Bakgrund: Påverkan från media och strävan att efterlikna idealet kan leda till missnöje över den egna kroppen, vilket i sin tur kan leda till att en individ utvecklar anorexi. Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar unga individer och har både kroppslig, mental och social påverkan. Det finns ett flertal olika vårdenheter att tillgå och behandlingen är individanpassad. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med anorexi. Metod: En litteraturstudie som baserades utifrån fem självbiografier analyserade med hjälp av Lundmans & Hällgren Granheims (2012) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: ​Det framkom att anorexi medförde förändrad kroppsuppfattning. Känslor av ångest och rädsla blev individernas vardag, samtidigt ingav sjukdomen trygghet. ​Individerna​ hade manisk kontroll över mat och träning, men blev längre in i sjukdomsförloppet allt mer kontrollerade av anorexin och den ‘’inre rösten’’. Tillfrisknandet beskrevs som en lång process och krävde stöd både från familj, vänner samt olika vårdenheter. Slutsats: Anorexin innebar både kroppsligt, mentalt och socialt lidande. Som sjuksköterska är det därför betydelsefullt att se hela patienten för att stärka individens hälsoprocesser. Det är även viktigt att skapa ett förtroende för vården vilket kan göras bland annat genom ett professionellt bemötande.

No description available.

<p>Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi</p>

<p>Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård. Trots detta finns det inte några lagliga förutsättningar att tvångsvårda unga med anorexi. Psykisk störning i sig kan inte grunda tvångsvård enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), utan endast det beteende som störningen ger upphov till. I ett prejudicerande fall från Kammarrätten har slagits fast att det beteende som anorektiker uppvisar som en följd av sin psykiska störning inte faller under begreppet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. De uppfyller heller inte kravet på allvarlig psykisk störning, som är en av grundförutsättningarna för att lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska kunna tillämpas.</p><p>Unga med anorexi befinner sig således i en gråzon, där varken tvångsvård enligt LVU eller LPT kan aktualiseras. Denna gråzon mellan allvarlig psykisk störning och socialt nedbrytande beteende existerar på grund av att lagliga förutsättningar för att tvångsvårda unga med anorexi inte kan erhållas vare sig i LPT eller i LVU, tillhörande förarbetsuttalanden eller rättspraxis. Eftersom anorexi är ett tillstånd där man, ofta ovetandes om sitt egna allvarliga tillstånd, pendlar mellan liv och död bör lagtexten förändras så att unga med anorexi faller inom LVU eller LPT:s ordalydelse.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:</p><p>• Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?</p><p>• Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?</p><p>Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval.</p><p>För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori.</p><p>Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi.</p><p>Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi.</p> / <p>Örebro University</p><p>Department of Social Sciences</p><p>Sociology, Continuation Course, 41-60 p.</p><p>Essay, 10 p. Spring 2006</p><p>Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar)</p><p>Author: Hallkvist, Johanna & Johansson, Sandra</p><p>Abstract</p><p>The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues:</p><p>• Why does a young woman develop an eating disorder?</p><p>• Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders?</p><p>Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling.</p><p>To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory.</p><p>The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia.</p><p>Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är: • Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning? • Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning? Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori. Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi. Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi. / Örebro University Department of Social Sciences Sociology, Continuation Course, 41-60 p. Essay, 10 p. Spring 2006 Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar) Author: Hallkvist, Johanna &amp; Johansson, Sandra Abstract The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues: • Why does a young woman develop an eating disorder? • Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders? Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling. To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory. The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia. Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia

Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi

Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård. Trots detta finns det inte några lagliga förutsättningar att tvångsvårda unga med anorexi. Psykisk störning i sig kan inte grunda tvångsvård enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), utan endast det beteende som störningen ger upphov till. I ett prejudicerande fall från Kammarrätten har slagits fast att det beteende som anorektiker uppvisar som en följd av sin psykiska störning inte faller under begreppet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. De uppfyller heller inte kravet på allvarlig psykisk störning, som är en av grundförutsättningarna för att lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska kunna tillämpas. Unga med anorexi befinner sig således i en gråzon, där varken tvångsvård enligt LVU eller LPT kan aktualiseras. Denna gråzon mellan allvarlig psykisk störning och socialt nedbrytande beteende existerar på grund av att lagliga förutsättningar för att tvångsvårda unga med anorexi inte kan erhållas vare sig i LPT eller i LVU, tillhörande förarbetsuttalanden eller rättspraxis. Eftersom anorexi är ett tillstånd där man, ofta ovetandes om sitt egna allvarliga tillstånd, pendlar mellan liv och död bör lagtexten förändras så att unga med anorexi faller inom LVU eller LPT:s ordalydelse.

Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig. Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.

<p>Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning.</p><p>Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.</p><p>Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig.</p><p>Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.</p>