Spelling suggestions: "subject:"arbetsmarknaden.""
31 |
Uppbåd, uppgifter, undantag : om genusarbetsdelning i Sverige under första världskriget /Lidestad, Madelene, January 2005 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / S. 212-226: Bibliografi.
|
32 |
Dömda till Frihet? : Ett genusperspektiv på det ökade kvinnliga frilansandetAnemalm, Johanna, Fredriksson, Josefine, Ramsvik, Josefine January 2016 (has links)
Frilans som organisationsform blir allt mer populärt och siffran stiger i en utmärkande hög grad bland kvinnor. I och med ojämställdheten i samhället stöter kvinnor på många strukturella begränsningar i både arbets- och privatliv. Denna uppsats syftar till att belysa dessa två aspekter i samband med varandra, och därmed frilansande som organisationsform utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå syftet besvarar vi frågorna om varför kvinnor frilansar och vilken betydelse frilansande har för kvinnors position i arbetslivet, med ursprung i semistrukturerade intervjuer med ett antal kvinnor inom musikbranschen. Slutsatsen tyder på att kvinnor delvis frilansar på grund av individuella faktorer men även på grund av ojämställdhet på arbetsmarknaden och genom att frilansa tar de sig förbi vissa jämställdhetshinder. Men även när de tagit sig förbi dessa hinder, medför frilansande som organisationsform andra hinder vilka gör att kvinnors drastiskt ökande frilansande inte bör påverka arbetsmarknaden till att bli mer jämställd på längre sikt. Däremot skulle så kunna ske om kvinnors frilansande utvecklades till att bli egenföretagande med anställda.
|
33 |
Från student till sjuksköterskeprofession : en konfliktfylld omställningBrodin, Maria, Hansson, Ann January 2003 (has links)
No description available.
|
34 |
Vad är kompetens? : ur ett fenomenografiskt perspektivPeterson, Erik, Johansson, Matti January 2004 (has links)
No description available.
|
35 |
Från student till sjuksköterskeprofession : en konfliktfylld omställningBrodin, Maria, Hansson, Ann January 2003 (has links)
No description available.
|
36 |
Vad är kompetens? : ur ett fenomenografiskt perspektivPeterson, Erik, Johansson, Matti January 2004 (has links)
No description available.
|
37 |
Kohortstorlekens effekt på löneprofiler : En longitudinell studie på Sveriges arbetsmarknadHansson, Martina January 2011 (has links)
När efterkrigstidens baby boom trädde in på arbetsmarknaden har det varit allt intressantare att studera hur olika demografiska grupper påverkar arbetsmarknadsprestationerna för den egna och omringande kohorter. I det här arbetet testas hur de varierande kohorterna från 40- talet till slutet av 60-talet har påverkat löneprofilerna. Datan som används kommer från en longitudinell databas som täcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar att kohortstorlek har signifikant effekt på de genomsnittliga löneprofilerna. De som är födda i en stor kohort och i en uppgång till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler än de födda i en nedgång och i en liten kohort. Man ser att de högre utbildningsgrupperna har högre avkastning på utbildning i en stor kohort och i en uppgångskohort jämfört med individer med endast en grundskoleutbildning.
|
38 |
Främlingsfientliga attityder på arbetsmarknaden : Risker för diskriminering i form av chefers attityderAronsson, Elena January 2012 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn på invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering på arbetsmarknaden. Studien är kvantitativ och grundar sig på data- materialet European Social Survey (2002), där den beroende variabeln mäter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Jag jämför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anställda 2. Attityder bland chefer inom större organisationer med attityder bland egenföretagare/ familjeföretagare 3. Chefers attityder i förhållande till grupphot och kontakt.Resultaten pekar på att chefer är mindre främlingsfientliga än anställda, men detta samband beror i stor utsträckning på utbildning. Egenföretagare/famileföretagare är mer främlingsfientliga än chefer inom större organisationer, vad detta beror på är fortfarande ett frågetecken.Sedan testades påverkan av kontakt, och där undersöktes betydelsen av att ha invandrarvänner för huruvida chefer tycker att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Grupphotsteorin undersöktes också, och då analyserades påverkan av att man tycker att invandrare kommer till landet och tar arbeten eller skapar nya, och till sist testades de två teorierna tillsammans. Resultaten visade att både kontaktteorin och grupphotsteorin kan bidra till att förklara främlingsfientliga attityder.
|
39 |
UTBYTBAR ELLER VÄLBETALD?EN STUDIE OM BEROENDEFÖRHÅLLANDENS PÅVERKAN PÅ LÖN OCH RÖRLIGHETShalabodova, Olga, Wilén, Linda January 2007 (has links)
Svenska modellen förknippas ofta med en relativt liten lönespridning som dock har ökat sedanslutet av 1980-talet. Samtidigt pågår det en samhällsdebatt om huruvida ökad lönespridning ärnågot vi ska acceptera för eller försöka motverka. När lönespridningen ökar blir det mycketviktigt att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur lönen sätts, för att säkerställaatt löneverktyget används på ett bra sätt. Dessa faktorer kan ligga på både på utbudssidan(arbetstagaren) men även på efterfrågesidan (arbetsgivaren). Vi vill med vår uppsats öppna förytterligare en dimension i diskussionen om vad som bestämmer lönen: beroendeförhållandetmellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Syftet med denna uppsats är att utreda hur olika typer av beroendeförhållanden mellanarbetsgivare och arbetstagare ser ut och varför samt, hur mycket beroendeförhållandet påverkarlön samt även hur olika typer av beroendeförhållanden påverkar rörlighet mellan arbetsgivare.Den använda metoden är kvantitativ regressionsanalys utförd på data från LNU2000. Med hjälp av tidigare forskning utforskar vi varför beroendeförhållandet uppstår samt vad sombestämmer i vilket man befinner sig. Vi utgår från att den ena partens makt i ett anställnings-förhållande leder till den andra partens beroende, vilket varierar i omfattning. Med hjälp avdatamaterialet lokaliserar vi fyra ungefär jämnstora beroendelägen och med denna bakgrundundersöker vi hur sambandet ser ut när det gäller beroendeförhållandens påverkan på lön ochrörlighet. Genom att pröva ett antal hypoteser finner vi stöd för att arbetstagare varsarbetsgivare är tydligt beroende av dem, tenderar att få högre lön än arbetstagare som saknar ensådan maktposition. Samtidigt finner vi bl.a. stöd för att det finns en ”inlåsningseffekt” ianställningsrelationer då arbetsgivare och arbetstagare är ömsesidigt beroende av varandra, dårörlighetsbenägenheten bland dessa anställda är entydigt lägst jämfört med andra grupper. Viser dessutom att arbetstagarens makt, som kan få uttryck i att fatta ett beslut om att säga uppsig, är relaterad till arbetstagarens grad av anställningsbarhet, vilket borde göra kontinuerliglivslång kompetensutveckling till varje anställds främsta intressefråga. Den oförklarade kvarstående skillnaden i lön och rörelsebenägenhet bland anställda i olikaberoendeförhållanden med sin arbetsgivare, inspirerar förhoppningsvis till vidare debatt kringberoendeförhållandenas påverkan på lön och rörlighet i en globaliserad värld där en merflexibel arbetsmarknad och ett kortare avstånd mellan insiders och outsiders är en utmaning.
|
40 |
Vägval : En undersökning av inställning till studier och arbetsliv hos sista års elever i gymnasieskolanKarlsson, Maria, Brännlund, Monica January 2013 (has links)
Allt fler satsningar läggs på insatser för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero på hur väl förankrade de är med hur ungdomar självständigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever på sista terminen på gymnasiet ser på framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande påverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs både i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars inställning. Resultaten visar att samtliga deltagare anser att vägen till högre kvalificerade yrken går via studier vid högre läroverk. Deltagarna anser att de, fram till den dagen de har en högre utbildning, får vara tillfreds med de jobb som erbjuds. En markant skillnad mellan eleverna är att i de i den större staden är mer benägna att emigrera för arbete eller studier, medan glesbygdseleverna vill stanna minst ett år på hemorten innan de beger sig. Glesbygdseleverna ställs tidigt inför beslut som är avgörande för deras möjlighet att stanna på hemorten, kontra deltagarna i den större staden som generellt sett möter detta dilemma först tre år senare i livet. Slutsatser som kan dras av studien är att individens handlingshorisont och beslut påverkas av den kontext denne befinner sig i. Ytterligare en slutsats är att trots att eleverna kommer från olika kommuner har de liknande syn på arbetsmarknaden och vägen till karriär.
|
Page generated in 0.107 seconds