Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur privatiseringen av Apoteket har förändrat verksamheten. Metod: Detta är en kvalitativ studie, där primärdatan har bestått av intervjuer med åtta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundärdata från Apoteket AB:s årsrapporter, samt artiklar. Teori: Studien grundar sig på teorier om privatisering av det offentliga, verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie. Slutsats: Apoteken har förändrats till målstyrande verksamheter där man motiverar de anställda på olika sätt för att kunna uppnå resultatmålen. Det har resulterat i att butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnå målen då antalet anställda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat då antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fått en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver läkemedelsförsäljning på skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda läkemedel.

Bakgrund: Ordinationer med dosering som innebär att tabletter skall delas förekommer på 10 % av alla recept i Sverige. Ordinationer med delade tabletter kan upplevas som ett problem hos patienten. Detta kan leda att följsamheten till sin medicinering påverkas negativt. Syftet med studien är att ta reda på hur apotekskunder upplever sin medicinering med delade tabletter. Metod: Intervjustudie med apotekskunder, >18 år, som har en ordination med en dosering som innebär att tabletterna behöver delas. Resultat: Av 412 inkluderade apotekskunder uppgav 30 % av studiepopulationen att de upplevde problem med delningen av tabletterna. Vanliga problem var att tabletterna var för hårda och svåra att dela, att det blir olika stora delar, att tabletterna går sönder/bli smulor/smådelar. 36 % angav att de använde någon form av verktyg för att klara av att dela sina tabletter. Majoriteten använde sig av kniv. Slutsats: Fastän 70 % uppgav att det inte var ett problem att dela tabletterna tyckte ändå majoriteten av dem att det skulle finnas en tablett i ”rätt” styrka så att de slipper dela. Om resultaten generaliseras till den del av befolkningen som de intervjuade kunderna presenterar, skulle ca 100 000 få en ordination på delade tabletter och av dessa skulle 26 000-36 000 ha problem med tablettdelningen.

Bakgrund: År 2002 infördes generisk substitution i Sverige för att minska på läkemedelskostnaden. Efter införandet är apoteken skyldiga att erbjuda generisk substitution, det vill säga utbyte till billigare och likvärdiga läkemedel inom läkemedelsförmånen till patienten. Vilka läkemedel som anses som utbytbara bedöms av Läkemedelsverket. De flesta patienter har en positiv inställning till generisk substitution. Generisk substitution innebär dock problem för en liten andel av patienterna. Utbyte av läkemedel kan medföra täta läkemedelsbyten, otillräcklig information och otydlig märkning. Dessa tre faktorer kan bidra till felmedicinering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka problem och möjligheter som förekommer vid generisk substitution på apotek. Med problem och möjligheter menas hur kvalitén på informationen kan påverka användandet av generika, vilka faktorer som är viktiga vid valet av receptförskrivna läkemedel och hur mycket kunden är villig att betala i merkostnad för att få behålla sitt receptförskrivna läkemedel. Metod: En kvantitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning. Apotekskunder som var 18 år eller äldre och hämtade läkemedel till sig själva som ingick i en utbytesgrupp tillfrågades om deltagande. I undersökningen besvarades 77 enkäter av 43 kvinnor och 34 män. Medelåldern för deltagarna var 60,7 år. Resultat: 69 av de 77 deltagarna hade fått information om generisk substitution från apotekspersonal och/eller förskrivare. Dessa deltagare fick besvara en fråga ”Hur har informationen från förskrivare och/eller apotekspersonalen varit?”. Medelvärdet var 3,5 på en fyrgradig skala, där fyra var mycket bra information. 46 av 69 deltagare hade bytt ut alla sina läkemedel, 11 deltagare hade inte bytt ut något av sina läkemedel och 12 deltagare hade båda bytt och inte bytt ut sina läkemedel den dagen de besvarade enkäten. Mer än hälften av dessa deltagare tyckte att informationen var bra eller mycket bra. De 77 deltagarna som besvarade enkäten hämtade tillsammans ut 132 receptposter. Deltagarna kunde tänka sig att betala en merkostnad för 65 av de 132 receptposterna. Merkostnaden varierade mellan 5-150 kronor beroende på vilket läkemedel som skulle bytas ut. Där medelvärdet av summan för de 65 receptposterna var 33 kronor och standardavvikelsen var 35 kronor. De tre viktigaste faktorerna vid valet av receptförskrivna läkemedel var tillgängligheten av läkemedlet, biverkningar och annat. Slutsats: Studien visar att de flesta deltagarna hade fått mycket bra information om generisk substitution. Däremot kan studien inte påvisa om kvalitén på informationen påverkar användandet av generika. Deltagarna var villiga att betala en merkostnad för drygt hälften av alla recept. En rimlig merkostnad var mellan 5 till 150 kronor för de olika läkemedlen. Studien visar att tillgängligheten av läkemedlet, biverkningar och ”annat” var tre viktiga faktorer vid valet av receptförskrivna läkemedel. Materialet i studien är litet för att säkerställa resultatet och kan inte jämföras med större studier. Däremot ger studien en indikation på hur verkligheten ser ut. Utifrån denna studie kan det vara intressant med vidare forskning inom på vilket sätt farmaceuten och förskrivaren informerar patienten om utbyte.

Varumärkena på den svenska apoteksmarknaden har fortfarande problem att differentiera sig från varandra åtta år efter avregleringen. Detta är ett fenomen som många aktörer på homogena marknader stöter på. Fenomenet kallas brand dilution och sker när varumärkena är för lika varandra och varumärkenas unika egenskaper suddas ut för allmänheten. På en marknad där produkterna inte skiljer sig åt är det viktigt att hitta lojala kunder genom andra fördelar än bra produkter. Det gäller för företagen att förmedla varumärkets unika personlighet och kommunicera varumärkets budskap till konsumenterna. Varumärkespersonligheten förmedlas genom hur företagen lyckas utforma hela upplevelsen med deras varumärke. Ett varumärke upplevs genom fyra dimensioner; sensoriska, affektiva, beteende och intellektuella. Varumärkesupplevelsen sker före, under och efter ett konsumtionstillfälle och alla stadierna är av stor vikt då de kommer att resultera i konsumentens varumärkeskunskap. Varumärkeskunskap är den bild av företaget som konsumenten har i sitt minne. Konsumenterna kommer att förknippa varumärket med olika egenskaper, dessa egenskaper kan de sen identifiera sig med beroende på vilka egenskaper de förknippar med varumärket och sig själva. Identifierar sig konsumenten till ett varumärke kommer de känna ett känslomässigt band till varumärket och därmed bli lojala gentemot det. Tidigare forskning har undersökt varumärkesupplevelse på heterogena marknader men genom problematiken med differentiering som uppstår på homogena marknader så finns intresset att att undersöka hur konsumenter upplever varumärken på denna typ av marknad. Ett tydligt exempel på en homogen marknad är den svenska apoteksmarknaden som är kontexten i vår studie. Vi har undersökt vilka komponenter som influerar konsumenter på en homogen marknad med frågeställningen: “Hur upplever konsumenter varumärken på en homogen marknad?” Våra resultat visade att de komponenter som har betydelse för varumärkesupplevelsen på homogena marknader är sinnesintryck, känslor, tankar och agerande. På apoteksmarknaden upplever konsumenterna främst sinnesintryck och agerande. De har ingen känslomässig förankring till något apotek idag och kan inte identifiera sig med något apoteks egenskaper. Dock kan konsumenterna ändå ses som lojala då de har en tendens att alltid besöka samma apotek. Detta beror på att tillgängligheten spelat en stor roll. Vi kan fortfarande se incitament för apoteken att satsa på konsumenter som kan identifiera sig med deras varumärke, då detta gör dem till stabilare kunder på lång sikt. Kunder som identifierar sig med ett företag är mindre känsliga för produktförändringar samt handlar från hela företagets utbud och inte bara specifika produkter. Det finns stor potential för apoteken att satsa mer på komponenterna känslor och tänkande och de har också genom dessa komponenter möjlighet att differentiera sig mot sina konkurrenter.

Bakgrund: Att läkemedel tas som ordinerat är en grundläggande förutsättning för att en behandling ska ge önskad effekt, detta är dock inte fallet vid hälften av alla förskrivningar. En viktig förutsättning för att patienten ska kunna genomföra sin läkemedelsbehandling enligt anvisning är att de vet vilka läkemedel de ska använda och hur de ska användas.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter går tillväga för att veta vilka läkemedel och vilken dosering de ska använda. Mer specifikt ska undersökningen besvara följande två frågeställningar: Vilka läkemedelslistor har patienterna fått eller använt det senaste året?Vilka informationskällor använder patienter primärt för att veta vilka läkemedel de ska använda och vilken dosering?  Metod: Detta fördjupningsprojekt bestod av datainsamling på apotek och analys av resultat. Datainsamlingen genomfördes av fyra farmaceutstudenter från Linnéuniversitetet på sju olika apotek. Studenterna fokuserade sitt arbete på olika frågor och inriktningen för detta arbete är patienternas informationskällor. Studenterna gick tillsammans med patienter, som tackat ja till att delta i studien, igenom en strukturerad intervju. Deras svar registrerades och analyserades i Excel. Resultat: Totalt tillfrågades 400 individer som uppfyllde inklusionskriterierna om att delta i studien och 215 individer tackade ja till att vara med. Tillsammans hade individerna 1717 recept. Studien visade att den mest frekvent använda/ erhållna informationskällan var utskrift av Mina sparade recept på apotek, att den primära informationskällan för att veta vilka läkemedel som ska användas var svarsalternativet ”annan informationskälla” (patienterna uppgav andra källor än givna) följt av Mina sparade recept på apotek och att den källa som användes mest frekvent för att kontrollera dosering var dosetiketten.  Slutsats: Studien visade att av de äldsta individerna som deltog i studien var det få som använde sig av de digitala informationskällorna. Överlag var det populärt att fråga sin läkare för att få koll på aktuella läkemedel och dosering och den vanligaste orsaken till bortfall var att patienterna hade tidsbrist. Studien utfördes på apotek i olika svenska städer vilket gör resultatet generaliserbart. / Background: The fact that medication is taken as prescribed by the doctor is a basic precondition for a treatment to give the desired effect, but this is not the case with half of all prescriptions. An important prerequisite for the patient to be able to carry out their drug treatment according to the prescription is that they know which drugs to use and how to use them. In order for them to be able to do that, patients need to receive information from somewhere. Purpose: The purpose of the study was to investigate how patients know which drugs and which dosage to use. More specifically, the survey will answer the following two questions: What drug lists have patients received in the past year? What sources of information do patients primarily use to know which drugs to use and what dosage? Method: This project consisted of data collection at pharmacies and analysis of the results. The data collection was carried out by four pharmacy students from Linnaeus University at seven different pharmacies. Pharmacy students used a structured interview guide with patients who agreed to participate in the study. The answers from patients were collected and analysed in Excel. Results: A total of 400 individuals who met the inclusion criteria to participate in the study were asked and 215 individuals, 135 women and 80 men, agreed to participate. The response rate was 54%. Together, the individuals had 1717 prescriptions. The study showed that the most frequently used / obtained source of information was a print-out from the national prescription repository called “My saved prescriptions in pharmacies”. The primary source of information for knowing which drugs to use was the response option “other source of information” (such as asking the doctor) and that the source most frequently used to keep track of dosage was the dosage label. Discussion: The study indicated that of the oldest individuals who participated in the study, just a few used the digital sources of information. In general, it was common to ask the doctor to keep track of current medications and dosage. The most common reason for declining to participate in the study was a lack of time. The study was performed at pharmacies in various Swedish cities, which increase the generalizability of the results.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt. Apoteket AB upprätthåller en auktoritär roll och en distans till konsumenten. Apotek Hjärtat har ett tydligt konsumentfokus där de själva såväl som konsumenten konstrueras som centrala. Slutsatser som kan dras av analysen är att Apoteket AB upprätthåller den ”traditionella” synen på apoteksverksamhet, så som vi är vana att se apoteksverksamheten. Apotek Hjärtat, med sitt konsumentorienterade angreppsätt, visar en ny sida av apoteksverksamheten, präglad av drag som vi är vana att se i övrig detaljhandel.

<p>En stor del av Sveriges befolkning över 65 år får sina läkemedel expedierade via Apotekets dosdispenserade läkemedel, ApoDos. E-dos är ett förskrivarverktyg som nu används vid förskrivning till dessa patienter. Införandet av e-dos är tänkt att förenkla hanteringen av ordinationer, att öka graden av automatisering av produktion av doser och att öka säkerheten i processerna. Trots detta så kommer en stor del av ordinationerna fortfarande till DosApoteken via fax.</p><p>Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den underliggande problematik som ligger till grund för att e-dos inte används i större utsträckning än cirka 50-60 % vid ordination av läkemedel till ApoDos-patienter.</p><p>Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer med läkare från Kalmar kommun har genomförts. Data samlades in från så väl öppen- som slutenvårdsläkare under ett par veckor i april 2010.</p><p>Resultaten visar att läkarna tycker att e-dos är ett bra system, som ger en god helhetsbild över patientens samtliga läkemedel. Men på grund av att journalsystemet Cosmic och e-dos inte automatiskt delar information mellan sig så gör det att läkarna utsätts för ett tidskrävande dubbelarbete. En integrering av dessa system skulle med största sannolikhet minska läkarnas arbetsbörda och därmed leda till en ökad användning av e-dos. E-dos grafiska utformning upplevdes som komplicerad och svåröverskådlig. För att genomföra ändringar i patientens läkemedelsbehandling så krävs en stor mängd bakgrundsinformation och att läkaren genomför många moment innan en ordinationsförändring godkänns. Ledtiden och låsningen av e-dos är en orsak till att även vana e-dosanvändare väljer att gå utanför systemet, framförallt vid akuta och tillfälliga ordinationer.  </p><p>Majoriteten av läkarna ansåg att användandet av e-dos är en säkerhet för patienten men under intervjuerna så framkom det att behovet av en integrering mellan journalsystemet och e-dos är stort. Läkarna upplevde att avsaknaden av en integrering var en riskfaktor för patienten och att det ökade på läkarnas arbetsbörda. En enklare utformning av e-dos önskades också, då ett stort antal läkare upplevde systemet som svåranvänt.</p> / <p><em>Objective</em>. The aim of this study is to increase the understanding of why physicians don’t use e-dos (a computerized prescription system) to a greater extent than about 50-60 % when prescribing medicine to patients within the specific medication dispensing system (ApoDos).</p><p><em>Methods.</em> This study has a qualitative approach. Data was collected via interviews with general practitioners and physicians from a hospital in the municipality of Kalmar during a couple of weeks in April 2010.</p><p><em>Results.</em> The physicians feel that e-dos is a good system, that provides a complete picture of the patient’s prescriptions. But because the electronic medical record systems “Cosmic” and e-dos aren’t able to share the same information in between them, this leads to an extra workload for the physicians. An integration of these two systems would decrease the workload and maybe also increase the use of e-dos. The graphic design is experienced as complicated and difficult to grasp. To make a change in a patient’s medication within e-dos requires a great quantity of information. Physicians are required to carry out a number of steps before a change is completed. Even experienced users choose not to use e-dos in some circumstances, i.e. then the prescription is urgent or temporary, and they use ordinary prescriptions instead.  After a change in a patient’s medication is prescribed, the system is locked until the change is approved by a pharmacist. This is a course of irritation among the physicians.   </p><p><em>Conclusion. </em>The majority of physicians considered the use of e-dos as safe for the patient.  They also pointed on the need of integration between the electronic medical record system, “Cosmic” and e-dos. Physicians expressed that the lack of integration was a risk factor for medical errors and that it increased the physicians’ workload. Several physicians also described the system as difficult to handle and wished a simpler design.  </p>

<p>Syftet med denna studie är dels att undersöka hur stor andel av arbetstiden som sjuksköterskor, inom kommunala hälso- och sjukvården i Kalmar kommun, använder för kontakt med apoteken, dels att belysa hur sjuksköterskorna ser på kontakten med apoteken med avseende på dess omfattning och innehåll.</p><p>Kalmars kommunala sjuksköterskor förde under en vecka i februari 2009 tidsdagbok över sin apotekskontakt. I anslutning till detta utfördes även en enkätundersökning bland dessa sjuksköterskor.</p><p>Svarsfrekvensen var låg; 43 % av sjuksköterskorna deltog i enkätstudien och endast 19 % deltog i tidsstudien. Den genomsnittliga andelen arbetstid som ägnades åt apotekskontakt fastställdes till 4,6 ± 3,9 %. Enkätstudien visade på en del önskemål om förändring i såväl kontakten med apoteken som i de kommunala rutinerna. Förslag som lades fram av sjuksköterskorna för en minskning av kontakttiden med apoteken var bland annat att annan personal inom hälso- och sjukvården eller anhöriga till patienten gör apoteksärenden i stället för sjuksköterskorna, samt att apoteken ska införa en särskild kö för vårdpersonal och därmed minska kötiden.</p><p>Den låga svarsfrekvensen gör att inga statistiskt signifikanta slutsatser kan dras av studien och då i synnerhet inte av tidsstudien. Studien visar dock på stora variationer sjuksköterskorna emellan, i andel arbetstid som ägnas åt apotekskontakt. Validiteten och precisionen för denna variation är ej hög, delvis på grund av det låga deltagandet. Enkätundersökningen visade på problem som kan härröras till brist i kommunikationen mellan såväl sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal, som mellan sjuksköterskor och apotekspersonal. En förbättrad interprofessionell kommunikation skulle eventuellt kunna lösa denna problematik.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka preferenser de födda mellan 1946 och 1965 ha när de köper produkter från apoteket. Detta relaterades till kundernas lojalitet gentemot ett visst apotek. Den nya avreglerade apoteksmarknaden gör dessa frågor än mer aktuella än tidigare. Som teoretisk utgångspunkt har en behovsidentifikationstrappa, utarbetad av Dahlén och Lange använts. Denna trappa delar in kundens köpprocess i fem olika faser som sträcker sig från behovsidentifikation till utvärdering av köpet. Kundlojaliteten beskrivs med hjälp av Dick och Basus modell. Enligt denna modell kan kunden ha fyra grader av lojalitet: lojal, latent lojal, falskt lojal och icke lojal, gentemot ett företag vid köp av en produkt. Materialet samlades in genom en enkätundersökning, där frågorna behandlade antalet apoteksbesök, frekvensen av återbesök och en del där respondenterna skulle utvärdera hur betydelsefulla olika attribut var för de vid köp på apotek. Alla frågor ställdes i relation till de tre produktkategorierna: receptbelagda läkemedel, icke receptbelagda läkemedel och övriga produkter. Undersökningsresultatet visar på olika preferenser och köpbeteende vid köp av de olika produkterna. För gruppen receptbelagda läkemedel hade alla undersökta attribut större betydelse än vid köp av produkt ur de andra två produktkategorierna. Priset som togs inte med som för de receptbelagda läkemedlen, men var ett högt värderat attribut för alla andra produkter. Konsumenterna visade hög lojalitet vid köp av de receptbelagda läkemedlen, som står för majoriteten av apotekens försäljning till privatpersoner. Därför är det strategiskt viktigt att satsa på dessa kunder och också försöka få de att köpa andra produkter i samband med sina besök. Kompetent personal kommer alltid vara ett viktigt verktyg för apoteken att vinna kunder på den konkurrensutsatta apoteksmarknaden.</p>

Syftet med studien var att undersöka vilka preferenser de födda mellan 1946 och 1965 ha när de köper produkter från apoteket. Detta relaterades till kundernas lojalitet gentemot ett visst apotek. Den nya avreglerade apoteksmarknaden gör dessa frågor än mer aktuella än tidigare. Som teoretisk utgångspunkt har en behovsidentifikationstrappa, utarbetad av Dahlén och Lange använts. Denna trappa delar in kundens köpprocess i fem olika faser som sträcker sig från behovsidentifikation till utvärdering av köpet. Kundlojaliteten beskrivs med hjälp av Dick och Basus modell. Enligt denna modell kan kunden ha fyra grader av lojalitet: lojal, latent lojal, falskt lojal och icke lojal, gentemot ett företag vid köp av en produkt. Materialet samlades in genom en enkätundersökning, där frågorna behandlade antalet apoteksbesök, frekvensen av återbesök och en del där respondenterna skulle utvärdera hur betydelsefulla olika attribut var för de vid köp på apotek. Alla frågor ställdes i relation till de tre produktkategorierna: receptbelagda läkemedel, icke receptbelagda läkemedel och övriga produkter. Undersökningsresultatet visar på olika preferenser och köpbeteende vid köp av de olika produkterna. För gruppen receptbelagda läkemedel hade alla undersökta attribut större betydelse än vid köp av produkt ur de andra två produktkategorierna. Priset som togs inte med som för de receptbelagda läkemedlen, men var ett högt värderat attribut för alla andra produkter. Konsumenterna visade hög lojalitet vid köp av de receptbelagda läkemedlen, som står för majoriteten av apotekens försäljning till privatpersoner. Därför är det strategiskt viktigt att satsa på dessa kunder och också försöka få de att köpa andra produkter i samband med sina besök. Kompetent personal kommer alltid vara ett viktigt verktyg för apoteken att vinna kunder på den konkurrensutsatta apoteksmarknaden.