Andraspråksinlärning är ett komplext område för både lärare ochelever. Kunskapsmål såväl som trivsel ska uppnås och för dettabehövs stöd och uppmuntran från alla inom skolans verksamhet.Syftet med det här examensarbetet var att kartlägga hur möten serut i den mångkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie där ett urval forskning omandraspråkselevers språkutveckling har studerats. Studiens resultatär indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frånförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandraspråk, språkets betydelse för ämneskunskaper,modersmålsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvåspråkiga elevers språkutveckling på både första- ochandraspråket. Det är flera faktorer som spelar roll förandraspråkselevers trivsel så som lokaler, samhörighet ochpedagogiska insatser som utmanar eleverna samtidigt som destöttar. Framtida forskning och utbildning behövs inom ämnet föratt säkra framtidens andraspråkselevers positiva upplevelser iskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lärare ser på sitt arbete för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So och hur de ser på de resurser de har. Fyra lärare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn på sitt arbete och resurser. Lärarna arbetar i årskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andraspråk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnås formulerades en frågeställning: Hur beskriver läraren sitt arbete med att få elever med svenska som andraspråk att nå målen i So-undervisningen? Hur ser läraren på sitt samarbete med SVA-lärare, hemspråkslärare och föräldrar? En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har används och resultatet av lärarnas egen syn på sitt arbete har sammanställts. Svaren från lärarna har sedan jämförts och analyserats med varandra. Detta för att hitta mönster i lärarnas svar och på så sätt kunna gruppera dessa under olika teman. I diskussionen har lärarnas svar även jämförts och analyserats utifrån tidigare forskning och litteratur. Det teoretiska perspektivet som arbetet utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet. De centrala begreppen som tas upp i arbetet är majoritet/minoritet, interkulturell pedagogik och andraspråk. Resultatet av studien visar på skillnader och likheter som finns i hur de olika lärarna arbetar för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So. Den visar även på skillnader och likheter i vilka resurser lärarna har tillgång till i sitt arbete. Skillnaderna i vilka resurser lärarna har kan antas bero på i vilken kommun de arbetar i. Men en generalisering har inte kunnat göras på grund av att mängden av lärare som intervjuats från varje kommun har varit för få.

Elever med annat modersmål än svenska fick generellt lägre resultatän övriga elever i 2014 års nationella ämnesprov i matematik förårskurs 6. Forskning visar att bristande språkfärdigheter kan påverkaelevers resultat i skolämnet matematik. Litteraturstudiens syfte var attgranska forskning som undersöker i vilka situationerundervisningsspråket kan bli ett hinder i matematikundervisningen förelever med annat modersmål än undervisningsspråket. Både svenskaoch internationella studier innefattas. Litteraturstudien visar att detkan finnas risk för att matematikuppgifter med onödigt komplextspråk och/eller okänd kontext testar elevers språkfärdigheter iställetför matematikkunskaper. Det framgår även att komplext språkoch/eller okänd kontext försvårar förståelsen av uppgifterna för elevermed annat modersmål än undervisningsspråket. I litteraturstudienlyfts också att en bristande språkligfärdighet kan påverka elever medannat modersmål än undervisningsspråkets möjlighet att ta del avundervisningen fullt ut. Slutsatsen var att lärare bör ha en medvetenhetom vad bristande språkfärdigheter i undervisningsspråket kan få förkonsekvenser för matematikkunskapen. Denna medvetenhet behövsför att kunna ge elever med annat modersmål än utbildningsspråketmöjlighet att utveckla sina matematikkunskaper till fullo och erbjudadem en rättvis bedömning.

Den här uppsatsen handlar om ordinlärningen i svenska som andraspråk hos vuxna studerande på Vård-och omsorgscollege. Undersökningens fokus ligger på inlärningen av fackord, ämnesrelaterade ord och förkortningar samt påverkan av inlärares ordinlärningsstrategier. Studiens syfte är att observera hur användningen av olika strategier påverkar elevernas inlärning av ord, fraser och förkortingar. Undersökningens informanter är 18 vuxna studerande på en undersköterskeutbildning.  Metoden för undersökningen består av dagliga observationer i klassrumssituation, ett läsförståelsetest och en enkätundersökning om vilka ordinlärningsstrategier informanterna använder sig. För både undersökningens metodval och analys av dess resultat används i studien teoretiska utgångspunkter från tidigare forskning inom ordkunskap och ordinlärningsstrategier. Studien visar att informanterna som använder sig av flera olika inlärningsstrategier är effektiva i sin inlärning. För bästa effekten är det nödvändigt att inläraren använder sig av flera olika kognitiva strategier, varav deduktion är en av de viktigaste. Undersökningen visar dessutom att det krävs mer direkt och medvetet arbete för att man ska kunna få grepp om ords betydelser och användningsområden.

<p> </p><p> </p><p>Undersökningens syfte är att få vetskap om hur rollspel används i svenska som andraspråksundervisning på sfi och hur lärare i ämnet ser på användandet av rollspel i undervisningen.</p><p>Undersökningen är av kvalitativ karaktär och syftar till att ge inblick i det undersökta fallet och inte att ge någon generell bild av verkligheten. För att få svar på frågeställningarna som undersökningen bygger på användes den vanligaste datainsamlingsmetoden, nämligen intervju. Undersökningen gjordes med hjälp av fyra informanter som alla arbetar på sfi.</p><p>Resultatet av undersökningen är att de intervjuade lärarna är mycket positivt inställda till rollspelsanvändande i undervisningen och att de använder sig av det i många olika moment i sin undervisning, men främst när de vill öva de olika genrerna som man använder språket inom i olika vardagssituationer.</p>

<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.</p>

Undersökningens syfte är att få vetskap om hur rollspel används i svenska som andraspråksundervisning på sfi och hur lärare i ämnet ser på användandet av rollspel i undervisningen. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och syftar till att ge inblick i det undersökta fallet och inte att ge någon generell bild av verkligheten. För att få svar på frågeställningarna som undersökningen bygger på användes den vanligaste datainsamlingsmetoden, nämligen intervju. Undersökningen gjordes med hjälp av fyra informanter som alla arbetar på sfi. Resultatet av undersökningen är att de intervjuade lärarna är mycket positivt inställda till rollspelsanvändande i undervisningen och att de använder sig av det i många olika moment i sin undervisning, men främst när de vill öva de olika genrerna som man använder språket inom i olika vardagssituationer.

Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan tillhör särskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraåring utbildning för ungdomar i åldern 16-20 år. Den har samma läroplan som gymnasieskolan. Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskola. Den största procentuella ökningen har andraspråkselever stått för. Diskussionen kring särskolan är en politisk högaktuell fråga. Diskussionen handlar bland annat om hur särskolan ska utformas och vilka kriterier som ska gälla för att en elev ska bli inskriven. Genom min studie vill jag få bild av hur andraspråkselevers identitet och självbild påverkas av att vara inskrivna i särskolan.Då jag vill ta reda på andraspråkselevers upplevelser och erfarenheter av gymnasiesärskolan valde jag en kvalitativ metod byggd på intervjuer. Studien visar att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgång positivt men vid övergången till högstadiet har problemen ökat och ungdomarna har haft svårigheter att nå målen för grundskola. De förklaringar ungdomarna själva lyfter fram som orsak till att de misslyckats med måluppfyllelsen är att det ställdes högre krav på deras språkliga förmåga under högstadietiden. Två av tre ungdomar ger uttryck för att de har känt sig tvingade att börja på gymnasiesärskola.De ger en bild av att ha blivit vilseledda och inte fått rätt information om vad som menas medsärskola. De upplever inte att de passar in på gymnasiesärskolan och de känner att särskoletillhörigheten är utpekande. Ungdomarna framhåller att de inte får tillräckliga utmaningar i gymnasiesärskolan.

Undersökningen syftar till att visa andraspråkselevens språkliga kunskaper på modersmålet och på svenska språket. Arabisktalande eleven skriver två texter. Den första är på modersmålet och den andra är översatts till svenskan. Performansanalys är ett bedömningsverktyg som beskriver vad eleven kan och som inte räknar elevens fel. Performansanalys är den metoden som används för att analysera elevens texter och sedan bedöma elevens språkliga kunskaper. Performansanalysen ger en mer mångsidig bild av textens språkliga och innehålliga kvaliteter. Resultatet av elevens texters analys visar att eleven befinner sig på två olika nivåer. Eleven har förmåga att utveckla båda språken parallellt trots den korta vistelsen i Sverige.