Att drabbas av KOL är något som påverkar vardagen på många sätt. Sjukdomen har ökat i omfattning och visar inga tecken på att minska. Det innebär att vårdpersonal alltmer kommer att möta dessa personer. Behandlingen är oftast inriktad mot de fysiska behoven utan att ta hänsyn till helheten. Syftet var att belysa dessa personers upplevelser av att leva med KOL för att kunna möta deras behov och ge det stöd de själva vill ha. Litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Resultatet bygger på 14 artiklar och visade att andningsproblemen var den dominerade upplevelsen som påverkade vardagen negativt. Andningsproblemen gjorde att personerna med KOL upplevde att de tappade orken, upplevde beroende, men även så småningom en acceptans över att leva med den kroniska sjukdomen. Det visade sig hur dessa upplevelser påverkade varandra och kunde bli som en ond cirkel. Det är därför viktigt att i fortsatt forskning undersöka hur vårdpersonalen kan stödja dessa personers egenvårdsstrategier där peer-support är en viktig del.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids vanligaste sjukdomar och förväntas bli den tredje största dödsorsaken i världen inom tio år. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen är personer som är eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden på grund av sjukdomens troliga orsak. Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är analyserade och kvalitetsgranskade av båda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012). Alla artiklar är tillgängliga i databaserna CINAHL och PubMed och är utgivna mellan 2008-2013. Resultat: Resultatet visade att det fysiska symtom som var mest påtagligt var andnöden. Andra symtom som togs upp som bes värande var den ökade slem bildningen,hostan och tröttheten. Psykiska symtom som var vanligt förekommande vid KOL var ångest, depression och frustration över förlorad ork och detta framförallt till följd av andnöden. Dömande attityder kring sjukdomens uppkomst med återkommande frågor om tidigare och/eller nuvarande rökvanor skapade känslor av skuld och skam. Många valde att fortsätta att röka trots sin diagnos, och trots dessa skuldkänslor. De såg rökningen som en rutin och en aktivitet i sin vardag som de inte ville vara utan. Diskussion: KOL innebär ett stort lidande för den drabbade. Lidande kunde bland annat upplevas vid förlust av sociala interaktioner. Enligt omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson kan livslidande uppstå när energin inte räcker till för att delta i sociala interaktioner. Lidande upplevdes även vid beroende av andra för att få vardagliga sysslor utförda. De fysiska och psykiska symtom som uppkom till följd av sjukdomen upplevdes minska livskvaliteten. Dömande attityder som kunde uppstå gentemot personer med KOL kunde orsaka ett lidande. Orsaken kan vara att personen inte känner sig värdesatt som människa enligt Eriksson. De som valde att fortsätta röka ansåg att rökningen gav livskvalitet och ett minskat lidande. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of today's most common diseases, and is expected in less than ten years to become the third largest cause of death worldwide. The disease causes breathlessness, cough and increased sputum. Most people who contract the disease are individuals who are or have been smokers. People living with the disease often experience a hard time to not have the same strength as before and experiencing stigmatizing condemnation because the presumable cause of the disease. Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease. Methods: This is a literature review based on eleven scientific articles. The articles are reviewed and quality analyzed by both the authors in several steps according to the recommendations of the analysis procedure by Friberg (2012). All the articles are available in the databases PubMed and CINAHL and are published 2008-2013. Results: The results proved that the physical symptoms that were most problematic for a person with the disease is to have problem with their breathing. Other symptoms recognized as troublesome was the increased mucous secretion, cough and fatigue, which are common in COPD. The psychological symptoms that were common were anxiety, depression and frustration about the loss of energy and this was mainly due to the breathing. Condemnatory attitudes about the disease's onset with questions about the past and/or current smoking behavior which created feelings of guilt and shame. Many people decided to continue smoking despite their diagnosis and feelings of guilt. They saw the smoking as a routine and an activity in their daily lives that they didn’t want to be without. Discussion: The discussion concluded that COPD involved a life of suffering for those who gets the disease. Suffering was experienced in loss of social interactions. According to the nursing theorist Katie Eriksson life suffering arise when energy is not sufficient to engage in social interactions. Suffering could also be experienced when a person became dependent on others to cope with everyday tasks, when the energy wasn’t enough. The physical and psychological symptoms that emerged because of the disease were experienced as a lower quality of life. Judgmental attitudes that could occur to people with COPD could cause a suffering. According to Eriksson the reason to this can be that the person does not feel valued as a person. Those who chose to continue smoking felt that smoking resulted in a quality of life and reduced suffering.

Andnöd är ett vanligt symtom på allvarliga sjukdomar som medför multidimensionella och komplexa upplevelser. Andnöd är kraftigt fysiskt och psykiskt begränsande dygnet runt för patienten. Syftet med studien var därför att belysa patientens upplevelse av andnöd. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes systematiskt. Resultat: Nio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Med hjälp av meningsbärande enheter framkom sex underkategorier som resulterade i två huvudkategorier: Attack på livet och Hantera livet. Slutsats: Symtomet bidrog till kraftiga begränsningar i livet. Patienterna upplevde att hela deras livsvärld påverkades av andnöden även efter den akuta fasen. Rädsla eller okunskap skapade osäkerhet hos patienterna som upplevde sig själva som otillräckliga och hjälplösa. Detta tillsammans med brister inom vården bidrog till att patienterna upplevde skam på grund av andnöd. Genom att andnöden ständigt fanns med patienten i tankarna upplevdes också hopplöshet och negativ syn på framtiden. Resultatet visar även en positiv sida där patienterna kunde hantera livssituationen genom stöd av familj och anhöriga, ökad kunskap, kontroll samt träning. Fortsatt forskning om hur personcentrerad vård kan hjälpa patienter och lindra upplevelserna av andnöd behövs. Ny forskning som tydligare uppmärksammar patienternas upplevelser av andnöd även efter den akuta fasen är angeläget. / Shortness of breath is a common symptom of serious illnesses producing multidimensional and complex experiences. Breathlessness is very limiting - physically and psychologically - for patients around the clock. The purpose of the study was therefore to highlight the patient's experience of breathlessness. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approach. Literature was searched systematically. Result: Nine scientific articles formed the outcome. Using meaningful extracts six subcategories were formed in two main categories: Attack on life and Managing life. Conclusion: Breathlessness contributed to severe limitations in life. Patients felt their entire way of life was affected even beyond the acute phase. Fear or ignorance created uncertainty among patients who perceived themselves as inadequate and helpless. This, combined with shortcomings in health care, contributed to patients experiencing shame. Because breathlessness was always on the patient’s mind, hopelessness and despair were also experienced. The result also described a positive side where patients could handle life through supporting family and relatives, increased knowledge, control and training. Further research how person-centred care can relieve patients’ experiences of breathlessness is needed. New research clearly addressing patients' experiences of breathlessness outside the acute phase is required.

Chronic obstructive pulmonary disease can limit patients physical abilities and contribute to social isolation. The purpose of this literature study is to investigate men's and women's experiences of living with chronic obstructive pulmonary dis-ease, and the supporting and guiding role of the nurse to an increased quality of life. 13 critical reviewed articles were used to find the answers to our questions. Quality rating forms were used in order to guarantee a good scientific quality. The results show that, it is of great importance for the COPD-patients well-being to experience social support from those around them, and to have a close relation-ship with their families and friends, in order to experience quality of life. After the completion of a rehabilitation program, it was observed that the physical activ-ity decreased the perception of dyspnoea, despite that the lung function did not improve. By means of increased self-care knowledge, patients will attain balance and a positive attitude to changes in their life style. The supporting role of the nurse is of great importance for the patients when dealing with their disease. / Kroniskt obstruktiv lungsjukdom kan begränsa patienternas fysiska förmågor och medföra social isolering. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka män och kvinnors upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, samt sjuksköterskans stödjande och vägledande roll till ökad livskvalitet. I 13 kritiskt granskade vetenskapliga artiklar sökte vi svar på våra frågeställningar. Kvalitets-bedömningsformulär användes för att garantera god vetenskaplig kvalitet.I resul-tatet framkom det hur viktigt det är för välbefinnandet hos KOL-patienter, att uppleva socialt stöd av sin omgivning och ha en nära relation med sina anhöriga, för att känna livskvalitet. Efter genomgånget rehabiliteringsprogram, visar det sig att den fysiska aktiviteten minskar förnimmelsen ut av dyspne, trots att lungfunktionen inte förbättrats. Genom ökad egenvårdskunskap får patienterna balans och en positiv attityd till livsstilsförändringar. Sjuksköterskans stödjande roll är av stor betydelse för patienterna i deras sjukdomshantering.

Bakgrund: I Sverige söker årligen 85 000 personer akutmottagningen på grund av andningsbesvär/andnöd. Då denna andnöd potentiellt kan orsaka stort lidande för de drabbade, är det viktigt att dessa patienter tas om hand på bästa möjliga sätt. Då den vård som erbjuds idag bör vara inriktad mot varje patients individuella behov, är det av stor vikt att undersöka vilka upplevelser patienter som söker för akut andnöd faktiskt beskriver. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i samband med akut andnöd, utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori om den lidande människan. Metod: Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram lämpliga artiklar till denna litteraturöversikt. Efter litteraturgranskning kom 16 artiklar att inkluderas. Innehållet i artiklarna analyserades utifrån syftet och sattes samman under lämpliga rubriker med en teoretisk referensram som utgångspunkt. Resultat: Tre huvudkategorier som svarade till syftet skapades. ”Patienters upplevelser av sjukdomslidande” visade hur patienterna upplevde både ett fysiskt och ett psykiskt lidande, utifrån andnöden i sig men också på grund av en påfrestande behandling. ”Patienters upplevelser av vårdlidandet” lyfte bland annat bemötandet från vårdpersonalen som betydelsefullt och vikten av information och delaktighet. ”Patienters upplevelser av livslidande” beskriver slutligen bland annat patienters tankar kring framtiden och anhörigas betydelse. Slutsats: Att uppleva en akut andnöd innebär ett stort lidande för många patienter, både ur fysiska och psykiska aspekter. För att lidandet ska kunna lindras krävs det att vårdpersonalen är närvarande, lyssnar, informerar och sätter patientens individuella behov i fokus. Det krävs även att patienten tillåts vara delaktig i processen. Genom att vårdpersonalen arbetar för att inkludera patienten kan vården bättre anpassas efter patientens behov och på så vis förbättra patientens upplevelser och minska lidandet. / Background: In Sweden, 85 000 people visit the emergency department yearly due to shortness of breath. As this shortness of breath can potentially cause great suffering, it’s important that these patients are cared for in the best possible way. As the care offered should focus on each patient's needs and experiences, it’s of great importance to examine what experiences patients with an acute shortness of breath actually describe. Aim: The aim was to describe patients’ experiences when suffering from acute shortness of breath, based on Katie Eriksson’s nursing theory about the suffering person. Methods: This literature review used the databases CINAHL and PubMed to search for suitable articles. A total of 16 articles were included. The content of the articles was analyzed and put together under suitable headings with a theoretical framework as a starting point. Results: Three main categories were created. “Patients' experiences of disease suffering” showed how the patients experienced both physical and psychological suffering, based on the shortness of breath itself and also due to a stressful treatment. “Patients' experiences of the care suffering” highlighted the personal approach from the healthcare staff as significant, as well as the importance of information and participation. “Patients' experiences of life suffering” describes patients' thoughts about the future and the importance of relatives. Conclusion: Experiencing acute shortness of breath means great suffering for many patients, both physically and psychologically. In order for the suffering to be alleviated it is necessary for the healthcare staff to be present, listen, inform and put the patient’s individual needs first. The patient also needs to be allowed to participate in the process. If the healthcare staff strives to include the patient, the care can be adapted to the patient’s needs and thus improve the patient’s experiences and reduce suffering.

Bakgrund: Sjukdomen KOL är ett allvarligt sjukdomstillstånd som innebär andnöd, nedsatt livskvalitet och begränsad fysisk kapacitet. Det är en vanlig folksjukdom i Sverige och globalt kräver sjukdomen ungefär 3 miljoner liv varje år. Det är vanligt att få tillfälliga försämringar i sin KOL i form av exacerbationer och fler än 75 % av patienterna drabbas av detta. Ofta leder exacerbationer till högre risk för en sämre sjukdomsprognos samt att dö i förtid. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av KOL-exacerbation. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tolv artiklar. Dataanalysen genomfördes med Fribergs analysmodell för kvalitativ metoddesign. Resultat: Resultatet omfattade tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtemat Informatik med tillhörande subteman; Att bli lyssnad på, Att bli informerad och Bekräftelse. Huvudtemat Autonomi med subteman; Förlust av fysiska aspekter, Förlust av makt och kontroll och tredje huvudtemat Inre Emotionella Processer med tillhörande subteman; Ångest och oro, Rädsla samt Skuld och skam.  Slutsatser: KOL-exacerbation är ett komplext sjukdomstillstånd som orsakar både fysiska och psykiska påfrestningar. Det finns därav utmaningar att vårda patienten ur ett helhetsperspektiv. Personcentrerad vård kan bidra till att patientens behov tillfredsställs även vid KOL-exacerbation. / Background: The disease COPD is a serious illness with shortness of breath, reduced quality of life and limited physical capacity. It is a common disease in Sweden as well as globally. Globally the disease claims approximately 3 million lives each year. It is common to have temporary worsening of their COPD called exacerbations and more than 75% of patients suffer from this. Exacerbations often lead to a higher risk of a worse prognosis of the disease and a premature death. Aim: The experience of exacerbation in chronic obstructive pulmonary disease - from a patient perspective. Methods: A literature review with qualitative method and inductive approach. Twelve articles were included after a quality review. The data analysis was conducted using Friberg's analysis model for qualitative method design. Results: The result comprised three main themes and eight subthemes. The main theme Informatics with subthemes: Being listened to, Being informed and Acknowledgment. The main theme Autonomy with subthemes: Loss of physical aspects, Loss of power and control and the third main theme Inner emotional processes with subthemes: Anxiety and worry, Fear and Guilt and shame.  Conclusions: COPD exacerbation has a negative affect on both the physical and mental health and implies a complex medical condition. There are challenges in caring for the patient from a holistic perspective. Person-centered care can help to meet the patient's needs even during an COPD exacerbation.

Bakgrund: Andnöd är ett vanligt symtom som upplevs av patienter med sjukdom i avancerat stadium och beskrivs som svårighet att få luft eller känsla av tung andning vilket kan ge ångest och rädsla. Flera sjukdomstillstånd såsom KOL, lungcancer och hjärtsvikt kan ge upphov till andnöd under den palliativa fasen vars vård syftar till att lindra lidande genom att behandla och förebygga symtom. Sjuksköterskor behöver känna till patienters upplevelser av andnöd för att kunna tillhandahålla samt individanpassa symtomlindring.  Syfte: Beskriva upplevelser av andnöd hos personer som erhåller palliativt syftande vård eller vård vid avancerad sjukdom samt deras strategier för att hantera andnöd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med datainsamling från fem databaser som resulterade i 12 vetenskapliga artiklar där 11 var kvalitativa och en kvantitativ. Analysen utfördes utifrån Friberg (2017) och resulterade i två teman. Resultat: De två huvudteman som framkom var Upplevelser av andnöd samt Strategier för hantering av andnöd. Resultatet visade att andnöd gav upphov till ångest och rädsla samt fysisk trötthet och besvärande hosta. Dessutom innebar andnöd inskränkningar av patienters vardag och kunde leda till att de blev socialt isolerade. För att hantera andnöd var en vanlig strategi att anpassa livet efter sina förutsättningar. Diskussion: Metoddiskussionen tar upp författarnas gemensamma arbete, utmaningar och överväganden. Resultatdiskussionen tar bland annat upp hur upplevelsen av andnöd skapar ångest och inskränker patienters vardag. Detta kopplades till Roys adaptionsmodell. / Background: Breathlessness is a symptom that makes breathing difficult which can lead to experiences of anxiety and fear. It is one of the most common symptoms experienced by patients with advanced stage disease. Several diseases such as COPD, cancer and heart failure can cause breathlessness. Palliative care aims to alleviate suffering by treating and preventing symptoms, such as breathlessness. Nurses need to be aware of patients´ experiences in order to provide and individually adjust symptomatic relief. Aim: Describe patients´ experiences of breathlessness, while receiving palliative care or receiving care for an advanced disease, including their strategies for managing breathlessness. Method: A literature review was carried out with data collection from five databases that resulted in 12 scientific articles of which 11 were qualitative and one was quantitative. The data analysis was made with Friberg (2017) method and resulted in two themes. Results: The two main themes that emerged were Experiences of breathlessness and Strategies for managing breathlessness. The result showed that breathlessness can cause anxiety and fear, physical fatigue and severe coughing. In addition, breathlessness implied limitations of patients´ daily life and could lead to patients being isolated in their homes, intended or unintended. Different strategies for managing breathlessness are presented. Discussion: In the discussion the pros and cons regarding the authors' joint work, challenges and considerations were addressed. The main findings of the result were discussed using Sister Callista Roy’s adaptation model.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus. Slutsats Individer med KOL är tvungna att strukturera upp sin vardag för att kunna fungera i det dagliga livet. / Individuals suffering from chronic obstructive pulmonary disease (COPD) struggle every day to avoid breathlessness and becoming out of breath. The aim with this literature review is to examine chronic obstructive pulmonary disease patient’s experiences of quality of life, focusing on breathlessness and social isolation. The method guidance is described through Goodman’s seven steps (1996). The result is presented in four themes: out of breath and breathlessness, quality of life and the daily living, social isolation and the environment, and stigma and society. The result that emerged was that breathlessness is the most troublesome symptoms and the weather and the environment affected the individual’s ability to move about outdoors. The conclusion was that individuals suffering from COPD had to organise their daily life to be able to make it through the day.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är ett vanligt folkhälsoproblem som orsakar hög dödlighet såväl nationell som internationell. Sjukdomen skapar en succesiv försämring i lungfunktionen som påverkar patienternas livs avseende värt. Syftet medstudien var att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL, vilket besvaras med hjälp av en integrerande samanställning av kvalitativ forskning. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Medline, vilket resulterade i nio artiklar som belyser ämnet och täcker studiens syfte. Sammanställningen av dessa artiklar skapade studiens resultat, och visar på den omfattande inverkan KOL har på patienternas tillvaro. Resultatet visar hur patienterna påverkas både fysisk och psykiskt, genom besvären av andnöd, hur de kämpar med att försöka sluta röka och framför allt den upplevda känslan av att ha självförvållat sitt sjukdomstillstånd. Avslutningsvis visar resultatet det behov av stöd, empati och information som återfinns hos patienterna för att på bästa möjliga vis kunna förstå sin sjukdom och kunna handskas med den. Genom att förstå dessa upplevelser kan samhället och sjukvården få en bättre förståelse för denna patientgrupp.