Denna studie ämnar undersöka eventuella samband mellan alkoholkonsumtion och livstillfredställelse samt sambandet mellan att vara närstående till en person med alkoholproblematik och livstillfredställelse. Det undersöks även om dessa samband skiljer sig mellan könen man och kvinna. Studiens hypoteser utgår från tre olika teorier om livstillfredställelse som på olika sätt förklarar vad som påverkar livskvaliteten. Studiens hypoteser utgår även från normaliseringsteorin, avvikelseteorin samt tidigare forskning om alkoholkonsumtionens effekter. Datamaterialet som ligger till grund för studiens analyser är den nationella SOM-undersökningen år 2016. Urvalet bestod av boende i Sverige år 2016 i åldrarna 16 till 85 år. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys och samtliga analyser kontrollerades för ålder. Resultaten visar ett positivt samband mellan högre alkoholkonsumtion och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte av kön. Resultaten visar ett negativt samband mellan att ha en närstående med alkoholproblem och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte heller av kön.

En kvantitativ enkätundersökning bland 72 kvinnor och 31 män från två studieinriktningar på Högskolan i Borås, utfördes i syfte att undersöka förhållandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes även hur förhållandet påverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mättes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfälle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivå) hos två referensgrupper: vänner och andra studenter, i jämförbar ålder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos både den proximala gruppen vänner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre än den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen. ASCI hade en positivt modererande effekt på sambandet mellan alkoholkonsumtion och deskriptiv norm hos båda referensgrupperna, samt preskriptiv norm hos gruppen vänner. Manliga högkonsumenter upplevde i förhållande till kvinnliga en högre acceptans för alkoholkonsumtion bland vänner. I motsats till vad som var förväntat återfanns inga andra skillnader mellan könen. Resultaten diskuteras utifrån social norm- och social jämförelseteori och kognitiv heuristik. / A quantitative study was conducted through a survey among 72 women and 31 men from two different fields of study at the University of Borås, with the purpose to examine the relationship between alcohol consumption and perceived drinking norms. In addition to investigating gender differences, individual tendencies to pay attention and conform to social norms was measured through the attention to social comparison subscale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984) and further tested as a moderating variable on the relationship between consumption and perceived norms. Participants reported the number of drinks they typically consumed during one sitting. They further estimated this descriptive norm (typical alcohol consumption) and injunctive norm (socially appropriate limit of consumption) attributed to two reference groups of peers of same gender and of comparable age: “friends” and the “typical student”. As expected, descriptive norms were estimated significantly higher among both proximal and distal peers, compared to the participants’ alcohol consumption. Findings also revealed a positive correlation between alcohol consumption and perceived descriptive and injunctive norms, where norms attributed to the proximal group were found to be the strongest predictors of alcohol consumption. ASCI showed a positive moderating effect on the relation between consumption and perceived proximal descriptive and injunctive norms and perceived distal descriptive norms. Compared to female high consumers, male high consumers perceived the limit of socially accepted alcohol consumption to be higher among their friends. Contrary to the expected results, no other differences were found between males and females. The results are discussed in theoretical perspectives of social norms, social comparison and cognitive heuristics.

I denna uppsats har vi belyst det faktum att det idag finns ett överflöd av recept och handböcker med lösningar på hur man som ledare ska upptäcka och agera då ett beroende eller missbruk upptäcks hos en anställd på arbetsplatsen. Vårt syfte med uppsatsen är att få fram en kvalificerad text om socialt ansvar, ledarskap och alkohol som i sin tur kan bidra till att öppna upp ämnets diskurs.Vårt mål är inte att komma fram till en given sanning eller en lösning på problemet, detta då vi anser att det inte finns någon. Vi anser ämnets diskurs än mer komplex än så och vårt syfte med uppsatsen har därför varit explorativt. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har i denna uppsats genomfört tre intervjuer med tre olika företagsledare. Detta för att få reda på hur de intervjuade ledarna ser på socialt ansvar och hur de agerar i sin roll för en hållbar samhällsutveckling med fokus på alkoholrelaterade frågor. Vid val av metod ansåg vi att en tvärsnittsundersökning passade bäst då vi haft en begränsad tidsåtgång samt att det från vår sida inte finns ett intresse i att studera detta vidare över tiden.Resultatet av våra intervjuer har vi analyserat och tolkat för att försöka skapa en förståelse för ämnets komplexitet. För att komma i kontakt med respektive ledare har vi använt oss av snöbollsmetoden, detta då vi genom bekanta fått våra informanter rekommenderade till oss. Vi har valt att presentera och framställa vårt empiriska material i en narrativ form, av berättelser, som vi sedan analyserat och tolkat med hjälp av teorin. Detta då vår önskan är att öppna upp för en diskussion inom detta kända, men känsliga område. Med tanke på vårt syfte har vi inte kommit fram till en given sanning eller en lösning på problemet men vi hoppas att vi med denna uppsats lyckas förmedla tänkvärda tankar och på så sätt skapa en diskussion inom området. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Alkoholkonsumtionen bland äldre personer har under senare år ökat och frågan kring äldres alkoholkonsumtion har länge förbisetts och ignorerats. Alkoholforskningen har till stor del fokuserats på andra åldersgrupper och befintlig forskning på området är delvis tunn. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka alkoholvanor hos äldre personer över 60 år. Den övergripande bild av problemet som presenteras i föreliggande studie är baserad på aktuell forskning. Underlaget för studien utgörs av 15 stycken vetenskapligt granskade artiklar som presenteras i tre olika temaområden. Det vetenskapliga materialet har sedan sammanknutits och analyserats utifrån teoretiska perspektiv som ansetts lämpliga för problemområdet. Slutsatserna som drogs efter denna analys av materialet var att aktuell forskning på området beskriver att äldre personer dricker mer alkohol än tidigare och att äldre personer är extra känsliga för alkoholens skadliga effekter. Den aktuella forskningen pekar också på att frågan kring den ökande alkoholkonsumtionen hos äldre personer länge har ignorerats och inte tagits på allvar. / <p>2019-01-17</p>

<p>Denna undersökning handlar om hur man inom socialtjänsten arbetar alkoholpreventivt när det gäller folköl och ungdomar i fyra olika kommuner. Syftet var att ge exempel på metoder som används i det alkoholpreventiva arbetet gällande ungdomars tillgång på folköl samt att belysa resultaten av en provköpsstudie gjord i Värmdö kommun.</p><p>För att nå detta syfte använde jag mig av en mixad metod. Jag hargjort kvalitativa forskningsintervjuer samt en kvantitativ provköpsstudie. Jag har genomfört intervjuer med personer i fyra olika kommuner. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering, jag har även gjort en faktauppställning för att få en överskådligare bild över de metoder som används. Resultaten har analyserats med hjälp av alkoholpolitisk historia samt preventions och moralbegrepp. Undersökningens resultat visar att samarbete och information är två bärande teman i kommunernas arbete. Att bygga nätverk mellan olika berörda personer så som handlare och föräldrar samt mellan olika myndigheter är viktiga delar i preventionsarbetet. Att informera handlaren och dess personal görs med hjälp av utskick till handlaren samt genom regelbundna besök. I detaljhandelsutbildningar informeras handlare och dess personal om det egna ansvaret samt ungdomars attityder och inställningar till alkohol.</p>

<p>Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars användning av alkohol och droger så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frågor som har varit i fokus är; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvändning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars användning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade på ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk. Personlighetsfaktorerna bör dock inte ses som isolerade omständigheter, då de är påverkade av olika förhållanden, bland annat biologiska faktorer samt av skol- och hemmiljö. Forskningslitteraturen har visat på värdet av att planeringen av preventiva åtgärder bör ske i samarbete med ungdomar, för att öka insatsernas aktualitet men också för att få en bedömning av hur väl programmens utformning är anpassade till ungdomar. För att få ungdomar att vilja sluta bruka alkohol och droger bör ett sökande efter vem individen är, utan alkohol och droger, inledas.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de påverkats av att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. Anhöriga till alkoholmissbrukare är en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmärksammas. Detta på grund av att missbruket ofta kan vara dolt och därför okänt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som missbruk framkallar och vi vet att en uppväxt präglad av föräldrars missbruk ökar risken för att barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sådan miljö kommer en kvalitativ metod att användas genom tre djupintervjuer. Uppsatsen har haft sin grund i fenomenologin och analysen har utgått utifrån det systemteoretiska perspektivet.</p>

<p>Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med sina patienter är förhållandevis låg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjeläkare och ST-läkares arbete med alkoholfrågan i samband med patientmöten i Landstinget Västmanlands närsjukvård, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga familjeläkare och ST-läkare i länet. Svarsfrekvensen var 49 procent. Resultatet visar att knappt 70 procent av läkarna regelbundet tar upp alkoholfrågan med patienter. Om en patient har ett riskbruk påbörjas vanligen ett samtal för att motivera till minskad alkoholkonsumtion. Vanligaste orsakerna till att ta upp alkoholfrågan är alkoholrelaterade symptom eller att det ingår i rutinerna. Tidsbrist är vanligaste anledningen till att inte ta upp frågan. Nästan hälften av läkarna har inte utbildats i att hantera alkohol och riskbruk och/eller i Motiverande samtal (MI) under senare år. Läkare som utbildats i MI tar mer frekvent upp alkoholfrågan än de som inte utbildats. Bättre möjlighet att remittera till stödinsatser och mer tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete kan öka läkarnas alkoholförebyggande insatser.</p>

<p>Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress. Denna kvantitativa enkätundersökning har baserats på ett kvoturval och avgränsats till 50 tonårstjejer i åldern 16-19 år på en gymnasieskola i Jämtlands län. Empiri har sedan kopplats till tidigare forskning som sökts i olika databaser, KASAM-teorin, den sociala jämförelse teorin samt andra teoretiska begrepp av relevans. I slutsatsen kan vi se positiva resultat i form av ingen eller liten samvariation mellan de undersökta variablerna. Dock finns det även negativa resultat att finna angående hälsa. Detta då majoriteten av tjejerna bland annat är stressade, har sömnproblem, dricker alkohol regelbundet, har varit berusade samt att de känner press på sig att vara snygg. Jag kan inte argumentera för att dessa resultat är generaliserbara, men det är nog så intresseväckande och betänkligt att det ser ut så här i denna grupp av tonårstjejer.</p>

<p>”De glömda barnen” är ett begrepp som kommer från Margret Cork (1994) som gjorde en studie av barn till alkoholmissbrukare som publicerades på 1970-talet. Hon menade att barnen var glömda av föräldrarna, omgivningen, missbrukarvården och forskningen. Föräldrarna hade fullt upp med alkoholen. Omgivningen visste inte mycket om situationen, då alkoholmissbruk hör samman med skam och att hela familjen försöker dölja och förneka alkoholberoendet. Idag finns ett ungefärligt genomsnitt på 2-3 barn till alkoholmissbrukare i varje klass. Därför anser jag att det är ett skolproblem och något jag bör känna till som lärare. Studier visar på att personal som har kunskaper om alkoholmissbruk och hur det påverkar barnen har lättare för att identifiera barnen. Det är först då man aktivt kan hjälpa dem. Studier har också visat på att hjälp utifrån är mycket värdefullt. Hemma lär sig barnen till alkoholmissbrukare att inte visa känslor, inte ha tillit och att inte prata. Detta ger barnen problem som påverkar hela livet.</p><p>Denna uppsats tar fokus på barnen till alkoholmissbrukare och skolan. Jag vill visa vad som kännetecknar uppväxten i en familj med alkoholmissbruk och vilka konsekvenser det får för barnen. Detta för att som lärare kunna stödja dem på bästa sätt i skolan och förmedla sakkunnig hjälp där så behövs. Jag redovisar också det ansvar som lärare har och vilka mer ansvariga det finns för dessa barn.</p>