Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlägga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar väljer att inte dricka alkohol. Metoden som användes för studien var en litteraturstudie som byggde på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framträdande faktorerna för att ungdomar ska avstå från alkohol är de har en bra kontakt med föräldrarna och nätverk med vänner som också tar avstånd från alkohol. Dessutom visar sig lägre socioekonomiska förhållanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lägre alkoholkonsumtion. För att finna faktorer som har en promotiv verkan för ungdomars avståndstagande från alkoholen är det viktigt att denna forskning fortsätter. Det skulle vara intressant att gå vidare med en kvalitativ forskning som studerar ungdomars upplevelser av ett avståndstagande från alkohol, och som kan öka förståelsen för deras ställningstagande.

Abstrakt Åberg, E. & Öhrn, L. (2008) Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. Det ligger ett stort bedömningsansvar hos krögare vid servering av alkohol; de behöver göra en bedömning för varje gäst vid försäljning av alkohol. Denna studies syfte är att titta på hur krögare ser på gästernas berusningsdrickande och hur krögare uppfattar kampanjen Varannan vatten. Denna studie är en kvalitativ studie där det gjorts intervjuer med fyra stycken krögare. Frågorna behandlar krögares uppfattning gällande berusningsdrickande, upplevelser av att hantera berusade gäster på krogen samt krögares kännedom om kampanjen Varannan vatten. Resultatet visar att respondenternas uppfattning är att många påverkansfaktorer spelar in gällande berusningsdrickandet såsom ålder, krogmiljö, sinnesstämning och utbud av nattklubbar och pubar. Att avvisa en överberusad gäst ser de inte som något problem. Resultatet visar även respondenternas vetskap om kampanjen Varannan vatten och att majoriteten använt sig av den på sin arbetsplats. Nyckelord: Alkohol, berusningsdrickande och Varannan vatten Keywords: Alcohol, intoxication drinking and every other water

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande. Studien visade vidare på två faktorer som påverkade sjuksköterskors bemötande. Dessa var utbildning samt tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien var att det behövs mer kunskap och erfarenhet i hur sjuksköterskor bemöter och hanterar möten med patienter med alkohol och drogmissbruk. En utökad kunskap redan i grundutbildningen till sjuksköterska om alkohol och drogmissbruk vore önskvärt. Egen erfarenhet av att ha varit i kontakt med denna patientgrupp är av stor vikt i arbetet som sjuksköterska och påverkar bemötandet i en positiv riktning. I resultatdiskussionen bearbetades litteraturstudien utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteoretiska begrepp “ansa, leka, lära genom tro, hopp och kärlek”

Levnadsvanorna påverkar befolkningens hälsa. Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och femton procent av de gravida kvinnorna fortsätter dricka efter de blivit med barn. Regeringen intensifierar de alkoholpreventiva insatserna genom satsning på Riskbruksprojektet. Målet är att frågan om alkohol ska etableras inom primärvården. Studier visar att om vårdpersonal tar upp alkoholfrågan, samtalar och ger råd till riskkonsumerande patienter ger detta signifikanta förändringar i alkoholbeteende. Barnmorskorna i Västmanland har utbildats i alkoholfakta och motiverande samtal för att nå målet en alkoholfri graviditet. Syftet med denna studie var att utvärdera hur barnmorskorna tillämpat utbildningen inom Landstinget Västmanlands Riskbruksprojekt samt identifiera möjligheter respektive hinder för barnmorskornas alkoholpreventiva arbete. Sex kvalitativa intervjuer med barnmorskor genomfördes. Analysen skedde genom meningskategorisering. Resultatet visar att utbildningen har gett kunskap i form av fakta om alkohol och riskbruk, verktyg som AUDIT och Meny Agenda samt samtalstekniken MI. Utbildningen har gett förändrade rutiner samt grundligare alkoholscreening. Barnmorskorna tar rutinmässigt upp alkoholfrågan under det tidiga hälsosamtalet med gravida. Alkoholsamtal med övriga patienter förs främst vid identifierat behov. Stöd från kollegor, preventivt inriktad sjukvård och förändringsbenägna och motiverade gravida utgör möjligheter medan förändrade alkoholvanor samt få gemensamma strategier inom vårdcentraler hindrar barnmorskornas alkoholpreventiva arbete.

No description available.

Den här uppsatsen grundas på intervjuer med nio olika muslimer som praktiserar olika i frågan om matregler. Uppsatsens syfte är öka att förståelsen för de skillnader som finns vad gäller hur muslimer förhåller sig till sin religions matregler. Fokus har legat på alkohol- och grisförbudet. Resultatet har analyserats utifrån Anthony Giddens socialisationsteori samt diskuterats i förhållande till tidigare islamforskares förklaringar till dessa förbud. Resultatet visar att informanterna förhåller sig olika till alkohol och grisförbudet och att det framförallt beror på huruvida de har socialiserats in i att inte äta eller dricka de livsmedel, som uppsatsen behandlar, under sin barndom.

Alkohol är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar årligen miljarder för det svenska samhället. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bäst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-åriga ungdomar som är aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvärsnittsdesign där grupper jämfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 år och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval användes för att göra grupperna så lika som möjligt med avseende på viktiga förväxlingsfaktorer. Totalt deltog 24 lagidrottare och 20 individuella idrottare. Insamling av data genomfördes genom enkätundersökning som respondenterna besvarade i samband med ett av deras träningstillfällen. Frågeformulären framställdes från redan befintliga formulär och omfattade frågor om alkoholkonsumtion, idrottsaktivitet och potentiella förväxlingsfaktorer. Gruppskillnader mellan lag- och individuella idrottare för alkoholkonsumtion och potentiella förväxlingsfaktorer analyserades med Chi 2-test och t-test.Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Prevalensen av alkoholkonsumenter var 75 procent bland lagidrottarna, motsvarande andel av de individuella idrottarna var 60 procent. Prevalensen av intensivkonsumenter bland lagidrottare var 25 procent och bland de individuella idrottarna 10 procent. Den variabeln där signifikant skillnad fanns var den mellan föräldrarnas utbildningsnivå och deltagande i lag- eller individuell idrott (p-värde 0,019), vilket var en av studiens förväxlingsvariabler. Det visade sig att de som var aktiva med individuell idrott hade större andel föräldrar med eftergymnasial utbildning (60 %) än de som var aktiva i lagidrott (25 %).Resultaten indikerar att det inte finns skillnader och stöder därför inte att typen av idrott, det vill säga lag- eller individuell idrott påverkar alkoholkonsumtionen. Då urvalet skiljde sig åt rörande en förväxlingsvariabel och var relativt litet för att vara en epidemiologisk studie så ska resultatet tolkas med försiktighet. Det kan därför snarare ses som en indikation än en slutsats.

Bakgrund: Personer som har ett riskbruk av alkohol har en måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Vid riskbruk ökar risken för att utveckla alkoholmissbruk. Alcohol Use Disorders Identification Test [AUDIT] är ett frågeformulär för att screena överdrivet alkoholdrickande. Socialstyrelsen rekommenderar rådgivning vid skadlig alkoholkonsumtion, t.ex. kort rådgivning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans alkoholspecifika screening och rådgivning till vuxna personer som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl, PsycINFO och PubMed, sökorden var Alcoholism, Counseling och Nurses. De sex artiklarna som ingick i studien granskades och värderades utifrån en granskningsmall. Artiklarnas resultat bearbetades utifrån en textanalys och sammanställdes i litteraturstudien. Resultat: I studierna gav sjuksköterskorna alkoholspecifik rådgivning/samtal till personer med skadligt alkoholbruk. I de flesta studierna minskade antal standardglas per vecka och antal intensivkonsumtionstillfällen per månad mer i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter genomförandet av interventionen. Slutsatser: Studierna i arbetet visar att sjuksköterskan har möjlighet att påverka en persons alkoholvanor på ett positivt sätt och därmed bidra till en förbättrad hälsa för individen.

Såväl nationell som internationell forskning visar på klara kopplingar mellan alkohol och våld. Sambandet är ändå problematiskt och det ligger tydliga utmaningar i att förklara sambandet som kausalt. Hittills har merparten av forskningen inriktat sig på att hitta mellan- eller bakomliggande variabler för att förklara detta samband. Som en del i det vidare genusperspektivet har tidigare forskning diskuterat maskulinitet som en bidragande förklaring av samvariationen mellan alkohol och våld bland män. Mycket få av de studier som genomförts har emellertid varit kvantitativa. Denna uppsats syftar till att studera vad som händer när vissa av de variabler som använts i tidigare forskning, vad gäller alkohol och våld, relateras till andra som är löst teoretiskt styrkta utifrån maskulinitetsteorier. Vilka variabler utmärker sig, finns det samband som man inte sett inom tidigare forskning och vilka ytterligare variabler skulle behöva tillföras i framtida forskning? Materialet består av telefonintervjuer utförda 2002 där 5469 slumpmässigt utvalda vuxna svenskar ringts upp av SCB på uppdrag av SoRAD. Som metod används en logistisk regressionsanalys för att se vilka variabler som påverkar sannolikheten att slagsmål inträffar. Fyra områden utmärker sig i resultatet; hög intensivkonsumtion, respektive låg ålder, civilstatus och klass, ökar risken för att slagsmål ska inträffa. Det kan konstateras att det i den här analysen inte framkommer samband mellan olika variabler som inte finns belagda i tidigare forskning eller som kontrasterar mot tidigare forskning. Dock kan konstateras att vissa av de samband som beläggs i tidigare forskning inte kan beläggas i detta material. Det beror sannolikt på brister i validitet. En slutsatts av studien är att det finns anledning att fortsätta utforska området alkohol, våld och maskulinitet. Utöver de variabler som används i denna uppsats bör, av teoretiska skäl, männens relationen till föräldrar och till andra män undersökas. För en bättre kontextualisering av maskulinitet bör ekonomiska förutsättningar inkluderas i förhållande till klass. Det finns i materialet en grupp unga, ogifta män, som har de högsta riskerna för inblandning i våld vid alkoholkonsumtion. Intensivkonsumtion är en del av torr alkoholkultur. Det tycks finnas kopplingar mellan indikatorn på torr alkoholkultur och de variabler som kan kopplas till maskulinitet och sambandet mellan alkohol och våld.

50 procent av alla polisanmälda våldsbrott alkoholpåverkan. Orsaker till detta samband kan vara att när ungdomar är påverkade av alkohol förändras deras förstående och missförstånd uppkommer ofta. Detta kan leda till våldsituationer. Forskning visar på att ungefär hälften av alla våldsbrott sker av ungdomar mellan 15 och 20 år och att flertalet av brotten är under alkoholpåverkan. I vår studie undersöks samband mellan alkoholpåverkan och våld eller våldsbrott hos ungdomar mellan 15 och 20 år. Det undersöks om det finns något samband eller om det finns andra orsaker till att våld förekommer i samhället. Undersökningen genomförs genom en meta-analys, vilket, där databaserna Academic Search Elite samt Eric (via CSA) genomsöks. 15 artiklar valdes slutligen ut och det är dessa som resultatet i studien grundar sig på. Resultatet i denna studie visar att det finns ett samband mellan alkoholpåverkan och våld. Forskarna är oense om hur starkt detta samband är. Flera av forskarna visar att det är ett starkt samband mellan alkoholpåverkan och våld och visar att ju mer ungdomarna dricker, ju mer våldsamma blir de. I motsats till det finns det forskning som inte finner något speciellt samband mellan alkohol och våld. Det är fler orsaker till våld än just alkohol och till exempel rökning och svag kontakt med föräldrar har lika stor anknytning till våld som alkohol.