I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor. Potentiella faktorer förväntades för alkoholvanor vara copingstrategier, personlighet och debutålder för alkohol. Urvalet bestod av 200 undersökningsdeltagare, varav 100 var studenter och 100 arbetande. En enkät bestående av tre delar med skattningsfrågor utgjorde underlag för undersökningen. Korrelationsanalys och multipel regression genomfördes. Resultatet visade att debutålder för alkohol och aktiv coping, var främsta prediktorer för alkoholvanor. Av personlighetsdrag visade sig neuroticism, vänlighet och samvetsgrannhet vara de faktorer som predicerade riskabla alkoholvanor. För att fastställa orsakssamband bör i framtida forskning longitudinella studier genomföras.

Omorganisationer har blivit allt vanligare och utgör en naturlig del i arbetslivet. En organisationsförändring innebär ett stresspåslag oavsett om individen upplever förändringen som positiv eller negativ. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur några enhetschefer vid en kommunal enhet upplevt och hanterat en pågående omorganisation. Fokus har legat på förekommande stressorer och användandet av olika copingstrategier. Sex enhetschefer har intervjuats om hur de upplevt och hanterat en pågående omorganisation. De förmedlade ett missnöje kring hur omorganisationen genomförts. Särskilt påtalades informationsbrist och låg delaktighet vilket i sin tur skadat enhetschefernas förtroende för ledningen. Dessa stressfaktorer har hanterats olika av enhetscheferna. Vanligast förekommande var emotionsfokuserade copingstrategier vilket sågs som en följd av en arbetssituation präglad av lågt beslutsutrymme. Användandet av problemfokuserade copingstrategier fanns företrädesvis hos de enhetschefer med högre grad av kontroll i sitt arbete.

No description available.

Smärta är ett vanligt men osynligt problem efter stroke och utgör i många fall ett hinder för dagliga aktiviteter och påverkar personens livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters livsförändring efter stroke med tonvikt på smärta och livskvalitet. Arbetet baserades på 11 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, vilka återfanns genom litteratursökning i referensdatabaserna Pub Med och Cinahl. Urvalet styrdes av syftet och begränsades till att omfatta strokedrabbade personer med smärta, deras uppfattning om livskvaliteten samt hantering av sjukdomens följder. Analys av data gjordes enligt innehållsanalys där två kategorier och nio subkategorier framkom. Resultatet visade att smärta efter stroke förekom i tre former. Smärttillstånden hanterades genom att försöka lindra eller undvika situationer som framkallade smärta. Stroke innebar en förändring av kroppens fysiska funktioner. Anpassning till den nya livssituationen skedde utifrån personens egenskaper och förmåga att använda copingstrategier. Livsförändringen för den drabbade var omfattande och det var svårt att förstå för närstående och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att sjuksköterskan visar respekt och förståelse för den strokedrabbades smärta genom att ge omvårdnad och information samt smärtlindring.

Syftet med föreliggande studie var att få en inblick i några småbarnsföräldrars upplevelser och hantering av kraven de möts av i arbetslivet och familjelivet. Urvalet utgjordes av tre par arbetande småbarnsföräldrar, med tre män och tre kvinnor i åldrarna 25-40 år. Som arbetssätt användes semi-strukturerade intervjuer. De teman som användes i intervjuerna var: upplevd stress och stresshantering, arbetsuppdelning, konflikter mellan familj och arbete samt själsligt och kroppsligt välbefinnande. Resultatet av studien visade att samtliga par upplevde en måttlig till hög grad av stress, uppkommet från en känsla av tidsbrist i kombination med höga krav. För att reducera stressen använde föräldrarna främst en blandning av planering och prioritering för att få vardagen att gå ihop. Det visade sig även att flertalet av föräldrarna använde sig av ett traditionellt synsätt när det gällde arbetsuppdelningen, vilket gällde för både familjesituationen och arbetssituationen. Diskussionen berörde aspekterna balans i livssituationen, insikt om stresshantering, samt värdet av jämställdhet.

Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping". Mest förekommande och effektivast var problemfokuserad coping. En mängd hanteringsstrategier relaterade till problemfokuserad och känslofokuserad coping framkom. Patienter med österländsk kultur hanterade stressorerna annorlunda än de med västerländsk kultur. Ytterligare forskning inom området är nödvändig, till exempel vore det av intresse att se om det är skillnad mellan hur män och kvinnor hanterar stressorer. Implementeringen av denna kunskap bland sjuksköterskor inom njursjukvården skulle kunna förbättra stödet till patienten under olika faser i det kroniska förloppet.

Abstrakt Att som anhörig leva nära ett beroende påverkar ens hälsa och välmående. Som anhörig behöver man hjälp, stöd och råd att förbättra sin livssituation. Det stöd som ges till anhöriga har fokus på anhörigas situation i form av egen personlig utveckling, råd och stöttning. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av hur det är att leva i en familj med missbruk, anhörigas upplevelser av det anhörigstöd som har erbjudits dem och vad detta stöd har inneburit för deras hälsa och välmående. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, innehållande fem respondenter. Intervjuerna sammanställdes genom en tematiserad innehållsanalys och resultatet visade på att innan stödet mådde anhöriga dåligt i form av bl a oro, ångest, sömnproblem och andra fysiska besvär. Kontakten med stödet kom oftast i samband med att missbrukaren genomgick en behandling. Det stöd som har erbjudits respondenterna var i form av en anhörigvecka samt stöttning genom Al-Anon och Nar-Anon (tolvstegprogrammets anhörigstöd). Några respondenter hade även fått personliga samtalskontakter. Respondenterna mådde bättre och hade en bättre livssituation efter stödet.

No description available.

No description available.

No description available.