<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Det övergripande syftet var att undersöka fotbollsklubbars inställning till att arbeta med en alkoholpolicy. Mer specifikt avser vi att jämföra en förening som har en alkoholpolicy (Skiljebo SK) med fem fotbollsföreningar som saknar en policy.</p><p>Huvudfrågeställningar har varit:</p><p>• Hur arbetar Skiljebo SK med alkoholpolicyn och alkoholfrågor?</p><p>• Hur har Skiljebo SK:s alkoholpolicy mottagits av spelare och ledare?</p><p>• Hur arbetar fotbollsföreningar som inte har en alkoholpolicy med alkoholfrågor?</p><p>• Hur ser spelare och ledare i icke alkoholpolicy föreningar på alkoholfrågor?</p><p>• Vad är orsaken till att föreningarna saknar en alkoholpolicy?</p><p>• Vilka för- respektive nackdelar kan det finnas med att arbeta med alkoholpolicy?</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört intervjuer med anställda personer i sex fotbollsföreningar på respektive förenings- hemort, där en förening arbetar med alkoholpolicy samt fem föreningar som saknar en alkoholpolicy. Vi har även genomfört en enkätundersökning där såväl spelare som ledare i senior- och flicklag har medverkat. Svaren i undersökningarna har vi använt för att hitta för- respektive nackdelar med att arbeta med en alkoholpolicy.</p><p>Resultat</p><p>I Skiljebo SK finns det en alkoholpolicy som samtliga aktiva i föreningen får ta del av. Det finns en utarbetad handlingsplan om något alkoholrelaterat problem skulle inträffa. Skiljebo SK anser att gemensamma regler och kunskap är ett stöd för deras ledare. I de föreningar som inte arbetar med en alkoholpolicy är ställningstagande och arbetssätten av varierande slag. Det är ofta ledarens synsätt och sunda förnuft som avgör hur respektive lag skall förhålla sig till alkohol gällande träning, match och resor.</p><p>Slutsats</p><p>Vi ser många fördelar med att arbeta med en alkoholpolicy. Det är en stor skillnad i hur Skiljebo SK som har en alkoholpolicy arbetar med alkoholfrågor jämfört med de fem föreningar som inte arbetar med en alkoholpolicy.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?</p><p>• Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare?</p><p>• Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag?</p><p>• Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion?</p><p>Metod</p><p>I arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet. Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet.</p><p>Resultat</p><p>Idrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder). Den sociala bakgrunden hos idrottare spelade en liten roll för individens dryckesvanor. Däremot spelade könstillhörigheten en stor roll. Lagidrottarna drack alkohol i större utsträckning än individuellt aktiva och idrotter med påtagliga kampmoment var överrepresenterade då det gällde hög alkoholkonsumtion. Idrottsrörelsen var inte en vanlig inkörsport för alkoholdebutanter och få av idrottarna hade konsumerat alkohol i nära anknytning till sitt idrottande.</p><p>Slutsats</p><p>Det fanns tydliga mönster för idrottarnas konsumtion av alkohol. För att motarbeta alkoholkonsumtion inom idrotten är det viktigt med vuxennärvaro samt information om alkoholens idrottsligt negativa verkningar.</p>

Denna undersökning handlar om hur man inom socialtjänsten arbetar alkoholpreventivt när det gäller folköl och ungdomar i fyra olika kommuner. Syftet var att ge exempel på metoder som används i det alkoholpreventiva arbetet gällande ungdomars tillgång på folköl samt att belysa resultaten av en provköpsstudie gjord i Värmdö kommun. För att nå detta syfte använde jag mig av en mixad metod. Jag hargjort kvalitativa forskningsintervjuer samt en kvantitativ provköpsstudie. Jag har genomfört intervjuer med personer i fyra olika kommuner. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering, jag har även gjort en faktauppställning för att få en överskådligare bild över de metoder som används. Resultaten har analyserats med hjälp av alkoholpolitisk historia samt preventions och moralbegrepp. Undersökningens resultat visar att samarbete och information är två bärande teman i kommunernas arbete. Att bygga nätverk mellan olika berörda personer så som handlare och föräldrar samt mellan olika myndigheter är viktiga delar i preventionsarbetet. Att informera handlaren och dess personal görs med hjälp av utskick till handlaren samt genom regelbundna besök. I detaljhandelsutbildningar informeras handlare och dess personal om det egna ansvaret samt ungdomars attityder och inställningar till alkohol.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars användning av alkohol och droger så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frågor som har varit i fokus är; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvändning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars användning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade på ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk. Personlighetsfaktorerna bör dock inte ses som isolerade omständigheter, då de är påverkade av olika förhållanden, bland annat biologiska faktorer samt av skol- och hemmiljö. Forskningslitteraturen har visat på värdet av att planeringen av preventiva åtgärder bör ske i samarbete med ungdomar, för att öka insatsernas aktualitet men också för att få en bedömning av hur väl programmens utformning är anpassade till ungdomar. För att få ungdomar att vilja sluta bruka alkohol och droger bör ett sökande efter vem individen är, utan alkohol och droger, inledas.

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete. • Vilka är projektledarna? - Hur är deras arbetsklimat? - Vilka är deras arbetsuppgifter? - Vad driver dem? - Hur ser deras stöd ut? • Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete? • Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt? • Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete? Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna. Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker. Många känner sig ensamma i sitt dagliga arbete, men tycker att arbetet i sig är viktigt och engagerande. Det finns en hög kompetens inom organisationerna, i projekten och hos projektledarna. En fara kan vara att tro att ett brinnande engagemang utesluter en hög kompetens. Den övergripande studie som denna uppsats bygger på kan vara ett sätt att synliggöra kunskapen, dels för projektledarna själva, men även för andra projekt och andra intresserade.

Produktlansering är en utmaning för företag som verkar på dagens väletablerade marknader där produkterna i hög grad betraktas som homogena. Konsumenternas beslutsprocess skiljer sig med avseende på produktens karaktär och eftersom lanseringen till stor del avgör produktens framgång ställs höga krav på företagen. Lanseringsstrategier måste anpassas efter rådande omvärldsförhållanden, konsumentens preferenser och produktens egenskaper för att uppnå önskad genomslagskraft.   Studien har genomförts på uppdrag av Spendrups med avsikt att utforma en strategi för lyckad lansering av produkter på den svenska ölmarknaden. Öl är en produkt som generellt betraktas som homogen, vilket innebär att aktörer på ölmarknaden måste tillföra mervärden till sin produkt för att positionera ölet i konsumentens medvetande. Vi vill belysa komplexiteten vid marknadsföring av öl då existerande lagar, regler och restriktioner begränsar kreativiteten hos företagen. Ölkonsumenter har visat sig vara svåra att nå med traditionell marknadsföring då öl tillhör kategorin ”low involvementprodukter” vilka inte kräver vidare eftertanke från konsumenten innan köpet. Det faktum att ölkonsumenten inte tycks uppfatta marknadskommunikation försvårar för företagen att skapa medvetenhet kring nya produkter och differentiera dem från konkurrerande varumärken.   I huvudsak baseras studien på en kvantitativ enkätstudie bland Systembolagets besökare i Umeå som vid studietillfällena haft för avsikt att köpa öl. Enkäten bestod av två delar. Den första syftade till att kartlägga konsumenternas upplevda preferenser innan köpet och den andra delen avsåg att studera hur konsumenten i praktiken väljer öl, vilka faktorer som påverkar valet samt till vilken grad. För att säkerställa vårt resultat testades teoretiska hypoteser statistiskt med korstabeller och proportionstest av det empiriska materialet. Enkätstudien kompletterades med en semistrukturerad intervju med Spendrups marknadschef, Mats Liedholm, i syfte att generera ett större djup i vår kunskap.   Vår studie styrker att ölkonsumenter är en komplicerad population. Ölkonsumenternas preferenser innan köpet motsäger i hög grad hur de väljer öl i praktiken. Genom att segmentera populationen efter vid vilket tillfälle de främst konsumerar öl, kunde vi kartlägga vilka faktorer som påverkar olika grupper av konsumenter vid det faktiska valet av öl. Av produktens fysiska faktorer värderades smak och kvalitet högst av den allmänne ölkonsumenten. Studien visar även att ölkonsumenter väljer öl som passar deras självtillskrivna image, varför det är av stor vikt att skapa en tydlig identitet för ett nytt öl som stämmer överens med målgruppens image. En identitet som framhävs genom marknadskommunikation som framkallar associationer till abstrakta känslor och karaktärsdrag vilka konsumenten eftersöker i ett öl, exempelvis avkoppling, gemenskap och glädje. Enligt vår studie är anspelningar av denna karaktär de mest effektiva i syfte att positionera ölet i konsumentens medvetande. Eftersom att marknadsföring av öl präglas av lagar, regler och restriktioner som begränsar kreativiteten, framhäver vår studie alternativa kommunikationskanaler. Ölkonsumenter tenderar att influeras av moderna opinionsledare så som bloggar, Facebook och andra elektroniska forum. Joint promotion med andra varumärken bör likaså vara effektiva vid lansering av öl, då ölkonsumenter gärna väljer ett öl de kan associera till mat och annat tilltugg. Spendrups kan räkna med synergieffekter om gör en ”line extension” där den nya ölen går under något av deras välkända varumärken, eftersom konsumenten i hög grad väljer ett visst öl för att varumärket är bekant. Sist men inte minst kan vi fastställa att konsumenter framhåller att de vill att ölproducenter ska förespråka ansvarsfull konsumtion. Att de sedan inte baserar sitt val på detta beror antingen på att inga uttalade etiska alternativ existerar, eller att andra faktorer har större betydelse vid valet av öl.

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anställda i restaurangbranschen upplever den rådande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervägande del av de anställda inom restaurangbranschen har problematiska eller åtminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur individerna som själva arbetar inom branschen förhåller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod där fem anställda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda på hur de anställdas syn och attityder ser ut i förhållande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde någon form av konsekvens för de som har en avvikande syn. Resultatet visar att samtliga fem respondenter har relativt liknande upplevelser. De upplever att alkoholkonsumtionen minskat på arbetsplatsen de senaste tio åren, men att det i viss mån fortfarande finns problem att ta tag i, speciellt inom vissa grupper. Vi har dragit slutsatsen att det finns en del problematik kring alkohol och att de som inte passar in hamnar utanför eller väljer att byta arbetsplats. Men att denna konsekvens inte upplevs som ett problem hos respondenterna då de själva befinner sig i kulturen och att de delar de normer som ter sig som det "normala". Men också att det överlag verkar vara en positiv förändring i rullning, det blir bättre genom att man fokuserar mer på yrket och inte på att konsumera alkohol.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att utifrån ett idéanalytiskt perspektiv undersöka hur alkoholens positiva hälsoeffekter framställs av läkare och i kvällspress. Detta har skett med hjälp av en textundersökning, där värderingar och föreställningar bearbetats utifrån en aktörscentrerad analys, som fått sin utgångspunkt i följande frågeställningar: – Hur framträder aktörernas syn på alkoholens nyttighet för hälsan? – Hur framträder aktörernas syn på gränsen mellan skadlig och måttlig mängd alkohol? – Vilka skillnader och likheter förekommer hos aktörerna? Metod Vår metod bestod av en textundersökning, där insamlad empiri består av 12 tidningsartiklar ur Expressen och tre intervjuer. Intervjupersonerna består av två allmänläkare och en alkoholläkare. Metoden bygger på idéanalys och resultaten från intervjuer och våra utvalda artiklar har bearbetats med hjälp av ett eget utformat analysschema. Resultat Artiklarnas definition på måttlig mängd alkohol sträcker sig mellan allt från ett till fyra glas om dagen. De sjukdomar som alkohol tycks ha en positiv påverkan på är bl.a. hjärt- och kärlsjukdom, hjärnskador, Diabetes typ II och demens/Alzheimers. Att dricka alkohol i måttliga mängder rekommenderas både till kvinnor som vill bli gravida, samt män och kvinnor i medelåldern och ända upp till 81 år. Typ av alkohol som nämns varierar mellan artiklarna, vissa definierar inte alkohol specifikt, medan andra skriver enbart om vin. Några tar upp både, vin, sprit och öl. Den vanligast förekommande typen av alkohol i våra utvalda artiklar är vin. Samtliga läkares inställning till alkohol är främst negativ ur hälsosynpunkt. De negativa och skadliga effekterna överväger de eventuella positiva hälsoeffekter som alkohol kan bidra till. De positiva hälsoeffekter som lyfts fram är påverkan på hjärta och kärl, framförallt arterioskleros, sänkt blodtryck, antioxidanter i rödvin och alkohol ur social synvinkel såsom gemenskap och välbefinnande. Rekommendationer kring måttlig mängd alkohol ska alltid individualiseras och kan inte generaliseras till att gälla majoriteten. Mängden som rekommenderas till ”vanliga personer” utan missbruksproblem eller sjukdomar som tar skada av alkoholen är cirka ett till två glas vin per dag, alternativt en till en och en halv flaska i veckan. Alla läkarna nämner vin som främsta dryck, dock framgår ej om det är rött eller vitt vin. Att generalisera och uttala sig om en rekommendation av alkoholintag som gäller för alla människor är ohållbart. Slutsats Utifrån ett idéanalytiskt perspektiv framträder att såväl media som läkare ansluter till uppfattningen att alkohol i måttliga mängder motsvarande en till två glas vin/dag kan bidra till positiva hälsoeffekter, men överstiger konsumtionen denna nivå överväger snarare de skadliga effekterna. Läkarna framhåller även att det är det av stor vikt att poängtera att råd om alkohol ska ses oerhört individuellt och att det inte är lönt att rekommendera till personer som redan har sunda vanor till alkohol. Expressens råd om mängd överstiger läkarnas rekommenderade mängd med upp till fyra glas vin/dag och anses därför utifrån läkarnas synsätt leda till negativa hälsoeffekter.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet var att undersöka fotbollsklubbars inställning till att arbeta med en alkoholpolicy. Mer specifikt avser vi att jämföra en förening som har en alkoholpolicy (Skiljebo SK) med fem fotbollsföreningar som saknar en policy. Huvudfrågeställningar har varit: • Hur arbetar Skiljebo SK med alkoholpolicyn och alkoholfrågor? • Hur har Skiljebo SK:s alkoholpolicy mottagits av spelare och ledare? • Hur arbetar fotbollsföreningar som inte har en alkoholpolicy med alkoholfrågor? • Hur ser spelare och ledare i icke alkoholpolicy föreningar på alkoholfrågor? • Vad är orsaken till att föreningarna saknar en alkoholpolicy? • Vilka för- respektive nackdelar kan det finnas med att arbeta med alkoholpolicy? Metod Vi har genomfört intervjuer med anställda personer i sex fotbollsföreningar på respektive förenings- hemort, där en förening arbetar med alkoholpolicy samt fem föreningar som saknar en alkoholpolicy. Vi har även genomfört en enkätundersökning där såväl spelare som ledare i senior- och flicklag har medverkat. Svaren i undersökningarna har vi använt för att hitta för- respektive nackdelar med att arbeta med en alkoholpolicy. Resultat I Skiljebo SK finns det en alkoholpolicy som samtliga aktiva i föreningen får ta del av. Det finns en utarbetad handlingsplan om något alkoholrelaterat problem skulle inträffa. Skiljebo SK anser att gemensamma regler och kunskap är ett stöd för deras ledare. I de föreningar som inte arbetar med en alkoholpolicy är ställningstagande och arbetssätten av varierande slag. Det är ofta ledarens synsätt och sunda förnuft som avgör hur respektive lag skall förhålla sig till alkohol gällande träning, match och resor. Slutsats Vi ser många fördelar med att arbeta med en alkoholpolicy. Det är en stor skillnad i hur Skiljebo SK som har en alkoholpolicy arbetar med alkoholfrågor jämfört med de fem föreningar som inte arbetar med en alkoholpolicy.

Syfte och frågeställningar Syftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol. Frågeställningar: • Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster? • Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare? • Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag? • Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion? Metod I arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet. Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet. Resultat Idrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder). Den sociala bakgrunden hos idrottare spelade en liten roll för individens dryckesvanor. Däremot spelade könstillhörigheten en stor roll. Lagidrottarna drack alkohol i större utsträckning än individuellt aktiva och idrotter med påtagliga kampmoment var överrepresenterade då det gällde hög alkoholkonsumtion. Idrottsrörelsen var inte en vanlig inkörsport för alkoholdebutanter och få av idrottarna hade konsumerat alkohol i nära anknytning till sitt idrottande. Slutsats Det fanns tydliga mönster för idrottarnas konsumtion av alkohol. För att motarbeta alkoholkonsumtion inom idrotten är det viktigt med vuxennärvaro samt information om alkoholens idrottsligt negativa verkningar.