Digitaliseringen i samhället går framåt, och skolan blir allt mer digitaliserad. Idag äger de flesta elever en mobiltelefon, samt en dator och/eller en Ipad som de blivit tilldelade av skolan. Syftet med studien är att ta reda på hur högstadielärare resonerar kring den växande digitaliseringen i skolan. Jag undrar om lärare tror att studieresultaten i skolan har förändrats sedan man började använda digitala apparater i skolan, om digitala apparater påverkar undervisningen i skolan samt vilket digitaliserat hjälpmedel som högstadielärare anser är det mest effektiva för elevernas studier. Studien utgår från en kvalitativ metod, där sju stycken oberoende högstadielärare har intervjuats. Den genomförda studien visar påfallande positiva attityder och resonemang hos lärarna till digitaliseringstillväxten i skolan. Fördelar som struktur och kontroll på undervisningen dominerar, samt digitala apparaters förmåga att vara snabba, smidiga och breda. En utmärkande nackdel med de digitala apparaterna visar sig vara distraktion från elevernas sociala liv och underhållning.

Tillverkningen, användandet och avvecklingen av elektronik och elektroniska produkter ger upphov till negativ miljöpåverkan. Samtidigt ökar försäljningen av dessa produkter till följd av kortare innovationscykler och ökad efterfrågan. Det här examensarbetet syftar till att jämföra två TV-apparater ur ett miljöpåverkansperspektiv. Detta har skett genom en livscykelanalys där de främsta målen varit att undersöka vilka faser i TV-apparaternas livscykel som ger upphov till störst miljöpåverkan, vilka de huvudsakliga utsläppskällorna är samt vilka skillnader som kan urskiljas mellan produkterna. Den funktionella enheten för analysen har varit Miljöpåverkan per tillverkad TV och studien har avgränsats till att undersöka påverkan från tillverkning, transport och användning av TV-apparaterna. Data till analysen samlades in genom demontering, vägning och mätning av en 32-tums respektive 40-tums LED-TV. Den insamlade informationen analyserades sedan med hjälp av programvaran SimaPro och bedömningsmetoden ReCiPe Endpoint (H/A). Resultatet av analysen visar att tillverkningen av TV-apparaterna är den livscykelfas som ger upphov till den största miljöpåverkan, vilken främst sker genom utarmning av fossila bränslen och utsläpp som leder till klimatförändringar. Detta sker i huvudsak till följd av utsläpp av koldioxid samt användningen av råolja, kol och naturgas. Vid jämförelse av de två TV-apparaterna kunde man se att 40-tums TV:n orsakade större belastning på miljön till följd av högre vikt, större dimension och högre strömförbrukning. / The production, use and decommissioning of electronics and electronic products cause adverse environmental impact. At the same time, sales of these products increase due to shorter innovation cycles and increased demand. The scope of this study is to perform a comparing life cycle assessment between two television sets. The main objectives is to investigate which life cycle phases that give rise to the greatest environmental impact, which are the main sources of emissions and what differences can be distinguished between the two products. The functional unit for the assessment has been the environmental impact per manufactured television and the study has been limited to investigating the impact of manufacturing, transportation and use of the televisions. Data for the analysis has been collected by disassembling, weighing and measuring a 32-inch and 40-inch LED-TV. The collected information has then been analyzed using the SimaPro software and the ReCiPe Endpoint (H/A) as assessment method. The results of the analysis show that the production of the televisions is the life cycle phase that give rise to the biggest environmental impact, which is primarily due to the depletion of fossil fuels and emissions that lead to climate change. This is mainly due to carbon dioxide emissions and the use of crude oil, coal and natural gas. When comparing the two televisions, one could see that the 40-inch TV caused greater environmental impact due to higher weight, greater dimensions, and higher power consumption.

This study presents the development and evaluation of a conversational agent, EcoBot, designed to inform users about their energy habits and persuade them to save more energy when at home, to help fight climate change and energy waste. To reach this goal, three persuasion strategies were first identified: Feedback, to give users personalized suggestions based on their habits, Goal Setting, to set and track consumption goals for the user’s domestic appliances, and Social Comparison, to compare the user’s consumption with that of others. While developing the chatbot, an advanced context system was used to improve the user experience by reducing the amount of information the user has to provide in input and allowing the chatbot to switch between the strategies seamlessly. Furthermore, it was decided not to use an FSM to manage the flow of the conversation to allow a quick change of context without forcing the conversation in a single direction and to have greater flexibility in future EcoBot development. The chatbot was implemented using an NLP library and its functionalities have been modeled with a set of independent intents. After the design and development, an evaluation phase was conducted with 29 users, half of whom used as a comparison a reduced version of EcoBot (capable only of providing generic feedback) while the other half used the complete version. Although the experiment did not demonstrate greater effectiveness in convincing users to save more energy in the complete version of EcoBot, it was evident that it had greater user satisfaction and a better overall experience. This result is crucial for designing pleasant persuasive systems for users to use in the future. Future work will focus on increasing the accuracy of responses and the number of EcoBot features and conducting a longer and more realistic experiment to test the effectiveness of EcoBot in convincing users to save more energy. / Denna studie presenterar utvecklingen och utvärderingen av en konversationsagent, EcoBot, utformad för att informera användare om deras energivanor och övertala dem att spara mer energi när de är hemma, för att hjälpa till att bekämpa klimatförändringar och energislöseri. För att nå detta mål identifierades först tre övertalningsstrategier: Feedback, för att ge användarna personliga förslag baserat på deras vanor, Målsättning, för att sätta och spåra konsumtionsmål för användarens hushållsapparater, och Social Comparison, för att jämföra användarens konsumtion med det av andra. Under utvecklingen av chatboten användes ett avancerat kontextsystem för att förbättra användarupplevelsen genom att minska mängden information som användaren måste tillhandahålla i input och låta chatboten växla mellan strategierna sömlöst. Vidare beslutades att inte använda en FSM för att hantera konversationsflödet för att möjliggöra ett snabbt byte av sammanhang utan att tvinga samtalet i en enda riktning och för att ha större flexibilitet i framtida EcoBot-utveckling. Chatboten implementerades med hjälp av ett NLP-bibliotek och dess funktioner har modellerats med en uppsättning oberoende avsikter. Efter design och utveckling genomfördes en utvärderingsfas med 29 användare, varav hälften använde som jämförelse en reducerad version av EcoBot (kan bara ge generisk feedback) medan den andra hälften använde den fullständiga versionen. Även om experimentet inte visade större effektivitet när det gäller att övertyga användare att spara mer energi i den kompletta versionen av EcoBot, var det uppenbart att det hade större användarnöjdhet och en bättre övergripande upplevelse. Detta resultat är avgörande för att designa trevliga övertygande system för användare att använda i framtiden. Framtida arbete kommer att fokusera på att öka noggrannheten i svaren och antalet EcoBot-funktioner och att genomföra ett längre och mer realistiskt experiment för att testa effektiviteten hos EcoBot för att övertyga användare att spara mer energi.

This thesis investigates the possibilities of increasing efficacy and general improvement of unsupervised medical treatments by implementing electronics and embedded systems (so-called smart devices) to allow the physician to monitor or track the treatment and adherence of the patient to it. The diseases in focus are respiratory: asthma and Chronic Obstructive lung [Pulmonary] Disease (COPD). This thesis will furthermore attempt to show that shortcomings in the current treatment of these diseases incur significant human costs by loss of quality of life for the patients and causes (avoidable) costs to health-care systems and societies on a macro-economic scale, both direct and indirect. It will find that the technology to create a smart-inhaler exists, and while not a panacea, it can address many of the identified issues with the current mode of treatment.This thesis was written in partnership with SHL Medical AB, and the author wishes to extend specialthanks to Plamen Balkandjiev and Mattias Myrman for their help, support, and patience. / Detta examensarbete undersöker möjligheterna att öka effektiviteten samt allmänna förbättringar av oövervakad medicinsk behandling genom implementering av elektronik och inbyggda system (så kallade smarta-apparater) för att möjliggöra för läkare att övervaka eller följa behandlingen samt huruvida patienten fullföljer den eller ej. Sjukdomarna i fokus är astma och Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Vidare kommer detta arbete försöka visa att tillkortakommanden i den befintliga behandlingen av sjukdomar inte bara medför signifikanta minskningar i livskvalitet för patienten utan även orsakar (icke oundvikliga) kostnader för sjukvårdssystem och samhällen på en makro-ekonomisk skala, indirekt såsom direkt. Den kommer även visa att tekniken som krävs för att skapa en smartinhalator existerar, och medans denna inte är en panacé kan den likväl åtgärda många av de identifierade problemen med den befintliga behandlingsmetoden.Detta exmanensarbete skrevs i samarbete med SHL Medical AB och dess författare önskar utsträckaett särskilt tack till Plamen Balkandjiev och Mattias Myrman för deras hjälp, stöd och tålamod.