<p>Utvecklingen mot virtuell och mobil samverkan i organisationer har skapat utspridda team som samarbetar med hjälp av tekniska lösningar (t.ex. e-post och telefonkonferens). Arbetets positiva faktorer för individen och för organisationen utmanas i virtuella sammanhang. Genom en enkätundersökning (<em>N</em>=38) undersöktes hur arbetstillfredställelse, tillfredställelse med teamet, teamets utspriddhet samt ömsesidigt uppgiftsberoende var relaterade till organisations- och teamengagemang. Engagemang mättes med frågor ur OCQ (Mowday et al., 1979). Arbetstillfredställelse och tillfredställelse med teamet var de viktigaste faktorerna för organisations- och teamengagemang. Enkätmaterialet kompletterades med intervjuer (<em>N</em>=5). De mest centrala teman i intervjuerna var att arbete i virtuellt team innebar anpassning och acceptans samt ömsesidigt tillit. Att arbetstillfredställelse gjorde skillnad i organisationsengagemang när teamets utspriddhet var hög uppmanar till framtida studier avseende virtuella team. </p>

<p>Many knowledge-intensive organizations are experiencing difficulties retaining talented graduate recruits, as young engineers tend to change jobs frequently at the expense of employers’ seeking to keep their competitive edge. The current study examined the predictive strength of numerous work related employee attitudes for turnover intentions and behaviors. A survey based on well-established measures was distributed to employees of two technically oriented companies. The investigation identified opportunities for mental work and stimulation, possibilities to discern one’s own work performance, feelings of being locked-in, and job offers as predictors of employee turnover intentions and behaviors. The results indicated that young engineers act different than other occupational groups with regards to turnover, highlighting a need for between-groups comparisons.</p>

<p>Bakgrund: Anställda och dess kompetens genererar betydande värden åt företag. I strävan efter att öka och förnya ett företags kompetenser torde de anställdas vilja att själva lära sig och utvecklas vara av stor vikt. Engagerade medarbetare som är benägna att anstränga sig"lite extra"i sitt arbete underlättar kunskapsgenerering, varför vi har valt att studera ämnesområdet engagemang. </p><p>Syfte: Att identifiera vad som påverkar kollektivanställdas engagemang samt att ge företagsledningen vägledning vid bedömningar rörande företagsekonomiska effekter av engagemangsskapande åtgärder. </p><p>Genomförande: En kvantitativ tvärsnittsstudie bland kollektivanställda på vårt fallföretag, vilket är verksamt inom metallvaruindustrin. Studiens resultat analyserades genom faktor- och regressionsanalys. </p><p>Resultat: Studiens resultat visade att företag som ämnar att öka kollektivanställdas engagemang bör satsa på åtgärder som kan kopplas till delaktighet, lön, arbetsuppgifters innehåll eller företagets styrnings- och personalfilosofi. Därtill konstruerade vi en modell för ekonomiska bedömningar av engagemangsåtgärder</p>

<p>I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer. Vårt insamlade material analyserades sedan med hjälp av våra valda teoretiska utgångspunkter som vi ansåg kunde sammankopplas till den typ av tillhörighet vi ville undersöka, psykologiskt kontrakt, ”commitment” och socialt stöd. Analysen visar att tillhörighet kan sammankopplas med vilken uppfattning och relation den ambulerande tjänstemannen har gentemot arbetsgivaren. De ambulerande tjänstemännens önskan om tillhörighet till arbetsgivaren verkar även kunna sammankopplas med vilken tillhörighet de känner till uppdragsgivaren.</p>

<p><strong>The purpose of this essay is to try to understand the relationship between the structures of modern working life and the development of burnout. By using the method of qualitative interviews we wanted to see if the Effort-Reward Imbalance Model could be applied to the data we had collected. Two questions have been highlighted in our research: </strong><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><ol><p> </p><li>• Is it possible to establish a relationship between the structures of modern working life and the development of burnout among the subjects interviewed? </li><p> </p><li>• Is it possible to explain the development of burnout among our interviewed subjects through the Effort-Reward Imbalance Model?  </li><p> </p><p> </p></ol><p>Our theoretical frames are the general theories of the modern society and the modern working life as developed by Anthony Giddens, Ulrich Beck and Zygmunt Bauman. We have also used Johannes Siegrist’s medical-sociological Effort-Reward Imbalance Model (ERI-Model). Our main findings are that the characteristics of modern working life mostly have had a negative affect on the lives of four of the five interviewed subjects. Hence, modern working life is one contributing factor to the development of burnout among our interviewed subjects. Four of five interview subjects fulfilled the three hypotheses postulated by the Effort-Reward Imbalance Model. This indicates that these individuals are at an increased risk of developing poor health. It also indicates that an imbalance between efforts and rewards as well as an imbalance between internal and external factors at the workplace might have contributed to their development of burnout.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med detta arbete var att ta reda på om intresset för naturvetenskap hos eleverna i år</p><p>6 – 9 påverkas av tidigare lärares intresse och engagemang i dessa ämnen.</p><p>Tio stycken lärare som jobbar i de tidiga åren i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lärare fick i en enkät svara på frågor om deras intresse för NO och när de hade NO för första gången.</p><p>De flesta lärare som jobbar med elever i år ett till fem undervisar i biologi, resten av ämnena är det olika med och beror på deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bäst om kemi och teknik medan biologi hamnar längst ner på listan.</p><p>Resultaten visar att lärarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga åren i grundskolan inte har särskilt stor betydelse då det gäller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare åren i grundskolan.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate whether interest in science among pupils in grades 6 – 9 in elementary school depends on earlier teachers’ interest in and commitment to science. The investigation was carried out by means of both interviews with ten teachers, who teach in the earlier years of the elementary school, and surveys with 269 pupils in grades 6 – 9.</p><p>The findings show that most of the teachers in grades 1 – 5 teach biology but teaching in physics, chemistry and technology depends on the teachers’ knowledge and interest. The pupils like chemistry and technology the most whereas biology is the least preferred subject. The findings also show that pupils’ interest in science, in grades 6 – 9, does not depend on the earlier teachers’ commitment and interest in the subjects.</p>

No description available.

Thesis (M.A. (Industrial Psychology))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2004.

Thesis (M.Com. (Industrial Psychology))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2005.

Thesis (M.Com. (Industrial Psychology))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2006.