<p>Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god användbarhet. Med användbarhet menas att system ska vara lätta att använda och lära. Jakob Nielsen är en av förgrundsfigurerna när det gäller riktlinjer för hur detta ska uppnås. Han har utvecklat tio kriterier som kan användas för att ett så bra system som möjligt ska kunna utvecklas.</p><p>På senare år har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan även till de känslor som användaren kan tänkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow. Detta handlar om de känslor som uppstår när en användare till exempel sitter vid datorn. Dessa känslor kan vara tidlöshet, kontroll och fridfullhet som resulterar i att en användare stannar kvar på webbsidan en längre tid. Tiden som en användare spenderar på en webbsida är en viktig aspekt för ett företag som säljer produkter eller tjänster och att designa för Flow kan därför vara en fördel gentemot de företag som inte gör det.</p><p>Mihalyi Csikszentmihalyi är forskare inom psykologi och var den som grundade begreppet Flow. Det var för ca 15 år sedan han först presenterade sin teori och denna hade han kommit fram till efter att studerat personer som spenderade mycket tid och energi på en aktivitet som inte gav dem någon finansiell vinning utan endast stor tillfredsställelse. Csikszentmihalyi är idag förgrundsfigur inom Flow-begreppet och vi har i detta arbete använt mycket av hans teorier eller andra forskares teorier som grundats på hans forskning.</p><p>Vår frågeställning i detta arbete handlar om att utvärdera Nielsens tio kriterier för god användbarhet. Tanken är att med arbetet var att dessa ska utvärderas och eventuellt utvecklas. Vi utvärderade Aftonbladets webbsida med hjälp av Nielsens tio kriterier. Därefter fick en grupp respondenter svara på en enkät där frågorna var utformade efter Flow-teorin.</p><p>Vi kom fram till att vissa av Nielsens kriterier inte behövde omformuleras men ett av dem kompletterades för att passa för Flow. Vi har även identifierat en brist i HCI-kriterierna och därför tillfört ytterligare ett kriterie som vi anser behövs för att underlätta för Flow.</p> / <p>Human Computer Interaction (HCI) is about developing products with good usability. Usability means that systems should be easy to use and learn. Jakob Nielsen is a well renowned scientist when it comes to guidelines and how these should be reached. He has developed ten guidelines for designers to accomplish good usability.</p><p>In recent years scientists have started to look at, not only the technical aspects, but also the emotions that the user can have during the interaction with a website. Several scientists have developed theories regarding the concept of Flow. This is about the emotions that occur when someone is using a computer. Such emotions can be a lost sense of time, control and peacefulness which results in the user remaining on the webpage during a long period of time. The time a customer remains on a webpage is crucial to a company that is selling products or services and therefore designing with Flow in mind can be an advantage towards companies that has not done this.</p><p>Mihalyi Csikszentmihalyi is a scientist in psychology and was the one that first came up with the theory about Flow. He first presented it fifteen years ago and the research he made to come up with the theory was to study people that spent a lot of time and energy on activities that did not give them any financial gain but only great satisfaction. Csikszentmihalyi is today a prominent figure in Flow-theory and we have in this essay used a lot of his theories or other scientist’s theories based on his research.</p><p>Our research questions in this thesis are about evaluating Nielsen’s ten guidelines for good usability. Our purpose is to evaluate and possibly develop these guidelines.</p><p>We evaluated Aftonbladet´s website using the ten guidelines. Thereafter a group of respondents were asked to answer our survey where the questions were based on the Flow theory.</p><p>Our conclusion was that several of Nielsen’s guidelines did not need to be reformulated, but one of them however was further developed to also include Flow. We have also identified a gap in the HCI guidelines and therefore added another guideline ourselves that we feel is needed to ease the ability of Flow.</p>

<p>This report portrays an introduction to the sequence of work developers have to go through to produce user-friendly websites in Macromedia Flash. The paper’s goal is to understand the importance of user-focused thinking in the develop-process and help to improve the usability of Macromedia Flash content in general.</p><p>Despite many critics say Macromedia Flash content doesn’t have good usability this paper shows that it’s highly possible to make flash pages usable for the visitor with technical solutions in Macromedia Flashs programming language actionscript.</p><p>This report also includes a web based template with all the technical solutions applied to it so developers can follow every step of the build up.</p> / <p>Detta examensarbete behandlar den rad av arbete som utvecklare måste gå igenom för att producera användbarhetsanpassade flash-baserade webbplatser. Rapportens mål är att få utvecklare att förstå vikten av att alltid tänka på besökaren i utvecklingsprocessen och på så sätt hjälpa till att förbättra flash-baserat innehåll generellt.</p><p>Trots att många kritiker anser att flash-baserade webbplatser inte är bra ur användbarhetssyfte visar denna rapport att det är högst möjligt att skapa användbarhetsanpassade flash-sidor för besökarna med hjälp av Macromedia Flashs eget programmeringsspråk actionscript.</p><p>Denna rapport innefattar också en webbaserad mall med alla de tekniska lösningarna som nämns i texten för att utvecklare enkelt skall kunna följa varje steg i utvecklingsprocessen.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar den rad av arbete som utvecklare måste gå igenom för att producera användbarhetsanpassade flash-baserade webbplatser. Rapportens mål är att få utvecklare att förstå vikten av att alltid tänka på besökaren i utvecklingsprocessen och på så sätt hjälpa till att förbättra flash-baserat innehåll generellt.</p><p>Trots att många kritiker anser att flash-baserade webbplatser inte är bra ur användbarhetssyfte visar denna rapport att det är högst möjligt att skapa användbarhetsanpassade flash-sidor för besökarna med hjälp av Macromedia Flashs eget programmeringsspråk actionscript.</p><p>Denna rapport innefattar också en webbaserad mall med alla de tekniska lösningarna som nämns i texten för att utvecklare enkelt skall kunna följa varje steg i utvecklingsprocessen.</p> / <p>This report portrays an introduction to the sequence of work developers have to go through to produce user-friendly websites in Macromedia Flash. The paper’s goal is to understand the importance of user-focused thinking in the develop-process and help to improve the usability of Macromedia Flash content in general.</p><p>Despite many critics say Macromedia Flash content doesn’t have good usability this paper shows that it’s highly possible to make flash pages usable for the visitor with technical solutions in Macromedia Flashs programming language actionscript.</p><p>This report also includes a web based template with all the technical solutions applied to it so developers can follow every step of the build up.</p>

<p>På Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad användbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för användbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anställda som ska ta på sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrån information som inhämtats under kurser, seminarier samt de anställdas egna erfarenheter. </p><p>Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvärderingsmodell som skall användas som mall vid användbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvärderingsmodell som tagits fram under arbetet är en slags sammanställning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter användarens krav på användbarhet. </p><p>Dessutom har det inom ramen för detta arbete utförts användbarhetstester utifrån den framtagna utvärderingsmodellen. Dessa test har bidragit till kvalitetssäkring av utvärderingsmodellen samt praktiska synpunkter på användbarheten på en utvald del av Folksams webbplats. </p><p>Resultatet av testerna har visat att alla de problemområden som framkom vid test kunde relateras med någon eller några av riktlinjerna i utvärderingsmodellen. Denna bedöms därför som tillräckligt omfattande och kan tas i bruk som mall vid användbarhetstest på Folksam i befintligt skick.</p>

<p>Den snabba generella eltekniska utvecklingen har även satt sina spår i pumpbranschen. Detta har lett till en mängd nya funktioner och med det ett nytt uppförande hos pumparna. Detta har lett till missförstånd mellan användare och pump. Användaren tror till exempel att pumpen är trasig då den egentligen är automatiskt stoppad, vilket får följden att pumpen skickas på service även då den inte är trasig.</p><p>Syftet med examensarbetet är att utveckla ett HMI med hög användbarhet som ser till att användaren inte missförstår pumpens nya agerande.</p><p>Genom fältstudier erhölls kunskap om användaren, arbetsmiljön, arbetssättet och utrustningen. Detta lade grunden till hela arbetet. Informationen som samlades in analyserades ur ett användbarhetsperspektiv, och sammanställdes i en kravspecifikation och i Holtzblatts (1998) arbetsmodeller.</p><p>Det slutgiltiga resultatet har arbetats fram genom konceptutveckling. Det som började som en idé har sedan genom vidareutveckling resulterat i sex koncept. Koncepten har sedan utvärderats ur ett användbarhetsperspektiv. Under utvärderingen är hänsyn inte tagen till varken ekonomi eller teknik. Det som koncepten har gemensamt är således att de alla har hög användbarhet.</p><p>Utvärderingen visar också att det för 2600-serien finns en uppdelning användarna emellan. En typ av användare med specifika krav för de små pumparna och en annan typ av användare med andra specifika krav för de större pumparna. För användarna av de små pumparna önskas en enkel lösning, som endast visar om pumpen går eller inte. Här passar alltså en lösning med enkla dioder där en färgkodning visar pumpens status. För de större pumparna finns istället ett intresse för en mer sofistikerad lösning. Här önskas fjärrlarm och loggad data, vilket gör det mer lämpligt med digitala lösningar.</p> / <p>The fast development within electronic technology has given the pump a new appearance. This has led to misunderstandings between the user and the pump. For example, the user thinks the pump is broken when it is in an auto stop mode. The consequence of that is that the pump is sent for maintenance even though it is not broken.</p><p>The purpose of the master thesis is to develop a HMI with good usability, where the HMI makes sure the user will not misunderstand the new appearance of the pump.</p><p>Field studies were made to understand the users, their working environment, the way they work and also the equipment. The studies became the base on which the thesis relies on. The information that were collected in the field studies were carefully analyzed through a usability perspective. The results were presented as requirements of usability.</p><p>The methodologies of concept development were used to create a number of HMI solutions. What once started as many ideas has now ended up as six concepts of a HMI with good usability. The concepts were all evaluated in usability. The work of this project does not cover the considerations of economy and technology.</p><p>The evaluation shows that the users of the 2600 series can be divided in to two major groups; the user of the small pump and the user of the big pump. The users of the small pump prefer a simple solution that only shows whether the pump is running or not. Instead, the users of the big pump prefer a more sophisticated solution, with alarms, specified indicators and instruction of repairs.</p>

<p>Idag finns det en stor mängd program för att underlätta vid design av ett grafiskt användargränssnitt. Många av dessa gör det enkelt att snabbt skapa en prototyp för att exempelvis illustrera en idé kring hur ett gränssnitt kan se ut. Vad som däremot ofta saknas är ett effektivt och intuitivt verktyg för att skapa funktionalitet i prototypen och göra gränssnittet levande utan att behöva kunskaper i programmering.</p><p>Den här rapporten studerar hur ett verktyg för att skapa funktionalitet i prototyper, och som inte kräver några kunskaper i programmering, skulle kunna fungera. Med hjälp av pappersprototyper och användarintervjuer vägs fördelar och nackdelar mot varandra, och resultatet blir ett nytt förslag på hur ett intuitivt men samtidigt kraftfullt verktyg skulle kunna se ut och fungera.</p>

<p>Landstinget i Östergötland har på sin webbplats, www.lio.se, en underavdelning kallad ”Arbetsplats landstinget”. Här finns information om hur det är att arbeta inom Landstinget samt en sida innehållande alla lediga jobb. Målgruppen denna avdelning riktar sig till är människor som nu eller i framtiden har intresse av att arbeta inom Landstinget. Ungdomar och andra som söker information om olika yrken och arbetsplatser ingår också i den primära målgruppen. </p><p>Har Landstinget i Östergötland nått fram till sin målgrupp? Är webbplatsen användarvänlig? I denna rapport tar vi upp hur man skapar en användarvänlig webbplats sett ur ett kognitivt perspektiv. Vi analyserar de befintliga användarna och webbplatsen samt ger förslag på hur man når fram till målgruppen. Dessutom visas förslag på en helt ny användarvänlig ”Arbetsplats landstinget”. </p> / <p>The county council in Östergötland have on their website www.lio.se a subdivision called The County Council Workplace “Arbetsplats landstinget”. Here there is information about working at the county council and a site with all job openings. The target group this division aims at are people who are now or in the future interested in working for the county council, Young people and others seeking information about different jobs and workplaces are also part of the primary target group. </p><p>Have the county council in Östergötland reached their target group? Is their website user-friendly? In this report we will describe how to create a user- friendly website from a cognitive point of view. We analyze the present users and web pages and also give suggestions on how to reach the target group. Further more we will present suggestions for a brand new and user- friendly “Arbetsplats landstinget”.</p>

Bakgrund: Brister i kommunikation och informationsöverföring mellan vårdnivåer är vanligt i samband med utskrivningar och kan leda till onödiga återinskrivningar. Det finns en stor potential av att använda IKT i hälso- och sjukvården då det möjliggör en snabbare informationsöverföring mellan vårdnivåer och kan göra informationen mer konsekvent och tillgänglig för uppföljande vård. Det saknas emellertid fortfarande kunskap om hur mycket sjuksköterskor i primärvården använder IKT. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors användning av IKT-systemet Prator i primärvården och om användningen kan relateras till uppfattningen om att IKT bidrar till en förbättrad samordning vid utskrivningar från sjukhus. Metod: En kvantitativ enkätstudie med trettiosju sjuksköterskor från elva vårdcentraler i Södra Sverige som beskriver sitt användande av IKT-systemet Prator. Data analyserades statistiskt med deskriptiv och jämförande statistik. Resultat: Resultatet visar att det fanns en betydelsefull attitydskillnad i användningen av Prator mellan de sjuksköterskor som använder Prator och de som inte gör det. Vidare visar resultatet att endast hälften av sjuksköterskorna fått utbildning om Prator och dess betydelse vid implementeringen. Det påvisades också en statistisk säkerställd skillnad i uppfattningen av att använda systemet. Slutsats: Sjuksköterskor som använder Prator är mer positiva till systemets användbarhet och dess potential för att förbättra samordningen vid utskrivningar än de som inte använder Prator. Det kan därmed innebära att sjuksköterskor aktivt behöver arbeta med systemet för att bli positiva till det och se vinsterna med det. / Background: Deficits in communication and information transfer between carelevels at hospital discharge are common and can lead to unnecessary readmissions. There is a great potential of using ICT in health care since it could facilitate faster information transfer between care levels and make the information more consistent and available for follow-up care. However there is still a lacking of knowledge in how much nurses use ICT and the factors that influence its use. Aim: The aim of the study was to describe factors influencing nurses' use of ICT system Prator in primary care and if the use can be related to the perception that ICT contributes to improved coordination in discharges from hospital. Method: A quantitative survey with thirty-seven nurses from eleven medical centers in Southern Sweden who describes their use of the ICT system Prator. Data were statistically analyzed with a descriptive and comparative approach. Results: The results show a significant difference in attitudes between nurses who use Prator and those who did not. Furthermore it shows that only half of the nurses in this study received education about Prator during the implementation. A statistically proven significant were also found in perceptions of using the system. Conclusion: Nurses who use Prator are more positive to the usability of the system and its potential to improve coordination at discharges than those nurses who did not use it. It can therefore be assumed that nurses need to work with the system to be positive about it and see the benefits of it.

Denna studie beskriver innebörden i begreppen användbarhet och Activity Theory, samt hur den senare kan användas för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Studien är genomförd ur ett utvecklarperspektiv. Resultatet av studien visar att användbarhet är en egenskap som uppstår i användandet av en artefakt, detta pekar både teori och empiri på. Studien visar också att Activity Theory kan användas på flera sätt för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Vi anser att de resultat vi kommit fram till i vår studie gäller inte bara för utveckling av webbplatser utan de gäller även utvecklingen av informationssystem och informationsteknologi i en vidare utsträckning.

Den snabba generella eltekniska utvecklingen har även satt sina spår i pumpbranschen. Detta har lett till en mängd nya funktioner och med det ett nytt uppförande hos pumparna. Detta har lett till missförstånd mellan användare och pump. Användaren tror till exempel att pumpen är trasig då den egentligen är automatiskt stoppad, vilket får följden att pumpen skickas på service även då den inte är trasig. Syftet med examensarbetet är att utveckla ett HMI med hög användbarhet som ser till att användaren inte missförstår pumpens nya agerande. Genom fältstudier erhölls kunskap om användaren, arbetsmiljön, arbetssättet och utrustningen. Detta lade grunden till hela arbetet. Informationen som samlades in analyserades ur ett användbarhetsperspektiv, och sammanställdes i en kravspecifikation och i Holtzblatts (1998) arbetsmodeller. Det slutgiltiga resultatet har arbetats fram genom konceptutveckling. Det som började som en idé har sedan genom vidareutveckling resulterat i sex koncept. Koncepten har sedan utvärderats ur ett användbarhetsperspektiv. Under utvärderingen är hänsyn inte tagen till varken ekonomi eller teknik. Det som koncepten har gemensamt är således att de alla har hög användbarhet. Utvärderingen visar också att det för 2600-serien finns en uppdelning användarna emellan. En typ av användare med specifika krav för de små pumparna och en annan typ av användare med andra specifika krav för de större pumparna. För användarna av de små pumparna önskas en enkel lösning, som endast visar om pumpen går eller inte. Här passar alltså en lösning med enkla dioder där en färgkodning visar pumpens status. För de större pumparna finns istället ett intresse för en mer sofistikerad lösning. Här önskas fjärrlarm och loggad data, vilket gör det mer lämpligt med digitala lösningar. / The fast development within electronic technology has given the pump a new appearance. This has led to misunderstandings between the user and the pump. For example, the user thinks the pump is broken when it is in an auto stop mode. The consequence of that is that the pump is sent for maintenance even though it is not broken. The purpose of the master thesis is to develop a HMI with good usability, where the HMI makes sure the user will not misunderstand the new appearance of the pump. Field studies were made to understand the users, their working environment, the way they work and also the equipment. The studies became the base on which the thesis relies on. The information that were collected in the field studies were carefully analyzed through a usability perspective. The results were presented as requirements of usability. The methodologies of concept development were used to create a number of HMI solutions. What once started as many ideas has now ended up as six concepts of a HMI with good usability. The concepts were all evaluated in usability. The work of this project does not cover the considerations of economy and technology. The evaluation shows that the users of the 2600 series can be divided in to two major groups; the user of the small pump and the user of the big pump. The users of the small pump prefer a simple solution that only shows whether the pump is running or not. Instead, the users of the big pump prefer a more sophisticated solution, with alarms, specified indicators and instruction of repairs.