Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per år vårdas ca 15% av dessa på en intensivvårdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland ställa höga krav på intensivvårdssjuksköterskorna, både det medicinska men även det psykosociala omhändertagandet. Tidigare studier har visat att samhällets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan påverka omhändertagandet och att patienterna är i vissa fall mycket psykiskt påfrestande för personalen. Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta alkohol och drogintoxikerade patienter. Design. Kvalitativ studie. Metod. Semistukturerade intervjuer genomfördes med sju intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar i Norra Norrland. Intervjuerna transkriberades och lästes noggrant igenom, för att sedan analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Tre huvudkategorier framkom: en resurskrävande patient, att känna sig rädd, otillräcklig och frustrerad samt att ställas inför etiska överväganden. Åtta underkategorier framkom. Slutsats. Sjuksköterskor inom intensivvården ställs inför många svåra situationer kring dessa patienter. Att ställas inför etiska beslutstaganden hör till vardagen för många av sjuksköterskorna. Därför är det av stor vikt att man diskuterar problematiken i vården kring denna patientgrupp inom arbetsgruppen. Behovet av utbildning och yrkesmässig handledning, inom det psykosociala omhändertagandet behövs för att sjuksköterskorna ska känna sig trygga på arbetsplatsen.

Universiẗat, Diss., 2006--Karlsruhe.

Hohenheim, Univ., Diss., 2008.

University, Diss--Heidelberg, 2003.

Zugl.: Wien, Univ., Diss., 2004

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att det är att arbeta med äldre klienter, med ett särskilt fokus på arbetet med äldre personer med alkoholmissbruk. För att samla in det empiriska datamaterialet genomfördes fyra semi-strukturerade intervjuer med biståndshandläggare i en mellanstor kommun i Sverige. I vår analys av empirin framkommer det att biståndshandläggare upplever att de har ett stort handlingsutrymme i sitt arbete och att det är detsamma i arbetet med personer med eller utan alkoholmissbruk. En stor del av redovisningen påvisar att äldres självbestämmande är en viktig del i handläggningen och att det ofta kan upplevas som problematiskt. Vår huvudsakliga slutsats är att biståndshandläggarnas handlingsutrymme begränsas omedvetet av olika faktorer när det gäller arbetet med äldre personer med alkoholmissbruk. I vår studie framkommer det att upplevelsen av handlingsutrymmet gentemot äldre personer med och utan alkoholmissbruk är detsamma, trots detta uttrycker biståndshandläggarna en frustration och hjälplöshet av att inte ha möjligheter att hjälpa dessa personer med sin missbruksproblematik.

No description available.

Researches focused on the issues of alcohol addiction performed in the Czech Republic show that the number of alcohol addicts is higher every year and alcoholism has become a serious public health problem. There are more and more addicts every year, which is except others backed by the words that MUDr. Petr Popov, senior consultant of the Addiction Treatment Department of the General Faculty Hospital in Prague, said to the Právo daily on 10 March 2010: ?We used to have about 300 thousand alcohol addicts. Now there are between 600 and 700 thousand. There are twice as many men as women, but women have been gaining on men?. As an article in the Mladá Fronta Dnes of 21 February 2012 says, the number of young alcohol consumers is increasing, while about a fifth of 16 year olds admit drinking five or more glasses at least three times a month. This results from 2011 research quoted in the above article. My thesis dealing with the issues of alcohol addiction in teenagers wants to map the situation among teenagers of České Budějovice region and their knowledge of the impacts of excessive alcohol consumption on their personal and family lives, social lives and relations. The theoretical part deals with the problems of the process and occurrence of alcohol addiction in general and with the social and health consequences of excessive alcohol consumption, with the factors influencing teenagers to consumption of alcohol and other drugs and prevention in the field of addiction focused on teenagers. In the research part I particularly focus on socioeconomic background of young respondents, personal experience with alcohol and marginally on the other addictive substances. I also focus on mapping the knowledge of the consequences of alcohol consumption, influence of environment and of free time activities. I applied quantitative research, in the form of a questionnaire. My research shows that most of teenagers are aware of the consequences of alcohol consumption or abuse, but they do not limit alcohol consumption in their lives and they actually increase its consumption as they are growing older. More systematic application of training seminars focused on more consistent care about personal and social development and better orientation of free time activities can definitely contribute to prevention of alcohol abuse, of addiction development among teenagers, to further improvement of their knowledge and skills used for alcohol consumption reduction and consequent addiction. Better legislation measures in the field of punishing young users of alcohol and drugs would undoubtedly contribute as well.

No description available.

Många påverkas runt om personen som överkonsumerar alkohol, men forskningen gällande målgruppen är begränsad. Syftet med studien var att fånga upplevelsen av att vara anhörig till en närstående som överkonsumerar alkohol. Frågeställningar: 1) Vilka former av belastning upplever den anhöriga? 2) Vilka känslor är förknippade med den belastning den anhöriga upplever? 3) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka alkoholkonsumtionen? 4) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka sin belastning? Forskningsansatsen var kvalitativ, fenomenologisk. Sju semistrukturerade djupintervjuer analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade att anhöriga upplevde flera stressorer, t ex relationssvårigheter, försämrad hälsa och känslomässig belastning. Coping-strategier användes i försök att minska alkoholkonsumtionen, samt för att hantera belastningen. Varierad upplevelse av framgång rapporterades. Studien bekräftade resultat från tidigare forskning att socialt stöd är viktigt för anhöriga men skam blir ett hinder att söka socialt stöd. Centralt blir därför ett respektfullt och icke-dömande bemötande från omgivningen och fråga för framtida forskning är om anhörigstöd bör innehålla interventioner riktade mot hantering av skam.