Syftet med studien är att analysera talet om mobbning som en diskurs i media. Detta genom att göra en jämförelse mellan hur tidningsartiklar ifrån 1970 respektive 2013 framställde mobbning, mobbaren, offret samt de ansvariga för mobbning. Detta för att senare kunna uttyda eventuella diskursförändringar i framställningen, vilken sålunda är den teoretiska utgångspunkten för studien. Vidare har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ metod då en förenklad diskursanalys har använts för att närmare studera språket i artiklarna. Totalt har ett urval av 26 artiklar analyserats. Detta genom att identifiera framställningen om mobbning, mobbaren, offret och de ansvariga, för att vidare kunna urskilja de större mönstren i artiklarnas framställning. Studiens resultat visar att det har skett en diskursförändring i framställningen av fenomenet mobbning, mobbaren, offret och de ansvariga. Det framgår i resultatet att artiklarna ifrån 1970 – talet framställer mobbning som ett våldsamt beteende med olika förklaringar till varför mobbning sker medan artiklarna ifrån 2013 framställer mobbning som kränkningar som kan anmälas. Resultatet visar också på en del likheter, exempelvis när det gäller vilka handlingar mobbarna utför, där artiklarna ifrån respektive år pekar på att mobbarna slår och misshandlar offret.

Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på patienten och närstående och den ska vila på en grund bestående av fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt närståendestöd. Den palliativa vården bedrivs av både slutenvård, primärvård och kommun och den kräver ett gott samarbete över huvudmannagränser för att vården ska fungera så bra som möjligt för patienten och de närstående. På uppdrag av de dåvarande sjukhuscheferna i Alingsås, Borås och Skene samt primärvårdschefen i södra Älvsborg startade hösten 1999 en tvärprofessionell arbetsgrupp arbetet med att sammanställa ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut. Vårdprogrammet kom ut i verksamheten 2004. Verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor har positioner som kan ge förutsättningar för och följa upp att en god palliativ vård bedrivs. Syftet med uppsatsen är att belysa verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskors syn på palliativ vård i livets slut och hur de ser på sin roll i denna vårdform. Syftet är även att belysa hur de ser på det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Resultatet har tagits fram genom kvalitativ innehållsanalys av fem intervjuer med verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor som är verksamma inom området för implementeringen av det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Utifrån vad respondenterna berättar i intervjuerna verkar deras syn och värderingar i stort stämma överens med den palliativa vårdfilosofin och vårdvetenskapliga värderingar. De uttrycker många positiva erfarenheter av den palliativa vårdens uppbyggnad och organisation men även problem i form av resurs- och kompetensbrist. Respondenterna verkar använda sig av olika ledarstilar i kombination. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Denna studie syftar till att synliggöra och problematisera om krav på likvärdighet kan uppnås genom att undersöka hur olika ansvariga aktörer inom Malmö stads kommunala gymnasieskola ser på dels begreppet likvärdighet, dels på möjligheterna att uppnå likvärdighet. Flera granskningar pekar mot att kravet på likvärdighet inte uppfylls och flera omfattande satsningar görs därför nu för att öka likvärdigheten. Men var brister det? Och hur ser skolans aktörer, ansvariga för verksamheten på flera olika nivåer, på kravet och möjligheterna till efterlevnad? Arbetet som genomförts är en kvalitativ empirisk studie baserad på intervjuer och textanalys. Som teoretiskt utgångsläge för analys av datan används institutionell teori med en bred ansats. Resultaten pekar mot en diskrepans mellan institutionella krav och praktisk tillämpning. Skillnader mellan syn hos de ansvariga aktörerna framkommer och problematiseras. Ett stort fokus och utrymme i texten har lagts på att dels skapa kontext för läsaren, dels på intervjuernas resultat, med syfte att skapa förutsättningar för läsaren att dra egna slutsatser och förhoppningsvis inspirera till kommande forskning.

Bakgrund: Futurum- akademin för hälsa och vård är Region Jönköpings läns (RJL) verksamhet för forskning och utbildning. Där befann vi oss i fem veckor för att observera verksamheten och samla in underlag som ligger till grund för vårt examensarbete. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka VFU-ansvarigas uppfattningar om och användningsområde av den nuvarande kursvärderingen som studenterna fyller i efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom RJL. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Målgruppen i studien är VFU-ansvariga. Slutsats: Sammantaget visar resultatet att Futurums kursvärdering är i behov av att revideras. Det underlaget vi har samlat in visar de uppfattningar som de intervjuade VFU-ansvariga har angående kursvärderingen. Resultatet visar att svaren på kursvärderingen kan ligga till grund för verksamhetens kvalitetsarbete. Gällande omfattningen av hur verksamheterna använder sig av det sammanställda resultatet från kursvärderingen som de får från Futurum skiljer sig åt. / Background: The Futurum Academy for Health and Care is Region Jönköping County's (RJL) activity for research and education. We were there for five weeks to observe the operations and collect data that is the basis for our thesis.  Purpose: This assignment aims to investigate VFU managers' perceptions and use of the current course evaluation that the students fill in after completing the placement within RJL.  Method: We have chosen to use a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The target group in the study are VFU-managers.  Conclusion:  Overall, the result shows that Futurum's course valuation requires revision. The data we have collected shows the perceptions that the interviewed VFU managers have regarding the course evaluation. The result shows that the answers to the course evaluation can form the basis of the organization's quality work. Regarding the extent of how the organizations use the compiled results from the course valuation that they receive from Futurum, they differ. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>