<p>Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i</p><p>Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka</p><p>sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder</p><p>prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna</p><p>uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare,</p><p>nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en</p><p>förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på</p><p>arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt</p><p>med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en</p><p>resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten?</p><p>Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och</p><p>arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten</p><p>inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället</p><p>de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr</p><p>Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs</p><p>som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.</p>

Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare, nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten? Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.

Uppsatsen syftar till att utvärdera effekten av Förberedande och orienterande utbildning, vilket är en insats som ges till arbetssökande för att gynna framtida aktivitet inom arbetskraften. Insatsen är en av Arbetsförmedlingens största, och bedöms öka ytterligare framöver. En kombination av coarsened exact matchning samt propensity score matchning används för att försöka fastställa kausala effekter på individnivå med mikrodata från Arbetsförmedlingen och SCB. Deltagare som skrevs in hos Arbetsförmedlingen 2008 studeras och utfallen som tillämpas är inkomster och socialbidragstagande, vilka mäts 2010, 2011, 2012 respektive 2013. Resultaten visar att deltagare i insatsen generellt har sämre arbetsmarknadsutfall än jämförelsegruppen som består av öppet arbetslösa. Känslighetsanalysen visar att det kan finnas vissa problem med selektion, men dessa bedöms inte omkullkasta resultaten. Vidare fastställs att de skattade effekterna avtar med uppföljningstiden, vilket tyder på att det kan finnas inlåsningseffekter. En annan förklaring till att negativa effekter av deltagande kan uppstå är enligt den nationalekonomiska litteraturen att deltagande i insatsen signalerar något negativt till potentiella arbetsgivare, snarare än att insatsen bidrar med en produktivitetsökning för den arbetssökande individen.

Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera arbetets betydelse i starta eget–bidragsföretagares liv. Material har samlats in dels genom en omfattande enkätstudie som omfattar hela populationen nuvarande och tidigare företagare från 1995 i Östergötlands län, dels genom en serie livsberättelseorienterade intervjuer med ett urval aktiva respektive före detta företagare med fokus på deras inställning till arbete. Resultaten visar bland annat att etableringsmotiven ofta utgår främst från strukturer och omständigheter utanför individen och att dennes handlande när det gäller att starta eget i mycket bygger på ett oreflekterat förhållningssätt. Analyserna lyfter också fram de identitetsskapande aspekterna av arbete och visar att den del av identiteten som är knuten till arbete i många fall mycket starkt påverkar eller omformar övriga identitetsaspekter. SeB-företagarna kan betraktas som ”nödvändighetsentreprenörer” då de skapar nya arbetstillfällen åt sig själva. Bland nuvarande företagare anser drygt hälften att deras liv tagit en positiv riktning. De mest negativa återfinns i gruppen tidigare SeB-företagare, av vilka drygt en tredjedel anser att deras liv tagit en negativ riktning. Bland fördelarna med företagande framhålls av de studerade personerna framför allt möjligheten till en upplevd egenkontroll i arbetet. Nackdelar som betonas är ekonomisk oro, kompetensbrist och brist på sociala relationer. / The thesis aims to describe and analyze the importance of work for those who start up in business through the active labour market programme – the start-up grant entrepreneur. The material was collected partly through an extensive questionnaire study covering the entire population of current and former entrepreneurs in subsidized enterprises from 1995 in Östergötland, Sweden, and partly by a series of life story-oriented interviews about attitudes to work with a sample of active or former entrepreneurs. The results show, inter alia, that the establishment motives are often essentially based on the structure and circumstances beyond the individual and that his/her actions in terms of starting their own business are largely based on a non reflective approach. The analysis also highlights the identity-building aspects of work and shows that in many cases the part of one’s identity that is associated with work significantly affects other identity issues. Start-up entrepreneurs can be regarded as ”necessity entrepreneurs” when they create new jobs for themselves. Among the current workers, just over half believe that their lives have taken a positive direction. The most negative is the group of former start-up entrepreneurs, in which just over one third indicate that their lives have taken a negative direction. The benefits of entrepreneurship highlighted by the studied subjects include the possibility of a perceived self-monitoring at work. Disadvantages indicated by the same people include economic concerns, skills shortages and lack of social relationships.