Amenorré (menstruationsrubbningar och menstruationsbortfall) är ett allvarligt tillstånd som kan drabba kvinnor i fertil ålder. Amenorré är en av tre komponenter i den kvinnliga idrottstriaden, som länge ansågs som den största medicinska problematiken inom kvinnlig idrott. Konsekvenserna av amenorré kan vara infertilitet, benskörhet, fysisk- och psykisk ohälsa. Inom idrotten har namnet idrottsamenorré uppkommit. Detta på grund av ökad rapportering om amenorré drabbade kvinnor inom idrotten. Syftet med studien var att belysa kvinnliga elitidrottares tankar om amenorré. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer med elitidrottande kvinnor som är aktiva inom lagidrott. Intervjuerna grundades på en intervjuguide och inför intervjuerna genomfördes två pilotintervjuer. Studien visar att av de sju elitidrottande kvinnorna som deltog så har tre kvinnor personliga upplevelser av amenorré. Många av de resterande respondenterna hade upplevt amenorré hos någon närstående. De respondenter som själva varit drabbade hade under den aktuella sjukdomsperioden inte sökt hjälp. Vidare visar resultatet att informationen som kvinnliga elitidrottare får idag är otillräcklig eller i många fall obefintlig. Detta gäller som idrottskvinna men även som kvinna i samhället. Få respondenter upplevde att de fått information om amenorré utanför idrotten. Även informationen kring menstruation saknades inom idrotten och kunde också beskrivas som bristfällig i samhället. Respondenterna som deltog i studien hade många bra idéer och tankar om hur utveckling av informationsarbetet kunde se ut, både inom elitidrotten, ungdomsidrotten och i skolan.  Slutsatser som kan dras av studien är att relativt få av kvinnorna hade upplevelser av amenorré. Kvinnorna upplevde ett positivt samtalsklimat kring menstruation inom sina lag, vilket kan vara av stor vikt om man själv blir drabbad av amenorré. Informationen om amenorré inom elitidrotten ansågs bristfällig, vilket tidigare forskning bekräftar. Vidare belyser resultatet i studien hur arbetet kring informationsspridning skulle kunna se ut och hur respondenterna helst skulle motta informationen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om amenorré samt låg energitillgång förekommer bland kvinnliga CrossFitutövare. Fyra frågeställningar besvaras i studien: 1) Hur ser förekomsten av amenorré ut bland kvinnor som utövar CrossFit? 2) Finns det ett samband mellan träningsfrekvens/intensitet och förekomst av amenorré? 3) Finns det ett samband mellan kaloriintag och förekomst av amenorré? 4) Finns det ett samband mellan restriktiv kost och förekomst av amenorré? Metod Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie och genomfördes med hjälp av en enkätundersökning för att identifiera nivåer av träningsvanor, kostintag samt frånvaro av menstruation. Studien involverade 188 kvinnor med en medelålder på 31 år (SD ± 7.3). Resultat En högre procent av deltagarna (56,4%) har haft förekomst av amenorré. Ett signifikant samband hittades mellan energiintag och förekomsten av amenorré (p=0.004). Oddsen att drabbas av amenorré för de som tränar 5–7 pass i veckan är nästan dubbelt så högt jämfört med de som tränar 0–4 pass i veckan (p=0.04). De som äter >2400 kalorier per dag har 70% lägre odds att drabbas av amenorré jämfört med de som äter 1900–2300 kalorier per dag. Slutsats Detta är den första studien som har undersökt amenorré och energitillgång hos kvinnliga CrossFitutövare genom en tvärsnittsstudie. Utifrån deltagarnas svar finns det en förekomst av amenorré bland kvinnliga CrossFitutövare. En stor del inom gruppen verkar inte nå upp till en god energitillgänglighet. Resultatet bör tolkas med försiktighet då ett flertal uppgifter baseras på uppskattningar. / Aim The purpose of this study was to research the incidence of amenorrhea and low energy availability in women who practise CrossFit. The four questions that were answered in the study was: 1) What is the incidence of amenorrhea in women who participate in CrossFit? 2) Is there a correlation between training volume/intensity and incidence of amenorrhea? 3) Is there a correlation between caloric intake and incidence of amenorrhea? 4) Is there a correlation between restrictive diet and incidence of amenorrhea? Method The study is a quantitative cross-sectional study and was conducted using a questionnaire to identify levels of exercise habits, dietary intake and the absence of menstruation. The study involved 188 women with a mean age of 31 years (SD ± 7.3). Results A higher percentage of the participants (56,4%) have had presence of amenorrhea. A significant association was found between energy intake and the incidence of amenorrhea (p=0.004). The odds of amenorrhea for those who train 5-7 sessions a week are almost twice as high compared to those who train 0-4 sessions a week (p = 0.04). Those who eat >2400 calories per day have 70% lower odds of suffering from amenorrhea compared to those who eat 1900-2300 calories per day. Conclusions This is the first study which researched amenorrhea and energy availability in female CrossFit athletes through a cross-sectional study. The participants' answers showed that there is an incidence of amenorrhea in CrossFit training females. A big part of the group does not seem to be meeting their energy requirements. The results should be interpreted with caution since some data is based on estimations.

Introduktion: Polycystiskt ovarialsyndrom ( PCOS)  är en av de vanligaste orsakerna till infertilitet och metabola störningar bland kvinnor i fertil ålder. Diagnosen vid PCOS karakteriseras av tre relaterade hälsotillstånd: ovulationsstörningar, hyperandrogenism och polycystiskt ovarial morfologi (PCOM). Oberoende av ovanstående huvuddiagnoser verkar insulinresistens (IR) och kompensatorisk hyperinsulinism spela en viktig roll för patogenesen av PCOS. Till följd av detta har ämnen som ökar insulinkänsligheten, såsom myo-inositol, hamnat i allt större fokus som en potentiell behandling av PCOS. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten av ett kosttillskott med MI hos kvinnor som lider av infertilitet och ovulationsstörningar, med PCOS som bakomliggande sjukdom.   Metod: Detta är en litteraturstudie där litteratur sökts via databaserna PubMED och MEDLINE. Sökningen genomfördes med sökorden “PCOS” “Inositol PCOS” “myo-inositol PCOS” “myo-inositol metabolic effects PCOS” and “myo-inositol endocrine effects”. Totalt åtta originalstudier svarade mot utvalda urvalskriterier. Utifrån de utvalda studierna analyserades och sammanställdes vidare relevanta effekter av MI tillskott på infertilitet och ovulationsstörningar.  Resultat: Alla de undersökta studierna visade statistiskt signifikanta förbättringar när det gällde ovulationsstörningar. Detta indikerar även en förbättrad fertilitet hos patienterna. Signifikanta minskningar av androgena nivåer (särskilt testosteron) samt en ökad insulinkänslighet rapporterades därtill i ytterligare en majoritet av studierna (6 av 8 resp 5 av 8 studier).  Slutsats: Resultaten visar att Mi som tillskott verkar lindra ovulationsstörningar och förbättra fertilitet, vilket därtill stärker hypotesen om MI som en möjlig behandling av reproduktiva störningar hos kvinnor med PCOS. Fler studier bör genomföras för att fastställa effekten av MI-tillskott vid PCOS. / Introduction: Polycystic ovarian syndrome, PCOS is one of the most common causes of infertility and metabolic disturbances among women in reproductive age. The diagnosis of the syndrome assumes the occurrence of three interrelated health stages:  ovulation disorders, hyperandrogenism and polycystic ovarian morphology (PCOM). In addition to the main diagnoses, insulin resistance (IR) and compensatory hyperinsulinemia seems to  play an important role in the pathogenesis of PCOS. Recent studies have furthermore investigated insulin sensitizers, such as myo-inositol (MI), as a potential alternative treatment of PCOS. The aim of this study was thereby to investigate the effect of MI- supplement on PCOS patients suffering from infertility and ovulation disorders.  Method: This is a literature study relevant literature was gathered through PubMed and MEDLINE. The keywords used for the search were “PCOS” “Inositol PCOS” “myo-inositol PCOS” “myo-inositol metabolic effects PCOS” and “myo-inositol endocrine effects”. A total of 8 studies were selected based on previously determined selection criteria. Among the selected studies, relevant effects of MI-supplement on infertility and ovulation disorders in PCOS patients were further analyzed and compiled. Results: A majority of the studies reported either statistic significant ameliorated or normalized ovulation disorders, indicating an increased fertility among the patients. Likewise, a statistically significant amelioration in androgenic levels (especially testosterone) and insulin levels were also reported in a majority of the studies.  Conclusion: According to the compiled results, there seems to be an enhancing effect of MI-supplement on ovulation disorders and infertility, furthermore strengthening the hyphothesis of MI as a potential treatment for reproductive disorders in PCOS patients. Finally, more studies should be conducted to determine the effect of MI supplements on PCOS.

Bakgrund: Ett av sex par har någon gång upplevt problem relaterat till fertilitet under sina reproduktiva år och efter 30 års ålder är infertilitet vanligare hos kvinnor än hos män. Flera delar av menstruationscykeln består av energikrävande processer som exempelvis ägglossning och produktion av könshormoner. Näringsbrist och låg energitillgänglighet leder till brist på substrat till dessa energikrävande processer och i västvärlden orsakas låg energitillgänglighet vanligen av en ätstörning som anorexia nervosa, vilket kan leda till funktionell hypotalamisk amenorré (FHA) hos kvinnor. FHA resulterar i en minskad frisättning av könshormonerna östrogen och progesteron vilket kan leda till infertilitet. En av 20 kvinnor har erfarenhet av ätstörning under graviditeten men få studier har undersökt hur en historik med ätstörning påverkar fertilitet och graviditet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om FHA hos kvinnor med anoreci leder till nedsatt fertilitet och komplikationer vid en eventuell graviditet. Metod: En litteratursökning genomfördes på PubMed och Web of Science med sökorden amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa, reproduction (1999-2021). Resultat: Åtta studier inkluderades och resultatet visade att kvinnor med anorexi födde färre barn och hade större sannolikhet för att ha genomgått fertilitetsbehandling än friska kvinnor i kontrollgruppen. Vidare visade resultatet att kvinnor med anorexi oftare rapporterade komplicerade graviditeter med till exempel lägre fostertillväxt, prematur födsel och kejsarsnitt. Slutsats: Utifrån resultatet i den aktuella litteraturstudien kan konkluderas att kvinnor med FHA på grund av en ätstörning har lägre fertilitet än friska kvinnor. Kvinnor med ätstörning upplever i högre utsträckning mer komplicerade graviditeter och även fosterutvecklingen verkar påverkas negativt och därför kan tätare kontroller under och efter graviditet vara nödvändigt för dessa kvinnor. Resultatet kan vidare tolkas som att den negativa påverkan på reproduktionsförmågan kan vara reversibel när ätstörninssymptomen behandlats. / Background: One in six couples has sometime during their reproductive years experienced problems related to fertility and after the age of 30, infertility is more common in somen than in men. Several parts of the menstrual cycle require a lot of energy, such as ovulation and the production of sex hormones. Malnutrition and low energy availability is usually caused by an eating disorder such as anorexia nervosa, which can lead to functional hypothalamic amenorrhea (FHA) in women. FHA leads to a reduced release of the sex hormones estrogene and progesterone, which leads to infertility. One in 20 women have experience of an eating disorder during pregnancy, but few studies have examined how a history og eating disorder affects fertility and pregnancy. Aim: The aim of this study was to investigate whether FHA in women with anorexia nervosa leads to reduced fertility and complications in a potential pregnancy.  Method: A literature search was made on PubMed and Web of Science with the keyword´s amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa reproduction (1999-2021). Results: Eight studies were included, and the results showed that women with anorexia gave birth to fewer children and were more likely to have experienced fertility treatment than healthy women in the control group. Furthermore, the results showed that women with anorexia more often reported more complicated pregnancies with, e.g., lower fetal growth, premature birth, and cesarean section. Conclusion: Based on the results of the current literature study, it can be concluded that women with FHA due to an eating disorder have lower fertility than healthy women. Women with an eating disorder experience more complicated pregnancies and fetal development also seems to be negatively affected and therefore more frequent checks during and after pregnancy may be necessary fore these women. The results can further be interpreted as that the negative impact on reproductive health is reversible when symptoms of eating disorder are treated.

ABSTRACT Functional hypothalamic amenorrhea, FHA, is the clinical diagnosis for a woman in whommenstrual periods have been absent for three months or longer and where no other organic ormedical explanation is found. The aim was to explore characteristics and life experiencesamong women showing signs of FHA and to investigate what diagnoses and treatment/advicethey received when seeking medical help. Self-reported data were collected via an onlinesurvey. Descriptive data were presented regarding global representation, education levels,characteristics, life experiences, diagnoses, treatment/advice, treatment satisfaction, recoverysuccess and congruence between undertaken lifestyle changes and treatment/advice.Respondents consisted of 1,035 women from 71 different countries. The results showedcommon characteristics among respondents: the majority reported body appearancedissatisfaction, drive for thinness, high expectations of oneself, anxiety, obsessive behavioursand perfectionism. Life experiences were childhood bullying, loneliness and having a closerelative with mental health issues. Less than half of the participants received the diagnosisFHA and roughly a third did not receive any diagnosis/were told nothing was wrong. One infive were not given any treatment/advice that would help them regain their menstrual period.Ninety-three percent of those who recovered stated that they had gained weight, engaged lessin physical activity and/or undertaken cognitive behavioural therapy. Seventy-two percentwere dissatisfied with the treatment/advice they were given. In conclusion, the results fromthis study point to FHA as an underdiagnosed/misdiagnosed, neglected and mistreatedmedical condition and public health issue affecting women globally. / SAMMANFATTNING Funktionell hypotalamisk amenorré, FHA, är den kliniska diagnosen för en kvinna som varitutan menstruation i tre månader eller längre, där ingen annan organisk eller medicinskförklaring hittats. Syftet var att utforska förekomsten av personlighetsdrag ochlivserfarenheter bland kvinnor med kliniska tecken på FHA och att undersöka vilka diagnoseroch behandling/råd de fått när de sökt vård. Självrapporterad data inhämtades viainternetbaserade frågeformulär. Deskriptiv data presenterades avseende global representation,utbildningsnivå, personlighetsdrag, livserfarenheter, erhållna diagnoser, erhållnaråd/behandling, tillfredsställelse med behandling, behandlingsframgång och samstämmighetmellan livsstilsförändringar och erhållna råd/behandling. Svarspersonerna bestod av 1 035kvinnor från 71 olika länder. Resultaten visade gemensamma personlighetsdrag blandsvarspersonerna: majoriteten rapporterade kroppsmissnöje (utseendemässigt), strävan eftersmal kropp, höga förväntningar på sig själv, ångest/oro, tvångsmässiga beteenden ochperfektionism. Livserfarenheter var mobbning under barndomen, ensamhet och att ha ensläkting med psykisk ohälsa. Mindre än hälften fick diagnosen FHA och ungefär en tredjedelfick ingen diagnos/fick höra att ingenting var fel. En av fem fick ingen behandling/råd somhade kunnat hjälpa dem att återfå sin menstruation. Sjuttiotre procent var missnöjda medbehandlingen/råden de fick av sin läkare. Nittiotre procent av de som återfick sinmenstruation uppgav att de hade gått upp i vikt, ägnat sig mindre åt fysisk aktivitet och/ellergenomgått kognitiv beteendeterapi. Sjuttiotvå procent var missnöjda med den behandling/rådde gavs. Sammanfattningsvis pekar resultaten från denna studie mot att FHA är ettunderdiagnostiserat/feldiagnostiserat, negligerat och felbehandlat medicinskt tillstånd ochfolkhälsoproblem som drabbar kvinnor över hela världen.