My diploma paper is concerned with problems of consumer's relationship to the communal waste. The aim of my work is to identify which factors influence the consumer's decision making about how to dispose of the communal waste. I focus on both economic and noneconomic incentives like social norms, altruism, motivation or information. Which role does the state play? I follow with legislative problems and different ways of waste disposal in the Czech republic with the comperison with the European Union. I focus more on recycling both the positive and negative view. In the second, practical part of my work I use the questionnaire. The results will be used for analysis of factors which influence the consumer's decision making.

Studien syftar till att undersöka vad det är som får vissa människor att vilja engagera sig i sociala frågor i samhället och arbeta ideellt. Studiens forskningsfrågor är Varför börjar människor engagera sig i ideell verksamhet och Vad driver människor att fortsätta engagera sig i ideell verksamhet? För att undersöka detta gjordes sex stycken kvalitativa intervjuer med personer som alla deltog i hjälparbete vid flyktingkrisen 2015 genom organisationen Refugees Welcome Stockholm och som vid den här tidpunkten gjorde sin volontärdebut.   Det har tidigare gjorts studier om ideellt arbete och om motivationsfaktorer bakom socialt engagemang i samhället men det har inte tidigare genomförts en studie som tittar på engagemanget kring flyktingkrisens utspel i Sverige. Den tidigare forskningen visar på att den vanligaste orsaken till att börja ett ideellt arbete är viljan att hjälpa andra människor och att kunna se resultatet av sina handlingar. Detta resultat har visat sig återkomma de senaste sex åren genom de årliga undersökningar som Volontärbyrån genomfört om ideellt engagemang i Sverige. Andra vanligt förekommande orsaker till att människor engagerar sig ideellt är de påverkningar av sociala kontexter som individer får influenser ifrån. Detta framkommer genom befolkningsstudien utförd av Ersta sköndals högskola som studerat engagemang i Sverige mellan 1992-2014.   Resultaten från den här studien ger stöd åt den tidigare forskningen och visar likväl på att de främsta anledningarna till att människor börjar engagera sig i ideell verksamhet med utgångspunkt i flyktingfrågan är att vilja hjälpa sina medmänniskor och att kunna se resultatet av sina handlingar. Det framkommer även att de sociala strukturerna har en stark påverkan på människors initiativ till att engagera sig ideellt. Resultaten från den empiriska studien diskuteras utifrån utbytesteorin, ett altruistiskt perspektiv och ett strukturellt funktionalistiskt perspektiv. Tolkning av resultaten visar på att det finns stöd för samtliga teorier.

Studien har som syfte att studera hur gode män ser på sin roll och sitt ansvar i förhållande till ensamkommande barn och ungdomar. Den undersöker även vilka insatser som genomförts, lyfter eventuella svårigheter och undersöker vilka motiv och drivkrafter de gode männen har för sitt engagemang. Det ges en historisk och nuvarande överblick över hur ensamkommande barns situation utvecklats med fokus på förändringar under åren 2015 till 2017. För att belysa hälsofrämjande aspekter hos ensamkommande barn och ungdomar presenteras tidigare forskning om hur de ser på hem, tillhörighet, skola och trygghet. Forskning på frivilliga samhällsarbetare presenteras med fokus på gode män och en genomgång över vad som förväntas av gode män och dess insatser. Studien innehar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att gode män till stor del har altruistiska motiv för sitt engagemang, men att det även finns andra teoretiska perspektiv på de gode männens drivkraft och motivation. Det framkommer även att det svåraste upplevs vara möjligheterna till att kunna hjälpa och att de gode männen under vissa perioder pendlar mellan hopp och förtvivlan. / This study explores how legal guardian ́s look on its role and responsibility relative to unaccompanied children and youths. It also explore the actions that have been taken, lifting potential difficulties, and investigating the motives and driving forces the legal guardian have for their commitment. A historical and current overview of the situation of unaccompanied children has been developed, focusing on changes in the years 2015 to 2017. To highlight health-promoting aspects of unaccompanied children and young people, previous research is presented on how they look at home, belonging, school and safety. Research on volunteer community workers is presented with focus on legal guardians and a review of what is expected of legal guardians and their efforts. The study has a qualitative approach with semi structured interviews. The result shows that legal guardian usually have altruistic motives for their commitment, but that there are also other theoretical perspectives on the legal guardian ́s driving forces and motivation. It also turns out that the hardest experience is the ability to help and that the legal guardian ́s, during certain periods, commute between hope and desperation.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(文学) / 甲第22680号 / 文博第843号 / 新制||文||694(附属図書館) / 京都大学大学院文学研究科行動文化学専攻 / (主査)准教授 黒島 妃香, 教授 Anderson James Russell, 教授 平田 聡 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Letters / Kyoto University / DGAM

Interoceptive sensitivity (IS) is the ability to feel one’s own bodilysignals accurately. The connection between IS, emotional processingand consecutive behavior is a popular research topic. In this study, Itried to replicate a study by Piech and colleagues from 2017. Theoriginal study reported on a correlation between strong IS and beingmore altruistic. In this replication attempt, I used the same methodologyas in the original study; a dictator game as a measure of altruistictendencies and a heartbeat detection task as a measure of IS. However,I did not find a relationship between strong IS and being more altruistic.An analysis of the new data indicates that a minor methodologicaldifference for this replication - using a purely hypothetical dictatorgame - resulted in a generally larger amount of money given away inthe test. This complicates interpretation, since this new result can beinterpreted either as resulting from individual differences in respondingto a hypothetical game (as compared to a real game), or from an actualnull relationship found between IS and altruism. The strength of therelationship reported in the original study is still questioned, afterarguments are made that the data in replicating most favorably supportthe null relationship being a valid estimate.

My thesis entails an examination into the presence of the sublime in two novels by Cormac McCarthy: his postmodern western The Crossing and his apocalyptic work The Road. I draw on Kant's aesthetic theory of the sublime, specifically focusing on the Dynamical and Mathematical sublime in relation to the settings of these two narratives. For the sake of brevity, I limit my study to nature's and religion's relation to the sublime in these works. Areas of particular interest to me include: a) How/why the characters of each novel appear unaffected by or even resigned to the lack of control or explanation concerning their surroundings and b) Whether the characters' sense of choice is dependent upon the presence of the sublime in their surroundings. At the thesis' conclusion, I suggest further routes for research, such as the potential connection between the aforementioned Kantian notion of human freedom and a burgeoning concept of morality in McCarthy's later novels, and perhaps a link from McCarthy's sublime and otherworldly slant to literary subgenres such as Magical Realism.

Using the 2009 National Survey of Substance Abuse Treatment Services (N-SSATS), this paper uses logistic regressions to explore the effect of facility ownership on a facility’s show of altruism. Facility’s show of altruism is operationalized as a facility offering free treatment to all its clients, free treatment to some of its clients, or a facility offering a sliding fee scale to its client base in order to absorb some of the cost of treatment based on a potential client's income. Region, receipt of public funds, and religious affiliation are added as covariates in order to gauge whether the potential relationship between facility ownership and a facility’s show of altruism is genuine. Results indicate that private, for-profit ownership status of a facility is associated with a lower likelihood that a substance-abuse treatment facility would engage in altruistic behavior. However, receipt of public funds acts as a mediating variable, in that, its inclusion raises the likelihood that a private, for-profit facility would engage in shows of altruism. Furthermore, it appears that religious-affiliation increases the likelihood that a facility would display altruism by providing free treatment, to some of its clients, or to all, but less likely to display altruism by employing a sliding fee scale. Overall, inclusion of region, receipt of public funds, and religious affiliation all produce statistically significant results, along with facility ownership. This suggests that there are a variety of variables, apart from facility ownership alone, that might be influential over a facility's show of altruism.

No description available.

There are good reasons - both medical and moral - for wanting to redistribute health care resources, and American hospitals and physicians are already involved in the practice of redistribution. However, such redistribution compromises both patient autonomy and the fiduciary relationship essential to medicine. These important values would be most completely preserved by a system in which patients themselves would be the agents of redistribution, by sharing their medical resources. Consequently, we should see whether patients would be willing to share before we resort to surreptitiously redistributing their resources or denying medical care to some who want and need it. We should change our health care payments systems to allow patients to donate their medical benefits to those in need.

Syftet med denna uppsats är att granska det altruistiska idealet i relation till Rousseaus och Nietzsches föreställning om den gode läraren. Att altruism är moraliskt gott är något som oftast ses som självklart. Även den allmänna förståelsen av lärarrollen präglas av sådant antagande, så till den milda grad att det blir praktiskt omöjligt att tänka sig en bra lärare som inte är altruistisk. Tidigare forskning har dock visat att det altruistiska idealet kan vara problematiskt. För att kunna övervinna detta problem använder jag Rousseaus och Nietzsches utbildningsfilosofier. Trots att de två ofta ses som varandras motsatser, synes det som att Rousseau och Nietzsche delar någon gemensam och paradoxal föreställning om den gode läraren: att denne odlar självbehärskning, och kan undervisa såsom ett exempel. Utifrån dessa perspektiv, och med hjälp av fiktiva exempel från filmer, argumenterar jag att det altruistiska idealet inte endast är ohållbart, utan även förvränger föreställningen av den gode läraren.