The present work reviews the experimental literature on the acute effects of alcohol on human behaviour related to driving performance. A meta-analysis was conducted which includes studies published between 1954 and 2007 in order to provide a comprehensive knowledge of the substance alcohol. 450 studies reporting 5,300 findings were selected from over 12,000 references after applying certain in- and exclusion criteria. Thus, the present meta-analysis comprises far more studies than reviews on alcohol up to now. In the selected studies, different performance tests were conducted which were relevant for driving. The classification system used in this work assigns these tests to eight categories. The main categories consist of several sub categories classifying the tasks more precisely. The main categories were: (1) visual functions, (2) attention (including vigilance), (3) divided attention, (4) en-/decoding (including information processing and memory), (5) reaction time (including simple reaction time and choice reaction time), (6) psychomotor skills, (7) tracking and (8) driving. In addition to the performance aspect, the classification system takes into account mood and social behaviour variables related to driving safety like tiredness or aggression. Following the evaluation method of vote-counting, the number of significant findings and the number of non-significant findings were summarised per blood alcohol concentration (BAC) group. Thereby, a quantitative estimation of the effects of alcohol depending on the BAC was established, the so-called impairment function, which shows the percentage of significantly impaired findings. In order to provide a general overview of alcohol effects on driving-related performance, a global impairment function was established by aggregating all performance findings. The function is nearly linear with about 30% significant findings at a BAC of 0.05% and 50% significant findings at a BAC of 0.08%. In addition, more specific impairment functions considering only the findings of the single behavioural categories were calculated. The results revealed that impairment depends not only on the BAC, but also clearly differs between most of the performance categories. Tracking and driving performance were most affected by alcohol with impairment beginning at very low BACs of 0.02%. Also psychomotor skills were considerably affected by rather low BACs. Impairment of visual functions and information processing occurred at BACs of 0.04% and increased substantially with higher BACs. Impairment in memory tests could be found with very low BACs of 0.02%, but varied depending on the kind of memory. Performance decrements in divided attention tests could also be found with very low BACs in some studies. Attention started to be impaired at 0.04% BAC, but – as in vigilance tasks – considerable impairment only occurred at higher BACs. Choice reaction time was affected at lower BACs than simple reaction time, which was – together with the critical flicker fusion frequency – the least sensitive parameter to the effects of alcohol. To conclude, most skills which are relevant for the safe operation of a vehicle are clearly impaired by BACs of 0.05%, with motor functions being more affected than cognitive functions and complex tasks more than simple tasks. Generally, the results provided no evidence of a threshold effect for alcohol. There was no driving-related performance category for which a sudden transition from unimpaired to impaired occurred at a particular BAC level. In addition, a comparison was made between the present meta-analysis and two reviews of Moskowitz (Moskowitz & Fiorentino, 2000; Moskowitz & Robinson, 1988). Moskowitz reported much lower BACs at which performance was impaired. The reasons for this discrepancy lies in a different way to review scientific findings. On the one hand, Moskowitz focused on significant findings when selecting studies and findings for his reviews. On the other hand, the evaluation method used by Moskowitz ignored non-significant findings and counted each study once at the lowest BAC for which impairment was found. Those non-significant findings are as important as the significant ones in order to determine thresholds of impairment. Therefore, in contrast to Moskowitz, the present work describes the effects of alcohol with functions considering also the non-significant findings. The significance of the non-significant is emphasized with respect to the selection procedure as well as to the evaluation method. / Die vorliegende Arbeit gibt einen umfassenden Überblick experimenteller Studien, die die akute Wirkung von Alkohol auf fahrrelevante Leistungen untersuchen. Hierzu wurde eine Metaanalyse durchgeführt, in der Studien von 1954 bis 2007 berücksichtigt wurden. Aus über 12.000 Referenzen wurden 450 Studien mit insgesamt 5.300 Befunden nach vorher festgelegten Ein- und Ausschlusskriterien ausgewählt. So umfasst die vorliegende Metaanalyse weit mehr Studien als die bisherigen veröffentlichten Literaturüberlicke. In den ausgewählten Studien kamen verschiedene Leistungstests zur Anwendung, um die Effekte von Alkohol auf fahrrelevante Leistungen zu überprüfen. Diese Tests wurden in acht Kategorien klassifiziert: (1) visuelle Funktionen, (2) Aufmerksamkeit (einschließlich Vigilanz), (3) geteilte Aufmerksamkeit, (4) En-/ Dekodierung (einschließlich Informationsverarbeitung und Gedächtnis), (5) Reaktionszeit (einschließlich Einfachreaktionszeit und Wahlreaktionszeit), (6) psychomotorische Fähigkeiten, (7) Tracking und (8) Fahren. Neben den Leistungsaspekten berücksichtigt das in der vorliegenden Arbeit verwendete Klassifikationssystem auch andere für die Fahrleistung relevante Aspekte der beiden Bereiche subjektives Befinden und soziales Verhalten, wie beispielsweise Müdigkeit oder Aggressivität. Gemäß der Vote-counting-Methode wurde die Anzahl der signifikanten und nicht-signifikanten Befunde für verschiedene Blutalkoholkonzentrationsgruppen zusammengezählt. Daraus ergab sich eine quantitative Schätzung der Effekte von Alkohol in Abhängigkeit der Blutalkoholkonzentration (BAK), die sogenannte Beeinträchtigungsfunktion. Diese stellt den Prozentsatz an signifikanten Befunden, die eine Beeinträchtigung berichteten, dar. Um einen allgemeinen Überblick über Alkohol und die Effekte auf die Fahrleistung zu geben, wurde eine globale Beeinträchtigungsfunktion aufgestellt, in die alle Leistungsbefunde eingegangen sind. Diese Funktion ist nahezu linear mit etwa 30% signifikanten Befunden bei einer BAK von 0,05% und 50% signifikanten Befunde bei einer BAK von 0,08%. Darüber hinaus wurden spezifische Beeinträchtigungsfunktionen berechnet, in denen die jeweiligen Befunde der einzelnen Kategorien berücksichtigt wurden. Die Ergebnisse zeigten, dass die Beeinträchtigung nicht nur von der BAK abhängt, sondern auch von der geforderten Leistung. Tracking- und Fahrleistung waren dabei am stärksten betroffen. Hier zeigten sich bereits bei sehr geringen BAK von 0,02% Beeinträchtigungen. Auch psychomotorische Fähigkeiten wurden beträchtlich durch geringe BAK beeinträchtigt. Eine Beeinträchtigung der visuellen Funktionen und Informationsverarbeitung trat bei einer BAK von 0,04% auf und verstärkte sich deutlich mit höheren BAK. Eine Beeinträchtigung in Gedächtnistests konnte bei sehr geringen BAK von 0,02% gefunden werden, wobei diese in Abhängigkeit von der Art der Gedächtnistests variierte. Eine Abnahme der Leistung in Tests zu geteilter Aufmerksamkeit konnte in einigen Studien ebenfalls bei sehr geringen BAK gefunden werden. Eine Beeinträchtigung der Aufmerksamkeit trat bei einer BAK von 0,04% auf, aber erst bei höheren BAK kam es – wie bei Vigilanzaufgaben – zu erheblichen Beeinträchtigungen. Die Einfachreaktionszeit war zusammen mit der Flicker-Verschmelzungsfrequenz der am wenigsten sensitive Parameter für Alkoholeffekte. Zusammenfassend lässt sich sagen, dass die meisten Fertigkeiten, die für das sichere Führen eines Fahrzeugs relevant sind, ab einer BAK von 0,05% deutlich beeinträchtigt sind. Die motorischen Fertigkeiten sind dabei stärker betroffen als die kognitiven Funktionen, und komplexe Aufgaben stärker als einfache Aufgaben. Generell lieferten die Ergebnisse keinen Hinweis für einen Schwelleneffekt von Alkohol. Das heißt es gab keine fahrrelevante Leistungskategorie, bei der bei einer bestimmten BAK-Stufe ein plötzlicher Übergang von unbeeinträchtigt zu beeinträchtigt auftrat. Um Schwellen für ein Auftreten der Beeinträchtigung zu bestimmen, sind nicht-signifikante Befunde genauso wichtig wie signifikante. Die vorliegende Arbeit hebt die Bedeutung der Nichtsignifikanz sowohl für das Auswahlverfahren der Studien als auch für die Auswertungsmethode explizit hervor und beschreibt die Effekte von Alkohol durch Funktionen, die auch nicht-signifikante Befunde berücksichtigen.

<p>Syftet med denna uppsats är att med longitudinella data undersöka om ungdomars alkoholkonsumtion påverkar deras kriminella aktivitet. Vidare undersöks om pojkar dricker mer alkohol och begår fler brott än flickor. Det kommer även att göras en skillnad mellan våldsbrott och mer planeringskrävande brott eftersom flera forskare hävdar att sambandet är olika mellan alkohol och dessa brott. Detta genom att om man dricker alkohol blir många impulsiva och aggressiva vilket i kombination lätt kan leda till en misshandel, våldsbrott. Mellan mer planeringskrävande brott som till exempel inbrott och alkohol finns det dock endast ett indirekt samband vilket innebär att man begår detta brott för att få tag på pengar att köpa alkohol för. Pojkar dricker mer alkohol och begår fler brott än vad flickor gör enligt flera forskare.   </p><p>Datamaterialet kommer ifrån materialet SPAN som är en utvärdering av skolors drogpreventiva arbete totalt kommer respondenterna från 21 olika skolor runt om i Sverige. Sambandet som testa i denna uppsats mäts genom en logistik regression på grund av att beroende variablerna våldbrott och planerade brott var snedfördelade och dikotomiserades således.        </p><p>Resultatet visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott vilket stämmer överens med tidigare forskning. I denna uppsats hittades även ett samband mellan alkoholkonsumtion och planerade brott som talar emot tidigare forskning men det kan vara så att detta är ett indirekt samband, vilket inte kunde undersökas i denna uppsats. Det finns ett starkare samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott för flickor än för pojkar vilket kan tyda på att flickor behöver dricka mer för att begå ett våldsbrott än vad pojkar behöver. Sambandet mellan alkohol och planerade brott gäller framför allt pojkar. Det var dock väldigt få som begått ett brott i detta material så därför finns det behov av fler studier på detta område.</p>

<p><p>Levnadsvanorna påverkar befolkningens hälsa. Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och femton procent av de gravida kvinnorna fortsätter dricka efter de blivit med barn. Regeringen intensifierar de alkoholpreventiva insatserna genom satsning på Riskbruksprojektet. Målet är att frågan om alkohol ska etableras inom primärvården. Studier visar att om vårdpersonal tar upp alkoholfrågan, samtalar och ger råd till riskkonsumerande patienter ger detta signifikanta förändringar i alkoholbeteende. Barnmorskorna i Västmanland har utbildats i alkoholfakta och motiverande samtal för att nå målet en alkoholfri graviditet. Syftet med denna studie var att utvärdera hur barnmorskorna tillämpat utbildningen inom Landstinget Västmanlands Riskbruksprojekt samt identifiera möjligheter respektive hinder för barnmorskornas alkoholpreventiva arbete. Sex kvalitativa intervjuer med barnmorskor genomfördes. Analysen skedde genom meningskategorisering. Resultatet visar att utbildningen har gett kunskap i form av fakta om alkohol och riskbruk, verktyg som AUDIT och Meny Agenda samt samtalstekniken MI. Utbildningen har gett förändrade rutiner samt grundligare alkoholscreening. Barnmorskorna tar rutinmässigt upp alkoholfrågan under det tidiga hälsosamtalet med gravida. Alkoholsamtal med övriga patienter förs främst vid identifierat behov. Stöd från kollegor, preventivt inriktad sjukvård och förändringsbenägna och motiverade gravida utgör möjligheter medan förändrade alkoholvanor samt få gemensamma strategier inom vårdcentraler hindrar barnmorskornas alkoholpreventiva arbete.</p></p>

<p> </p><p>Problemen med risk- och missbruk av alkohol och droger är ett stort och viktigt område. Det är viktigt att arbetslivet tar sitt ansvar och arbetar mera med primär prevention och att de åtgärdar arbetsmiljöfaktorer som kan ha en bidragande orsak till att någon hamnar i risk- eller missbruk av alkohol och droger. I dag finns inte många studier kring ämnet, men de som vi tagit del av i denna undersökning tyder på att primär prevention är viktigt i det hälsofrämjande arbetet. Denna studie handlade om preventiva åtgärder för att förhindra risk- eller missbruk av alkohol eller droger i arbetslivet. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad kabinpersonalen på SAS Stockholm ansåg om företagets arbete med att upptäcka och förebygga riskbruk/missbruk av alkohol eller droger Metoden var kvantitativ med enkät som insamlingsmetod. Resultatet visade att de flesta visste att det fanns en policy men få hade läst den. Oregelbundna arbetstider och hög arbetsbelastning tyckte flera var riskfaktorer och de flesta var positiva till drogtester. Slutsatserna från studien var att det behövs mera information och utbildning kring alkohol- och drogfrågor inom SAS Sverige för kabinpersonalen dvs. primär prevention.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. <strong>Metod: </strong>För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. <strong>Slutsats:</strong> Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation.    </p>

<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlägga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar väljer att inte dricka alkohol. Metoden som användes för studien var en litteraturstudie som byggde på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framträdande faktorerna för att ungdomar ska avstå från alkohol är de har en bra kontakt med föräldrarna och nätverk med vänner som också tar avstånd från alkohol. Dessutom visar sig lägre socioekonomiska förhållanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lägre alkoholkonsumtion. För att finna faktorer som har en promotiv verkan för ungdomars avståndstagande från alkoholen är det viktigt att denna forskning fortsätter. Det skulle vara intressant att gå vidare med en kvalitativ forskning som studerar ungdomars upplevelser av ett avståndstagande från alkohol, och som kan öka förståelsen för deras ställningstagande.</p>

<p><em>Bakgrund:</em><strong> </strong>I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. <em>Syftet:</em> med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. <em>Metod:</em> Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades i fyra olika huvudkategorier I) Uppfattningar kring tonåringars alkoholdebut II) Uppfattningar om tonåringars alkoholvanor III) Föräldrar ansvar IV) Om tonåringarnas nyfikenhet. <em>Resultat: </em>Föräldrarna tyckte att tonåringarna skulle vara myndiga när de drack alkohol. Däremot kunde tonåringarna få smaka på alkohol under familjehögtider. Föräldrarna tyckte att mognad, tryggt socialt nätverk och självförtroende var en viktig aspekt för tonåringarna alkoholanvändning. Föräldrarna kände ansvar för tonåringarna och ville därför föra en diskussion med de om alkoholanvändning. Föräldrarna ansåg att den sociala miljön hade en avgörande roll om tonåringarna skulle börja dricka. <em>Konklusion:</em> Föräldrarna i denna studie hade en strikt syn på att tonåringarna drack alkohol. Men föräldrarna tyckte ändå att tonåringarna skulle få smaka alkohol under familjehögtider, för att kunna ”skola in” dem i att hantera alkohol. Men samtidigt ansåg föräldrarna i studien att det är viktigt att föra en diskussion med tonåringarna om alkohol.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Åberg, E. & Öhrn, L. (2008) Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.</p><p>Det ligger ett stort bedömningsansvar hos krögare vid servering av alkohol; de behöver göra en bedömning för varje gäst vid försäljning av alkohol. Denna studies syfte är att titta på hur krögare ser på gästernas berusningsdrickande och hur krögare uppfattar kampanjen Varannan vatten. Denna studie är en kvalitativ studie där det gjorts intervjuer med fyra stycken krögare. Frågorna behandlar krögares uppfattning gällande berusningsdrickande, upplevelser av att hantera berusade gäster på krogen samt krögares kännedom om kampanjen Varannan vatten. Resultatet visar att respondenternas uppfattning är att många påverkansfaktorer spelar in gällande berusningsdrickandet såsom ålder, krogmiljö, sinnesstämning och utbud av nattklubbar och pubar. Att avvisa en överberusad gäst ser de inte som något problem. Resultatet visar även respondenternas vetskap om kampanjen Varannan vatten och att majoriteten använt sig av den på sin arbetsplats.</p><p>Nyckelord: Alkohol, berusningsdrickande och Varannan vatten</p><p>Keywords: Alcohol, intoxication drinking and every other water</p>

<p><p>Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande. Studien visade vidare på två faktorer som påverkade sjuksköterskors bemötande. Dessa var utbildning samt tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien var att det behövs mer kunskap och erfarenhet i hur sjuksköterskor bemöter och hanterar möten med patienter med alkohol och drogmissbruk. En utökad kunskap redan i grundutbildningen till sjuksköterska om alkohol och drogmissbruk vore önskvärt. Egen erfarenhet av att ha varit i kontakt med denna patientgrupp är av stor vikt i arbetet som sjuksköterska och påverkar bemötandet i en positiv riktning. I resultatdiskussionen bearbetades litteraturstudien utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteoretiska begrepp “ansa, leka, lära genom tro, hopp och kärlek” </p></p>

No description available.