Ålderns och åldrandets betydelser för människor som under lång tid har levt med fysiska funktionsnedsättningar har hittills fått begränsad uppmärksamhet såväl i forskning som i andra sammanhang. Samtidigt pekar såväl åldersgränser i det offentliga stödsystemet som tidigare forskning mot att ålder och åldrande kan få speciella innebörder för människor som lever med funktionshinder. Syftet med den här avhandlingen är att tolka innebörder av åldersnormer och upplevd ålder för människor som i dagens Sverige befinner sig i de kronologiska åldrarna kring 65 med fysiska funktionsnedsättningar som funnits med under minst 30 år. Med åldersnormer avses ”enhetliga uppfattningar om de ’typiska’ åldrar då man innehar vissa roller under livsloppet”. Subjektiv ålder syftar på ”hur gammal man känner sig”. Åldrarna kring 65 har valt därför att det är en del av livsloppet då ålder, åldrande och åldersnormer kan förväntas få särskilt stor betydelse. En intervjustudie med 20 personer i åldrarna 56-72 har genomförts. Planeringen, genomförandet och analysen av intervjuerna har utgått från ett livsloppsperspektiv. Tolkningen av de intervjuades utsagor visar bland annat hur människor kan anamma ”äldrenormer” som ofta beskrivs som negativa i andra sammanhang på ett sätt som resulterar i något för individen positivt. Till skillnad från befintliga teorier om hälso- och funktionstillståndets betydelse för människors subjektiva ålder pekar studien också mot att det kan finnas en rad olika möjligheter att känna sig ung eller ”inte gammal” med funktionsnedsättningar och sjukdomar. Mot bakgrund av intervjupersonernas beskrivningar av sina dagliga liv framstår det därtill inte som orimligt att en ålderspensionär med omfattande funktionsnedsättningar med hjälp av ett individuellt anpassat stöd och hjälpmedel kan tillägna sig ett modernt och fritidsaktivt pensionärsideal på ett sätt som får som konsekvens att hon utformar sitt liv på ett ”tredje-ålder-likt” sätt. Ålder och åldrande framträder emellertid inte som betydelsefullt för alla aspekter av de intervjuades liv med funktionshinder. Särskilt inte för hur vissa förändringar av det egna funktionstillståndet upplevs. / The significance of age and ageing for people who have experienced a physical impairment under a long period of time is an area that has received little attention in both policies related to disability and the elderly as well as in social scientific research on disability and social gerontology. At the same time, age limits related to public support for disabled people, as well as related theories and empirical studies indicate that age and ageing can have specific meanings for people living with impairments. The aim of this thesis is to interpret the significance of age norms and subjective age for people in today’s Sweden who are approximately 65 years old with physical impairments that have existed for at least 30 years. Age norms refer to commonly accepted interpretations of what is associated with a certain age or phase of life, while subjective age refers to ”how old one feels”. The years around 65 have been chosen because they stand out as a time in life when age, ageing and age norms are expected to take on a particularly palpable meaning. An interview-study of 20 persons between 56-72 years of age was conducted. A life course perspective was used, both as a theoretical departure and as a methodological tool. Among other things, the interpretation of the interviews reveals how people can acquire and apply age norms that are often described as negative in other contexts in a way that results in something positive for the individual. In contrast to existing theories that emphasize the centrality of good health to be able to ”feel young”, the study at hand also indicates that those with a medically-defined chronic illness or physical impairment may experience age in a number of ways, without this necessarily involving their diagnosis or impairment. Furthermore, the interview subjects’ descriptions of their daily lives suggest that it is not unreasonable to surmise that a pensioner with impairments in today’s Swedish society can achieve a modern and leisurely ”third age” pensioner ideal. But age and ageing do not emerge as important to all aspects of life. This is particularly the case with respect to experiences of various changes in one’s own physical condition.

Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera arbetets betydelse i starta eget–bidragsföretagares liv. Material har samlats in dels genom en omfattande enkätstudie som omfattar hela populationen nuvarande och tidigare företagare från 1995 i Östergötlands län, dels genom en serie livsberättelseorienterade intervjuer med ett urval aktiva respektive före detta företagare med fokus på deras inställning till arbete. Resultaten visar bland annat att etableringsmotiven ofta utgår främst från strukturer och omständigheter utanför individen och att dennes handlande när det gäller att starta eget i mycket bygger på ett oreflekterat förhållningssätt. Analyserna lyfter också fram de identitetsskapande aspekterna av arbete och visar att den del av identiteten som är knuten till arbete i många fall mycket starkt påverkar eller omformar övriga identitetsaspekter. SeB-företagarna kan betraktas som ”nödvändighetsentreprenörer” då de skapar nya arbetstillfällen åt sig själva. Bland nuvarande företagare anser drygt hälften att deras liv tagit en positiv riktning. De mest negativa återfinns i gruppen tidigare SeB-företagare, av vilka drygt en tredjedel anser att deras liv tagit en negativ riktning. Bland fördelarna med företagande framhålls av de studerade personerna framför allt möjligheten till en upplevd egenkontroll i arbetet. Nackdelar som betonas är ekonomisk oro, kompetensbrist och brist på sociala relationer. / The thesis aims to describe and analyze the importance of work for those who start up in business through the active labour market programme – the start-up grant entrepreneur. The material was collected partly through an extensive questionnaire study covering the entire population of current and former entrepreneurs in subsidized enterprises from 1995 in Östergötland, Sweden, and partly by a series of life story-oriented interviews about attitudes to work with a sample of active or former entrepreneurs. The results show, inter alia, that the establishment motives are often essentially based on the structure and circumstances beyond the individual and that his/her actions in terms of starting their own business are largely based on a non reflective approach. The analysis also highlights the identity-building aspects of work and shows that in many cases the part of one’s identity that is associated with work significantly affects other identity issues. Start-up entrepreneurs can be regarded as ”necessity entrepreneurs” when they create new jobs for themselves. Among the current workers, just over half believe that their lives have taken a positive direction. The most negative is the group of former start-up entrepreneurs, in which just over one third indicate that their lives have taken a negative direction. The benefits of entrepreneurship highlighted by the studied subjects include the possibility of a perceived self-monitoring at work. Disadvantages indicated by the same people include economic concerns, skills shortages and lack of social relationships.