Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan åren 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan på en arbetsplats omräknas till nästan 10 liter ren alkohol per anställd och år. Så många som 10-20% av personalen på en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlängningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar att personer inte återfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. Utifrån frågeställningarna granskades innehåll i öppenvårdsbehandlingar som gav positiv effekt på återfallsrisken samt andra preventiva faktorer för återfall. Metoden som använts är en strukturerad integrativ litteraturstudie. Resultatet visar att återfallsfrekvensen vid de olika behandlingsformerna inte skiljde sig från varandra vid uppföljning efter 6-9 månader. Möjlighet till längre behandlingstid eller annan form av uppföljande stöd förbättrade chansen att bibehålla ett positivt resultat. Andra faktorer som var gynnsamma för ett positivt behandlingsresultat var bland annat ökad självtillit, stöd på arbetsplatsen samt egen motivation och målbild. Företagshälsovården har en unik möjlighet att på arbetsplatsen medverka i företagens arbete med alkoholfrågor och att bedriva långtidsuppföljning.  Att utforma och implementera program anpassat för arbetslivet är möjliga utvecklingsområden för företagssköterskor.

No description available.

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero på att människor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress på jobbet och/eller föräldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svårare stressen är desto högre är alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och föräldrastress genom självskattningsenkäter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-årsuppföljning. Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader i föräldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika riskgrupper varken hos mödrarna eller fäderna, då de själva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar på att man inte med säkerhet kan säga att mängden alkohol som konsumeras hos föräldrar tenderar att bero på att deras föräldraskapskrav inte räcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller säkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera föräldrastressen hos föräldrarna.

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt.  I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas.  Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys.  Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol.

Bakgrund: Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. Slutsats: Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation.

I denna uppsats har en undersökning av studenters alkoholvanor gjorts. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om första års programstudenters alkoholvanor vid Högskolan Dalarna campus Borlänge. Följande frågeställningar belyses i studien: Hur ofta och hur mycket dricker studenter vid respektive program, hur ser kvinnornas alkoholvanor ut jämfört med männens, samt om alkoholvanorna skiljer sig mellan programmen.Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning där totalt 60 studenter från tre olika program har medverkat. Studenterna går första året på Högskolan Dalarna och är i åldrarna 19-24 år. De program som undersöktes var Grafisk teknologi och design, Materialdesign samt Ekonomprogrammet. Jag vill påpeka att bortfallet i undersökningen är litet och de flesta har svarat på enkäten (60/74). Vid ett eventuellt bortfall bör man fråga sig om de frånvarande studenterna skiljer sig avsevärt från de studenter som deltog i undersökningen. Orsaken till att några studenter inte var närvarande vid undersökningen kan jag inte uttala mig om.De teorier som används i uppsatsen är teorier om identitetsfinnande, rusets betydelse för konsumtionen, samt en teori om normer och avvikande beteende.Innan jag genomförde undersökningen tog jag kontakt med några av skolans studieadministratörer för att få tillgång till antal registrerade studenter på de olika programmen. Därefter tog jag kontakt med lärare på respektive program och bestämde datum och tid för utlämnande av enkäten. Då kunde jag själv dela ut och samla in enkäten. Efter att jag fått in svar på enkäten sammanställdes all information för att få en övergripande syn på studenternas alkoholvanor.Resultatet av undersökningen visar att 91,7% av studenterna konsumerar alkohol. Den visar också att männen dricker oftare än vad kvinnorna gör och även större mängder vid ett och samma tillfälle. Dock är det många kvinnor som dricker ofta och mycket. Detta kan bero på att de existerande könsroller som finns håller på att lösas upp.Studenter på Materialdesignprogrammet har högst konsumtion om man jämför med de övriga programmen. På detta program dricker många av studenterna fler än 1 gång i veckan. De dricker också stora mängder. Ekonomprogrammet har låg konsumtion både när det gäller hur ofta och hur mycket de dricker. Det mest häpnadsväckande resultatet har programmet Grafisk teknologi och design där det faktiskt är kvinnorna som står för den högsta konsumtionen.

<p>I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt. </p><p>I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. </p><p>Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. </p><p>Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol.</p>

No description available.

Traumatiska skallskador som kräver akut behandling förekommer ofta i samband med alkoholpåverkan. Det är mycket svårt, näst intill omöjligt, att genom enbart en klinisk bedömning diagnostisera en skallskada dåalkoholär inblandad. Syftet är att genom journalgranskning undersöka om ambulanspersonal arbetar efter gällande behandlingsriktlinjer vid handläggandet av patienter med skalltrauma där det samtidigt finns misstanke om alkoholpåverkan. Metoden utgörs av en deskriptiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Urvalet består av 30 ambulansjournaler. Journalerna söktes från årsskiftet 2014-2015 och bakåt i tiden och inkluderades utifrån inklusionskriterierna; patient som utsatts för skalltrauma, hade ett positivt värde på alkohol i blod eller utandningsluft samt inkommit med ambulans till akutmottagningen.  Resultatet visar att det i ett fåtal av fallen görs kontroller av samtliga vitalparametrar. I endast 20 % av de granskade journalerna har samtliga vitalparametrar kontrollerats och dokumenterats. Resultatet från studien visar att det inte finns någon statistisk signifikans för att yttre faktorer såsom tiden dåambulans begärs, patientens ålder och kön, patientens medgörlighet samt ambulanspersonalens utbildningsnivåpåverkar i vilken utsträckning vitala parametrar kontrolleras och dokumenteras. Resultatet från studien visar ocksåatt ambulanspersonalens bedömningar var likvärdiga i samtliga journaler. Gemensamt för samtliga journaler var att man valt att transportera patienten till ett mindre sjukhus med avsaknad av neurokirurgisk kapacitet. Sammanfattningsvis är det av stor vikt att bedöma och behandla patienten utifrån behandlingsriktlinjer för att därigenom uppnå ett korrekt handläggande av dessa patienter.

Detta är en kvantitativ studie som mäter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet består av 101 gymnasieelever från fem klasser i årskurs ett från en skola Uppsala. All data har samlats in via enkäter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns några skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med ålder vid alkoholdebuten. Ju tidigare alkoholdebuten sker desto mer frekvent alkoholanvändning. Vidare visar resultaten att eleverna är ganska negativt inställda till alkohol, men i överlag inte så positiva till skolans drogförebyggande arbete. Diskussionen når slutsatsen att det förebyggande arbetet som strategi är nödvändig för att minska alkoholanvändningen bland ungdomar. För att uppnå större framgång bör metoden dock nyanseras och bättre utgå från vetenskapliga utvärderingar.