<p>Forskning om arbetsrelaterad stress och coping är viktig eftersom det påverkar upplevd hälsa. Forskare anser att man bör studera hälsofrämjande faktorer och ge förslag på åtgärder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhället. Utifrån ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie på långtidsfriska undersköterskor på ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de använde och förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket är kännetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll. De copingstrategier undersköterskorna använde sig framför allt av var problem- (ex. man tog sig an problemet) och emotionsfokuserade (ex. man pratade med andra). Slutligen framträdde förbättringsåtgärder för att åtgärda ovanstående stressorer. Samtliga resultat överensstämde med tidigare forskning och visar på behovet av att förbättra brister i arbetsorganisationen.</p>

<p>Omorganisationer har blivit allt vanligare och utgör en naturlig del i arbetslivet. En organisationsförändring innebär ett stresspåslag oavsett om individen upplever förändringen som positiv eller negativ. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur några enhetschefer vid en kommunal enhet upplevt och hanterat en pågående omorganisation. Fokus har legat på förekommande stressorer och användandet av olika copingstrategier. Sex enhetschefer har intervjuats om hur de upplevt och hanterat en pågående omorganisation. De förmedlade ett missnöje kring hur omorganisationen genomförts. Särskilt påtalades informationsbrist och låg delaktighet vilket i sin tur skadat enhetschefernas förtroende för ledningen. Dessa stressfaktorer har hanterats olika av enhetscheferna. Vanligast förekommande var emotionsfokuserade copingstrategier vilket sågs som en följd av en arbetssituation präglad av lågt beslutsutrymme. Användandet av problemfokuserade copingstrategier fanns företrädesvis hos de enhetschefer med högre grad av kontroll i sitt arbete.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Att som anhörig leva nära ett beroende påverkar ens hälsa och välmående. Som anhörig behöver man hjälp, stöd och råd att förbättra sin livssituation. Det stöd som ges till anhöriga har fokus på anhörigas situation i form av egen personlig utveckling, råd och stöttning.</p><p>Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av hur det är att leva i en familj med missbruk, anhörigas upplevelser av det anhörigstöd som har erbjudits dem och vad detta stöd har inneburit för deras hälsa och välmående.</p><p>Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, innehållande fem respondenter. Intervjuerna sammanställdes genom en tematiserad innehållsanalys och resultatet visade på att innan stödet mådde anhöriga dåligt i form av bl a oro, ångest, sömnproblem och andra fysiska besvär. Kontakten med stödet kom oftast i samband med att missbrukaren genomgick en behandling. Det stöd som har erbjudits respondenterna var i form av en anhörigvecka samt stöttning genom Al-Anon och Nar-Anon (tolvstegprogrammets anhörigstöd). Några respondenter hade även fått personliga samtalskontakter. Respondenterna mådde bättre och hade en bättre livssituation efter stödet.</p>

<p>Smärta är ett vanligt men osynligt problem efter stroke och utgör i många fall ett hinder för dagliga aktiviteter och påverkar personens livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters livsförändring efter stroke med tonvikt på smärta och livskvalitet. Arbetet baserades på 11 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, vilka återfanns genom litteratursökning i referensdatabaserna Pub Med och Cinahl. Urvalet styrdes av syftet och begränsades till att omfatta strokedrabbade personer med smärta, deras uppfattning om livskvaliteten samt hantering av sjukdomens följder. Analys av data gjordes enligt innehållsanalys där två kategorier och nio subkategorier framkom. Resultatet visade att smärta efter stroke förekom i tre former. Smärttillstånden hanterades genom att försöka lindra eller undvika situationer som framkallade smärta. Stroke innebar en förändring av kroppens fysiska funktioner. Anpassning till den nya livssituationen skedde utifrån personens egenskaper och förmåga att använda copingstrategier. Livsförändringen för den drabbade var omfattande och det var svårt att förstå för närstående och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att sjuksköterskan visar respekt och förståelse för den strokedrabbades smärta genom att ge omvårdnad och information samt smärtlindring.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att få en inblick i några småbarnsföräldrars upplevelser och hantering av kraven de möts av i arbetslivet och familjelivet. Urvalet utgjordes av tre par arbetande småbarnsföräldrar, med tre män och tre kvinnor i åldrarna 25-40 år. Som arbetssätt användes semi-strukturerade intervjuer. De teman som användes i intervjuerna var: upplevd stress och stresshantering, arbetsuppdelning, konflikter mellan familj och arbete samt själsligt och kroppsligt välbefinnande. Resultatet av studien visade att samtliga par upplevde en måttlig till hög grad av stress, uppkommet från en känsla av tidsbrist i kombination med höga krav. För att reducera stressen använde föräldrarna främst en blandning av planering och prioritering för att få vardagen att gå ihop. Det visade sig även att flertalet av föräldrarna använde sig av ett traditionellt synsätt när det gällde arbetsuppdelningen, vilket gällde för både familjesituationen och arbetssituationen. Diskussionen berörde aspekterna balans i livssituationen, insikt om stresshantering, samt värdet av jämställdhet.</p>

<p>Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping". Mest förekommande och effektivast var problemfokuserad coping. En mängd hanteringsstrategier relaterade till problemfokuserad och känslofokuserad coping framkom. Patienter med österländsk kultur hanterade stressorerna annorlunda än de med västerländsk kultur. Ytterligare forskning inom området är nödvändig, till exempel vore det av intresse att se om det är skillnad mellan hur män och kvinnor hanterar stressorer. Implementeringen av denna kunskap bland sjuksköterskor inom njursjukvården skulle kunna förbättra stödet till patienten under olika faser i det kroniska förloppet.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Resultatet visade att många ungdomar som drabbats av cancer kände oro för saker som behandlingens verkan, oro för att inte tillfriskna samt risken för återfall. Många av ungdomarna kände även rädsla inför döden och rädsla orsakad av förlorad kontroll i samband med sjukdomen. Att bli lämnad utanför av vännerna var en oro och viktigt var att vänner och familj såg dem som normala, inte sjuka. Fysiska förändringar som upplevdes var håravfall, viktminskning/ökning, blekhet, smärta och förlorad energi. Många cancerdrabbade ungdomar hade en mer positiv livssyn, ett bredare perspektiv samt bättre självkänsla. För att hantera sjukdomen användes olika copingstrategier såsom positiva tankar, återuppbyggnad av hopp, information och kunskap, socialt stöd, spirituellt stöd, undvikande samt undantryckande coping.</p> / <p>The purpose of this literature study was to describe adolescent’s experiences when being afflicted with cancer and the coping strategies they use to manage their situation. Data were collected through the databases Medline (PubMed) and CINAHL. 16 articles were included in the result of this study. These articles were reviewed, analyzed and summarized. The results were divided into two main categories, with three subcategories each. The results showed that many adolescents affected by cancer felt anxiety for things like the treatment effect, the fact that they would not recover and the risk of relapse. Many of the adolescents also felt fear of death and fear caused by loss of control associated with the disease. To be left outside of their friends was a concern and it was important that friends and family saw them as normal and not as sick. Physical changes were experienced such as hair loss, weight loss/gain, being pale, pain and loss of energy. Many adolescents with cancer had a more positive outlook on life, a broader perspective and better self-esteem. To cope with the disease the adolescents used different coping strategies such as positive thoughts, reconstruction of hope, information and knowledge, social support, spiritual support, avoidance and repressive coping.</p>

No description available.

No description available.

No description available.