon påverkas av missbrukarens beteende och upplever ilska och rädsla. Många gånger hamnar syskon i skymundan för missbrukaren och deras behov kommer ofta i andrahand. Missbruksproblematiken inverkar på hela familjen och resulterar ofta i upplevelser av stress, isolering och förstörda familjerelationer.   Slutsats Anhöriga upplever skuld, skam, rädsla, sorg och lidande i vardagen med den missbrukande tonåringen, med försämrad livskvalitet och hälsa som följd. Vården måste uppmärksamma anhörigas livssituation och erbjuda vård och stöd för att hjälpa denna utsatta grupp. Forskning kring ämnet har visat sig vara mycket begränsad och behöver därför kompletteras ytterligare.

Bakgrund: Studenter har en hög konsumtion av alkohol och tränar i stor utsträckning. Alkohol i stora mängder har en negativ effekt på hälsan och träning har en positiv effekt på hälsan. Studenters upplever generellt sett sin hälsa som god. Syfte: Att undersöka alkoholvanor, träningsvanor och upplevd hälsa hos studenter på läkar-och sjuksköterskeprogrammet och undersöka eventuella samband och skillnader. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med 236 deltagare från läkar-och sjuksköterskeprogrammets termin ett och fyra. Resultat: Studenterna drack alkohol och intensivkonsumerade alkohol ofta. De tränade också ofta, upplevde liten påverkan av alkoholvanor på träningsvanor och upplevd hälsa. Med ökad ålder minskade alkoholkonsumtionen, läkarstudenter upplevde sin fysiska hälsa som bättre än vad sjuksköterskestudenterna gjorde och de studenter som tränade mycket upplevde sin fysiska hälsa som bättre än de studenter som inte tränade så mycket. Slutsats: Studenters alkohol-och träningsvanor och upplevda hälsa i studien visade stora likheter med tidigare forskning. Mindre andel än förväntat upplevde att alkoholintag hade en negativ påverkan på träningen. Mer forskning behövs inom området för att klargöra säkrare samband mellan faktorerna. Ökad kunskap om studenters alkoholvanor kan ge bättre underlag vid folkhälsofrämjande arbete.

Bakgrund: Alkohol leder till hälsoproblem i befolkningen. Slutenvården är en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rådgivning vid hög alkoholkonsumtion är effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rådgivning är ännu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvårdnad då patienten vårdas inom somatisk slutenvård för alkoholrelaterad skada eller sjukdom. Metod: Kvalitativ ansats valdes. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor verksamma inom somatisk slutenvård. Materialet analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd sammanfattades av: Vårdmötet, Den professionella relationen och Kommunikation. Mötet beskrevs som den ram inom vilken sjuksköterskan gav omvårdnad till patienten. En professionell relation skapade närhet till patienten och möjliggjorde omvårdnad. Kommunikation om alkohol upplevdes som känsligt. Sjuksköterskorna förde olika typer av samtal där de använde sig av olika strategier för att bibehålla en god relation till patienten. Konklusion: Sjuksköterskan i den somatiska slutenvården mötte patienter där skada eller sjukdom var alkoholrelaterad. Etisk medvetenhet har tolkats som grundläggande för det professionella förhållningssättet. Viljan att hjälpa patienter till bättre hälsa fanns beskriven, så även osäkerhet om hur sjuksköterskan bäst hjälper patienten inom ramen för den somatiska slutenvården. Sjuksköterskan i slutenvården har möjlighet att genom relationen och kommunikationen med patienten initiera förändring av alkoholvanor.

Överkonsumtion av alkohol är ett växande problem i samhället och i Sverige har nästan var tionde person ett riskbruk av alkohol. Mer än 60 sjukdomstillstånd kan kopplas till bruk av alkohol. I sjuksköterskans kompetensområde ingår det att ha förmåga att identifiera hälsorisker och aktivt förebygga dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Metoden som användes var en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2008) niostegs metod. Elektroniska sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i tio artiklar som kom att utgöra studiens resultat. Artiklarnas resultatdelar har bearbetats av författarna och sammanställts under ett tema med fyra kategorier, varav en har tre underkategorier. Sjusköterskorna upplevde att de hade brist på utbildning och kunskap inom alkoholområdet. Tidsbrist och otillräckligt stöd från ledningen påverkade sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Det rådde även oklarhet angående vilket ansvar sjuksköterskan hade för identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Sjuksköterskorna hade blandade känslor inför att diskutera alkohol med patienterna då de ansåg att det var ett känsligt ämne.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att det ingick i deras yrkesroll att vårda patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda denna patientgrupp och sjuksköterskorna ansåg att patienterna enbart skulle vårdas av specialister. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att flera sjuksköterskor hade fördomsfulla attityder och bristande respekt gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskorna kände även rädsla och hade viss ovilja att vårda patienterna. Vissa sjuksköterskor hade positiva attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem och ville vårda dem. Sjuksköterskor som arbetade på missbruksavdelningar hade mer empatiska attityder gentemot patienterna. Utbildning inom alkohol och narkotika kunde förbättra sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.