Användbarhet är viktigt både på webben och i intranät. Om användare stöter på problem på en webbplats så uppsöker de en annan webbplats. Om anställda stöter på problem i ett intranät minskas produktiviteten och användarupplevelsen. Navigation är ett centralt problem inom webbdesign allt eftersom webbplatsen växer framkommer problem med hur man förflyttar sig på webbplatsen. Olika menytyper och menylayouter påverkar användarens förmåga att förstå webbplatsens struktur och hur man navigerar på den. Menytyperna som undersöks i uppsatsen är vertikala, horisontella och hamburgermenyer (en ikon som öppnar en vertikal meny). Jämförelsen av de tre menytyperna skedde med hjälp av metoderna användbarhetstest och kvalitativa intervjuer. Sex testpersoner från fallföretaget Stamford AB deltog i testerna. I användbarhetstestet utvärderas tre prototyper, en för varje menytyp som undersöktes. Efter varje testsession genomfördes en kvalitativ intervju där varje testperson fick svara på frågor angående menyerna i prototyperna och hur de upplevde dem. Resultatet visar att hamburgermenyn är prestationsmässigt mest effektiv att använda, trots att det var den typ av meny som upplevdes svårast att använda av majoriteten av testpersonerna. Den horisontella menyn upplevdes enklast att använda av fyra av de sex testpersonerna.

Att ha en bra användarupplevelse i ett system är viktigt för att hålla användarens intresse vid liv. Utan det skulle ingen vilja använda produkten eller tjänsten. Uppnås alltid en bra användarupplevelse vid lansering av ett nytt system? Vilka problem kan uppstå vid byte av system? Är det lönt att byta ut ett system? Denna uppsats gräver djupare kring dokumentationssystemet Ladok och deras nya uppdatering, samt vad användarupplevelse, interaktionsdesign och användbarhet innebär och hur allt har en koppling mellan sig. Med hjälp av intervjuer från administrationer på Karlstads Universitet kom det fram till att även om ett system saknar viktiga och bra funktioner så minskas effekten av detta med hjälp av andra funktioner som uppskattas av användarna, vilket gjorde att användarna blev positivt inställda till bytet av system.

The purpose of this study is to investigate in which manner a video clip can influence the usability on a website. The website that is used is a prototype of a food website from the business Hypefoodsweden (HFS). The problem is to investigate if video clips are an important improvement for the user experience on the website. By using a qualitative method, which in this case was an observation with interview questions, findings show that how the users perceives the usability and multimodality on the website. With data gathered by the method, I could summarize a result and an analyse to be used to drive discussions and obtain conclusions.

Google Translate helps people around the world to translate from one language to another, and translates about 100 billion words every day. The translation is used for all types of information, for essays, on websites, social media or for every day communication. Companies and organizations can reach people all over the world by offering machine translation on their websites. This means that companies and organizations can spread their messages and their products to a much larger group of people. However, in order for the information to be correct, there must be an availability regardless of language. It is therefore interesting to find out if the usefulness of Google Translate as machine translation can affect the availability of websites. The purpose of the study is to find out if Google Translate as machine translation can affect a website's usefulness in translating the information provided by the website. The purpose of the study is limited by merely examining in what ways the usability and availability of the information "About Us" on government and municipal websites is affected by Google Translate as machine translation. The method used in the study is usability tests where a think aloud observation was conducted with study participants who tested the websites using task scenarios. The result of our study showed that Google Translate is useful as machine translation on websites. In conclusion, however, we discussed whether the results could have been affected due to the delimitations we made, such as language selection, websites and method.

Systemet som kallas Beroendekartan skall kunna användas av anställda på Försäkringskassan IT för att ta fram information om kodberoenden. Tekniken för att ta fram och visa informationen är utvecklad, men webbgränssnittet som användare möter är inte så intuitivt som det borde vara, och risken är att den tänkta användaren har svårigheter att använda webbgränssnittet för att hitta den information hen behöver. Rapporten skall genom användbarhetstester undersöka webbgränssnittets användbarhet och föreslå förbättringar. Förbättringar kommer att fokusera på webbgränssnittet och presenteras i form av mockups. Rapporten kommer också gå in på webbgränssnittets användarvänlighet och om språket i systemet är väl anpassat till användaren..

De elektroniska marknadsplatsernas betydelse för affärstransaktioner världen över har ökat dramatiskt de senaste åren. Allt fler företag väljer att ta med sina befintliga kundkontakter eller skapa nya via dessa marknadsplatser. Dock finns det vissa problem med dessa, ofta webbaserade system, de har inte en tillfred- ställande grad av användbarhet respektive handlingsbarhet. Syftet med vår undersökning var att beskriva vilka aspekter av de olika perspek- tiven, användbarhet samt handlingsbarhet, som kan anses vara mer betydande än andra att ta hänsyn till vid utveckling av elektroniska B2B marknadsplatser. Användbarhet är ett perspektiv som behandlar aspekter som att systemet skall vara lätt att använda, lätt att lära, subjektivt tilltalande osv. Handlingsbarhet som perspektiv tar till skillnad från användbarheten en mer kommunikativ utgångs- punkt, där systemets förmåga att fungera som en kommunikativ länk i de verk- samhetshandlingar som utförs sätts i fokus. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på marknadsplatsoperatören Visma Proceedo’s webbsystem Supplier Center. Datainsamling har främst skett genom telefonintervjuer med tre olika företag som använder sig av Supplier Center som lösning för deras kundkommunikation.  Vi har i våra slutsatser kommit fram till att vissa aspekter av de två perspektiven är viktigare att beakta vi utformning av ett system likt Supplier Center. Ett så- dant system skall tillgodose kraven på tydlig handlingsrepertoar, handlingstrans- parent, tydlig feedback, personifiering, känd och begriplig vokabulär, intentionellt tydligt, handlingsstödjande, minimera användarens minnesbelastning, enhetlighet, förse användaren med återkoppling, förse användaren med klart markerade funk- tioner för att avbryta dialogen, bra felmeddelanden och förhindra fel.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på till vilken grad olika teorier påverkar hur webbsidor uppfattas. Detta för att kunna utveckla mer tilltalande webbsidor. Vi valde att undersöka sex webbsidor: Aftonbladet, Nerikes Allehanda (NA), Dagens Nyheter (DN), IKEA, Hennes & Mauritz (H&M) och NetOnNet.Undersökningen är uppdelad i tre delar: en enkätundersökning, en expertutvärdering och en jämförelseanalys. Enkäten skickades ut till studenter vid Örebro Universitet via studentmailen och resultatet har sedan sammanställts i ett antal frekvenstabeller. Efter detta utfördes expertutvärderingarna utifrån litteraturstudien. De teorier vi valde att analysera webbsidor utifrån är användbarhet, grafisk design och flow. Efter att enkätundersökningen och expertutvärderingen utförts gjordes en analysjämförelse av mönster och samband mellan respondenternas svar och expertutvärderingarna.Vi kom fram till att vad som vad viktigast för användaren var den grafiska designen, men att om man vill skapa en riktigt bra webbsida så borde man använda flera teorier. Vi kom även fram till att de riktlinjer som finns för de olika teorierna fungerar och hjälper till för att skapa en bättre webbsida.

Projektarbeten har med tiden blivit allt vanligare både i arbetsliv och i utbildningar. Under de senaste åren har ett flertal av de utbildningsprogram som ges vid Linköpings Universitet omarbetats för att från start göra studenter vana vid denna arbetsform. I dessa lärobaserade projekt följer man en projektmodell som kallas LIPS, lätt interaktiv projektstyrning. I projektarbeten krävs en bra samordning av all den information som arbetet genererar. Detta har vi försökt att underlätta genom att utveckla en webbportal för studiebaserade projektarbeten som samlar informationen centralt, åtkomlig för både studenter och lärare. I detta examensarbete beskrivs hur en användarcentrerad systemutvecklingsprocess har bedrivits för att framställa webbportalen. Utvecklingen har bedrivits enligt en egendefinierad modell som bygger på iterativ och inkrementell utveckling. Systemet har testats tillsammans med användare med hjälp av olika utvärderingsmetoder. I rapporten beskrivs hur vi har lärt känna användare och deras krav på det system vi har utvecklat. Vi berättar hur vi har löst tekniska delar av systemet samt hur användbarheten i systemet har maximerats. Resultatet av examensarbetet har blivit ett användarvänligt webbaserat system som kan användas för att underlätta informationshanteringen i lärobaserade projektarbeten. / Project-based work has become more and more common in both work-life and education. During the last couple of years several programs at Linköping University has been reworked so that students will get used to this work form early. These education-based projects runs according to a project model called LIPS, this abbreviation can be translated as: easy interactive project guide. In these project-works it is necessary to coordinate the flows of information in an organized way. We have tried to simplify this feature by developing a web portal for education based project works. This portal gathers information centrally, reachable by both students and teachers. In this degree project we describe how a user-centered system-development-process has been practised to produce the web portal. The development has been persued according to a, by us, definied model built on iterative and incremental development. The system has been tested with users according to several evaluation methods. In this report we describe how we have got to know the users of the system and what demands they have on it. We describe how we have managed to solve technical issues in the system and how usabillity has been maximized. The result of this degree project has become a user friendly web based system that can be used to simplify information management in education based project works.

Detta arbete har utformats för att besvara frågeställningen: ”Kan Game Approachability Principles (GAP) upptäcka användbarhets-, spelbarhets- och åtkomlighetsproblem i tidiga stadier av utvecklingsprocessen av ett spel?”. Teorier om användbarhet, åtkomlighet, spelbarhet, olika utvärderingsmetoder och användartestning samt Game Approachability Principles studerades för att skapa en teoribildning inom området. Två prototyper av ett spel skapades: en hi-fi prototyp och en lo-fi prototyp. Den första representerar det senare stadiet i utvecklingen av ett spel och den andra representerar det tidigare stadiet. Det har utförts en användartestning på hi-fi prototypen och två olika utvärderingar på lo-fi prototypen för att samla in data om hur väl GAP fungerar. Resultaten visar på att Game Approachability Principles upptäcker användarhets-, spelbarhets- och åtkomlighetsproblem i tidiga stadier av utvecklingsprocessen av ett spel.

Med dagens teknik är det lätt att publicera information på Internet som andra personer kan ta del av. Detta kan göras mer eller mindre användbart. Det finns mängder av teorier och guidelines för hur detta ska gå till. I denna rapport försöker vi reda ut om dessa teorier används i praktiken och hur det påverkar användaren. Vad är det egentligen som gör en webbplats användbar? Vi har främst koncentrerat oss på teorier och guidelines som rör hur man placerar information på ett användbart sätt samt hur man underlättar för användaren då de navigerar mellan de olika sidorna. För att undersöka huruvida olika teorier och guidelines tillämpas i praktiken har vi valt att närmare granska Blekinge Tekniska Högskolas intranät, Idenet. Genom användbarhetstester med användare, samtal med webbutvecklare och en egen undersökning av Idenets gränssnitt har vi försökt besvara följande frågor: Hur pass användbart är Idenet? Tillämpas de av oss utvalda teorier om användbarhet på Idenet? Stämmer teorierna med användarnas åsikter om Idenets gränssnitt? Vi kom fram till att vissa teorier tillämpas på Idenet och andra inte. Eftersom vi i samtalet med webbutvecklare fick veta att man inte direkt tillämpat några teorier och guidelines i utvecklings arbetet var det intressant att se att många teorier likväl kunde identifieras på Idenet. Samtidigt som Idenets gränssnitt talar emot vissa teorier och guidelines upplevdes det av användaren i det stora hela som lätt att använda. Användarens vana att använda Idenet tror vi har en stor betydelse i detta sammanhang. Det var också intressant att se att trots att användarna tyckte att Idenet var lätt att använda hade de många förslag på åtgärder som skulle förbättra Idenet.