The overall aim of this thesis is to examine households´ preferences towards relaxing the time demanding aspects of transporting sorted packaging waste. According to welfare economics, households should be willing to pay an amount equal to their reservation wage to benefit from more leisure time. However, specific types of norms, e.g., personal, self-internalized norms, and warm-glow motives may affect this decision. A theoretical model building on the notion that household members prefer to maintain a positive self-image as a responsible person is therefore used. In total 500 surveys were sent out to villas in the municipality of Skellefteå in order to gather information about recycling motives, socio-economic status and time spent on dropping-off packaging waste. The survey also presented a scenario similar to existing curbside recycling schemes in order to examine households’ willingness-to-pay (WTP) to relax the burden of transporting already sorted packaging waste. The empirical results show how both personal norms (giving rise to a feeling of guilty conscious if not recycling) and the warm-glow of giving affect the WTP for responsibility relief. Stronger personal norms implies a higher likelihood that persons have a positive willingness-to-pay for curbside recycling schemes, while strong warm-glow motives instead lead to a lower likelihood. Overall, the average WTP (per hour saved) tends to be lower than the opportunity cost of time measured through the average wage rate after tax. / Denna rapport behandlar hushålls uppfattning gällande att minska tidskrävande transport av redan källsorterade förpackningar i hemmet. Individen borde enligt ekonomisk teori vara villig att betala motsvarande hans/hennes reservationslön för att frigöra ytterligare fritid. Däremot kan specifika normer, såsom personliga (självpålagda) normer, och så kallade ”warm-glow” motiv påverka beslutet. En teoretisk modell som bygger på idén att individer föredrar att upprätthålla en positiv självbild som en ansvarsfull person utnyttjas. 500 enkäter skickades ut till villor inom Skellefteå kommun med uppgift att samla in data gällande motiv till källsortering, socioekonomisk status och tid nedlagd på att transportera källsorterade förpackningar. Ett scenario likt nuvarande implementering av fastighetsnära insamling lades fram för att undersöka hushållens betalningsvilja (WTP) för inte behöva transportera källsorterade förpackningar till en återvinningsstation. Resultaten visar hur både personlig norm (som bland annat ger individen dåligt samvete av att inte källsortera) och motivet ”warm-glow” påverkar WTP för minskat ansvar. En starkare personlig norm medför en högre sannolikhet för en positiv betalningsvilja, medan ett starkt ”warm-glow” motiv i stället leder till en motsvarande lägre sannolikhet. Slutligen, den genomsnittliga betalningsviljan (per sparad timme) tenderar att vara avsevärt lägre än den genomsnittliga lönenivån (efter skatt).

Svensk hälso- och sjukvård är en verksamhet som till största del är finansierad av skatteintäkter och omsätter varje år flera 100 mdkr. Trots stor budget sker det prioriteringar som innebär att någonting väljs bort till förmån för något annat. Att hitta och förstå vad som prioriteras bort är av stor vikt för att på ett bättre sätt förstå implikationerna av de val som görs. Tidigare studier har på aggregerad nivå försökt skatta kostnaden per QALY samt leta efter vad som mönstras ut ur ett hälso- och sjukvårdssystem när något nytt ska mönstras in. Syftet med denna uppsats är att försöka hitta de alternativkostnader som uppstår inom hälso- och sjukvården när prioriteringar görs på mikronivå.Till vår hjälp använder vi en metafor som brukar kallas kostnadseffektivitetsbokhyllan för att på ett pedagogiskt och teoretiskt sätt illustrera vad som mönstras ut. Metoden som använts i studien är triangulering och består av dokumentanalys, semistrukturerade intervjuer och fallstudier. Syftet med triangulering är att med flera metoder fånga upp olika delar av ett fenomen för att till sist kunna tolka resultaten till en helhet. Från dokumentanalysen har vi lärt oss att resursfördelningen inom hälso- och sjukvården är ett komplext system som kräver samspel mellan olika beslutsfattare. Till fallstudierna används två fall av resursfördelningsprocessen, ett för år 2020 och ett för år 2018.Resursfördelningsprocessen utgör ett forum där olika vårdcentrum inom Region Östergötland kan äska pengar från en förbestämd pott till sina inskickade förslag. Potten med pengarna som ska delas ut brukar variera mellan 30–120 mnkr medan summan för de äskade pengarna kan uppgå till flera 100 mkr. Beslutet från resursfördelningsprocessen visar därför exakt vad som har valts bort i förmån för annat. Våra resultat visar att ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt skulle kunna generera stora hälsovinster till Region Östergötlands hälso- och sjukvårdssystem. Det faktiska utfallet från resursfördelningsprocessen 2020 visade att 131,3 QALYs hade producerats och det optimala utfallet med ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt hade kunnat generera 303,38 QALYs. Det resulterar i en alternativkostnad på 172,08 QALYs. För år 2018 blev det faktiska utfallet från resursfördelningsprocessen att 324,55 QALYs hade producerats medan de optimala utfallet uppgick till 963,42 QALYs. Det betyder att alternativkostnaden uppgick till 638,87 QALYs.

A mixed integer linear programming formulation is used to solve the problem of allocating assets from a bank to its counterparties as collateral within securities lending. The aim of the optimisation is to reduce the cost of allocated collateral, which is broken down into the components opportunity cost, counterparty risk cost and triparty cost. A solution consists of transactions to carry out to improve the allocation cost, each transaction consisting of sending a quantity of some asset from a portfolio to the bank or from the bank to some portfolio. The optimisation process is split into subproblems to separate obvious transactions from more complex optimisations. The reduction of each cost component is examined for all the subproblems. Two subproblems transform an initial collateral allocation into a feasible one which is then improved by the optimisation. Decreasing opportunity cost is shown to be an easier task than decreasing counterparty risk and triparty costs since the latter costs require a comparatively large number of transactions. The optimisation is run several times in a row, performing the suggested transactions after each solved iteration. The cost reduction of k optimisation iterations with 10 transactions per iteration is shown to be similar to the cost reduction of 1 optimisation iteration with 10k transactions. The solution time increases heavily with the number of iterations. The suggested transactions may need to be performed in a certain order. A precedence constrained problem takes this into account. The problem is large and the execution time is slow if a limit is imposed on the number of allowed transactions. A strategic selection of portfolios can limit the number of suggested transactions and still reach a solution which comes close to the optimal one. This can also be done by requiring that all suggested transactions must reduce the cost by a minimum amount. The final model is ready to be used in a semi-automatic fashion, where transactions are verified by a human who checks if they are sound. A fully automated process requires further testing on historical and recent data. / Ett blandat-heltal linjärt optimeringsproblem används för att lösa uppgiften att tilldela värdepapper från en bank till dess kunder som pant för värdepapperslån. Målet med optimeringen är att minska kostnaden av den tilldelade panten. Kostnaden bryts ned i komponenterna alternativkostnad, motpartsrisk och tripartykostnad. En lösning består av föreslagna transaktioner som ska genomföras för att förbättra den nuvarande säkerhetstilldelningens kostnad. En transaktion består av att ta hem eller skicka ut en kvantitet av ett visst värdepapper från eller till en av bankens kunders portföljer. Optimeringsproblemet bryts ned i flera delproblem med syfte att särskilja uppenbara föreslagna säkerheter till en godkänd tildelning som sedan blir en startpunkt för optimeringen. Att minska alternativkostnad visar sig vara enklare än att minska motpartsrisk och tripartykostnader på så sätt att de sistnämnda kostnaderna kräver fler transaktioner för att minskas. Optimeringen körs flera gånger i rad, där alla föreslagna transaktioner från en iteration genomförs innan nästa iteration körs. Kostnadsminskningen av k körningar med 10 transaktioner visar sig vara väldigt nära, om än något mindre, än en körning med 10k transaktioner. Exekveringstiden ökar drastiskt med antalet iterationer. De föreslagna transaktionerna kan behöva genomföras i en viss ordning. En problemformulering konstrueras som tar höjd för detta, men exekveringstiden är extremt lång när antalet transaktioner begränsas. Ett strategiskt urval av portföljer kan begränsa antalet föreslagna transaktioner utan att försämra lösningen särskilt mycket. På ett liknande sätt kan antalet föreslagna transaktioner minskas genom att lägga till ett villkor som säger att lönsamheten av en transaktion måste överskrida en given minsta tröskel. Den slutgiltiga modellen är redo att användas om de föreslagna transaktionerna granskas manuellt innan de genomförs. En helt automatisk process ligger längre fram i tiden efter ytterligare tester på historisk och nuvarande data.

I Sverige har vårdköerna varit hett debatterade under större delen av 2000-talet. Detta berorpå att vårdköerna har blivit långa, vilket har lett till att politikerna stiftat lagar som stipulerarhur lång tid en patient ska få vänta på vård. Detta är den så kallade Vårdgarantin, som innebärbland annat att patienten inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på kirurgisk vård efterfastställd diagnos. Trots Vårdgarantin har vårdköerna inte minskat, utan snarare ökat. Utifrån denna problematik är syftet att undersöka alternativkostnaden för samhället av att inteprioritera vårdkön. Vi gör detta genom att analysera operationer som har längre väntetid änvad Vårdgarantin föreskriver, och undersöker hur kostnadseffektiva operationerna är för attberäkna hur många år i full hälsa som går förlorade på grund av väntetiderna. Slutligendiskuterar vi vad regionens kostnader blir av att inte prioritera vårdköerna. För att svara på frågeställningarna gör vi en litteratursökning likt en tidigare studie nyligengenomförd i Irland för att undersöka kostnadseffektiviteten av kirurgiska behandlingar, ochdärefter jämföra kostnadseffektiviteten mot ett tröskelvärde för kostnadseffektivitet på 300000 SEK. Resultatet visar att en större investering i den svenska vårdkön vore mycketkostnadseffektivt, då operationernas kostnadseffektivitet är betydligt lägre än tröskelvärdet på300 000 SEK. I studien visar vi exempelvis att ingen av de sex interventionerna somundersöks kostar mer än 50 000 SEK per år i full hälsa, medan svenska beslutsfattare inomvårdsektorn är villiga att acceptera en kostnad uppemot 2 miljoner SEK under vissaförutsättningar. Det ska dock tilläggas att patienterna som står i vårdkö får vård till slut, ävenom det kan dröja flera år tills de får det. Vår slutsats är att patienter som väntar på vård är en nedprioriterad grupp i sjukvården, ochatt de representerar en alternativkostnad som beslutsfattare bör ta i beaktande vid andrainvesteringsmöjligheter gällande hälsa- och sjukvård. Vidare forskning bör bland annatutreda möjligheterna att förkorta väntetiderna. / The waiting lists for healthcare have been heavily debated in Sweden during the 21st century.It has been so because patients have been waiting for healthcare much longer than expected,which has led politicians to change the healthcare laws, promising to decrease the queuingtime for patients. This is the so-called Vårdgarantin (Healthcare Warranty), which, amongother things, says that a patient should not have to wait longer than 90 days for surgery, afterreferral. Despite Vårdgarantin, the waiting lists have not decreased, but rather increased. Based on this problem we have chosen to examine the opportunity cost for society of notprioritizing the healthcare waiting lists by analyzing which surgeries have longer waiting liststhan the Vårdgaranti prescribes. We will also examine how cost effective each surgery is andcalculate how many years at full health is lost in the population when society does notprioritize addressing the queues. Furthermore, we will discuss the Swedish regions’ (which isthe administrative unit in Sweden that is responsible for providing health care to its citizens)opportunity costs by not prioritizing the waiting list. To answer these issues, have we done a literature study, in the same fashion as researchers inIreland recently, to examine the cost effectiveness of surgeries and compare it to a 300 000SEK cost-effectiveness threshold. Our results show that it would be cost effective forSwedish regions to invest in reducing their waiting lists, due to relatively low costs per yearwith full health of surgeries with long waiting lists. In our study, all of the six includedinterventions cost less than 50 000 SEK per year in full health. This can be compared to theSwedish decision makers who sometimes are willing to pay up to 2 million SEK per year atfull health for the very ill under extraordinary circumstances. It should be noted that thepatients who are in the healthcare queue receive care in the end, even if it can take severalyears until the patients receive it. Conclusively, patients waiting for care is a deprioritized group in the healthcare sector andcan be seen as an opportunity cost when considering new investment opportunities. Furtherresearch should investigate the possibilities of how waiting times can be reduced.