Alkohol och droger är ett stort problem i dagens samhälle men förebyggande insatser har visat sig ge bra resultat för att minska denna problematik. Många företag i Sverige vill förebygga att de anställda är påverkade av alkohol eller droger på arbetsplatserna då detta leder till dålig arbetsmiljö och ökad risk för olyckor. Ett av dessa företag är LKAB, som är ett högteknologiskt malmförädlingsföretag med cirka 4100 anställda i både ovan- och underjordsverksamhet. LKAB arbetar aktivt med att föebygga alkohol och droger på arbetsplatserna, detta för att minska ohälsa och olycksfall bland de anställda. LKAB använder sig av slumpmässiga drogtester, vilket har visat positiva resultat i det förebyggande arbetet. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur LKAB arbetar med personer som har missbruksproblem och vilket resultat detta medfört. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning och intervjuade tre personer som arbetar med slumpmässiga drogtester åt LKAB. Jag har också använt mig av tidigare forskning inom arbetsmiljö, drogtester och förebyggande arbete. Resultatet av mitt arbete är att visa att problemet med förekomst av alkohol och droger på arbetsplatser måste bli ännu mera belyst på grund av de allvarliga risker som problematiken medför för människor på arbetsplatserna. Ett långsiktigt mål måste vara att begränsa problemet genom att ytterligare intensifiera förebyggande åtgärder samt rehabiliteringen.

I denna studie tittade vi på arbetstagarnas upplevelse av sin arbetssituation under och efter varsel, utifrån olika arbetsmiljöaspekter och vi antog att det fanns ett samband mellan dessa. Deltagare i studien var anställda på två industriföretag i Jämtlands glesbygd och undersökningarna genomfördes i enkätform. Resultatet vi kan se i denna studie är att företagen skiljer sig åt i upplevelsen av arbetssituationen, samt att det fanns vissa samband mellan de olika aspekterna. Resultatet kan ha påverkats av lågt antal undersökningsdeltagare, men för att kunna undersöka denna typ av situation så finns det få alternativ. Det unika i denna studie och även dess styrka, är att vi fick möjlighet att delta vid varsel i glesbygd.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign. Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön. Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen. I studien har vi också ställt tidigare forskningsresultat av för- och nackdelar av arbete i kontorslandskap mot våra respondenters upplevelser. I vår analys har vi utgått från Goffmans teorier om roller samt Berger och Luckmanns perspektiv på hur individer formas och själva formar sin omgivning. Resultatet visade att interaktion och gemenskap mellan människor är de grundläggande inslagen i arbetsmiljön som ligger bakom en upplevd trivsel. Det visade också att det fortfarande finns många problematiska aspekter av fenomenet kontorslandskap, t.ex. en överhörningsproblematik. Ett överraskande resultat var en nästan obefintlig känsla av kontroll och övervakning hos respondenterna, något som går emot tidigare forskningsresultat

Efter millennieskiftet har det gjorts mycket få undersökningar om skogarbete. De få forskare som idag velat bedriva studier inom detta fält har haft svårt att få finansiering. Ett sätt att driva studier inom området är att göra examensarbete. Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om hur skogsvårdsarbetarnas arbetsmiljö ser ut dag, vilken typ av personer som jobbar i våra skogar och skogsvårdsföretagen ser ut. Syftet är också att utreda ifall en planteringsbroschyr som Södra gett ut på medarbetarnas hemspråk gett något resultat. Detta examensarbete är ett samarbete mellan Växjö Universitet och Södra skogsägarna ekonomisk förening. Undersökningen har skett dels genom intervjuer av skogsvårdentreprenörer samt genom att dela ut enkäter till dess anställda. Intervjuerna och enkätundersökningarna som genomförts är begränsade till områdena Småland och Blekinge. I resultatdelen beskrivs de intervjuade företagens storlek, utseende och framtidstro. Enligt skogsvårdsmedarbetarnas enkätsvar så har det framkommit att huvuddelen är säsongsanställda (mindre än 6 månader), mer än hälften hade en arbetsvecka på över 45 timmar i veckan, över hälften hade inte genomgått skoglig utbildning och nästan varannan skogsvårdsmedarbetare hade inte jobbat i Sverige tidigare år. Att utreda ifall Södras planteringsbroschyr på medarbetarnas hemspråk har gett något resultat, visar att budskapet i broschyren delvis nått fram.

Patientsäkerhet är ett underprioriterat område i hälso- och sjukvården, vilket bör förändras omgående eftersom patienter  kommer till skada och lidande förlängs. För ökad patientsäkerhet bör sjuksköterskans arbetsmiljö uppmärksammas och förbättras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur olika arbetsmiljöfaktorer påverkar sjuksköterskan i utförandet av patientsäker vård. Litteraturstudien innehåller sjutton artiklar, tolv kvantitativa, fyra kvalitativa och en av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Resultatet utgjordes av följande fyra teman: sjuksköterskans ökade arbetskrav och arbetsbelastning, ersonalbemanning och tid, vårdteamets påverkan på arbetsmiljön och emotionella faktorers påverkan på patientsäkerheten . Arbetsmiljöfaktorer som visade sig påverka sjuksköterskan var: personalneddragningar, stödet från ledningen, vårdteamet, ökad arbetsbelastning, ökade arbetskrav, samt övertidsarbete. Nämnda faktorer påverkade patientsäkerheten genom att utlösa stress, trötthet, fatigue och utbrändhet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskeutbildningen, men även hälso- och sjukvården bör införa kurser om enbart patientsäkerhet, vilket skulle resultera i att samtliga sjuksköterskor skulle få ökad kunskap inom området. Vidare bör ledningen uppmärksamma sjuksköterskans arbetsmiljö och dess påverkan på patientsäkerheten. I Sverige är arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskans patientsäkra arbete ett relativt outforskat område, därmed behövs vidare forskning och utveckling.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vårdpersonalens arbetsmiljö vid Falu kommuns demensboende. Sammanlagt 134 omsorgsanställda besvarade enkäten, som omfattade 37 frågor. Fyra frågor rörde bakgrundsvariablar, 28 strukturerade frågor behandlade arbetsmiljön, personalens utbildning, motivation, stimulans i arbetet och annat dylikt. Inalles 9 ostrukturerade eller öppna frågor handlade om god omvårdnad, erfarenhet av samt brister respektive förtjänster med arbetet med de demenssjuka. Av resultatet framgick att 69 % arbetade av intresse inom demensvården. Totalt 84 % av personalen ansåg att de trivdes mycket eller ganska bra med sitt arbete, medan 3 % av undersköterskorna inte trivdes. Arbetsmotivationen var grundad i en god relation till arbetskamraterna och en bra lön. Önskan om vidareutbildning var större hos undersköterskorna än hos vårdbiträden. Mera utbildning önskades om beteendestörning och psykiska symtom vid demens. Sammanlagt 49 % ansåg att de fick nödvändig handledning av sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Däremot ansåg 19 % att sjuksköterskan mycket sällan eller aldrig hade tid att ge handledning. Resultatet diskuterades i termer av Virginia Hendersons omvårdnadsteori vilken höll före att omvårdnad innebär att patienten skall hjälpas inom de olika behovsområdena, när han/hon saknar kraft, kunskap och/eller vilja att själv ta vara på sina grundläggande nödvändigheter. Därför skulle personalen ytterst utgöra ”ett ben för den amputerade och ett öga för den nyligen blinda.”

<p>Informationsteknologi branschen är enligt en omfattande arbetsmiljöundersökning sämst i</p><p>Sverige när det gäller att främja och aktivt arbeta för en god arbetsmiljö, ett fenomen som</p><p>även präglar vissa IT-utbildningar. Vi har med denna uppsats valt att undersöka huruvida en</p><p>student och dennes studiemetoder påverkas av sin arbetsmiljö. Vi har för att kunna få fram</p><p>studenters egna upplevelser och tankar gjort en kvalitativ fallstudie i form av</p><p>fokusgruppsundersökningar på två studieorter; den Matematiska och Systemtekniska</p><p>institutionen (MSI) på Växjö universitet samt Centrum för informationslogistik (CIL) i</p><p>Ljungby, två skolor som tillhandahåller olika IT-stöd för sina studenter. MSI har ett IT-stöd</p><p>bestående av klassiska datorsalar medans CIL som IT-stöd erbjuder studenterna på skolan att</p><p>leasa nya bärbara datorer. Vi påpekar och drar slutsatser kring skillnader i arbetsmiljön på de</p><p>olika studieorterna. Vi drar slutsatser kring och jämför även de undersökningsresultat vi fått</p><p>mot vår insamlade teori som behandlar värdet av bärbara datorer i undervisning, studenters</p><p>påverkan av fysisk och psykisk arbetsmiljö, arbetsmiljölagen samt vilka konsekvenser detta</p><p>kan få för en organisation.</p> / <p>The information technology industry is according to a large workplace environmental study</p><p>the business that finish last in place in Sweden when it comes to working actively for a</p><p>satisfying work environment. In this essay we have chosen to investigate whether a student</p><p>and his or hers study methods are affected by his or hers work environment. To be able to find</p><p>out what experiences and thoughts students have, we have done a qualitative case study. The</p><p>case study consists of two focus group interviews in two different locations, the first one at</p><p>the School of Mathematics and Systems Engineering (MSI) at Växjö University and the</p><p>second one at The Center for Information Logistics (CIL) in Ljungby. The two institutions</p><p>have different IT-solutions which they provide to their students, MSI with the classical</p><p>computer rooms and CIL who offer their students a leasing deal including new laptops. We</p><p>point out factors in the two institutions and draw conclusions about their differences. We also</p><p>draw conclusions about and compare our research data with our theory, including subjects as</p><p>the value of laptops in education, the physical and psychical work environments effects on</p><p>students, the work environment act and also the consequences these factors may have on an</p><p>organization.</p>

<p>Efter millennieskiftet har det gjorts mycket få undersökningar om skogarbete. De få forskare som idag velat bedriva studier inom detta fält har haft svårt att få finansiering. Ett sätt att driva studier inom området är att göra examensarbete. Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om hur skogsvårdsarbetarnas arbetsmiljö ser ut dag, vilken typ av personer som jobbar i våra skogar och skogsvårdsföretagen ser ut. Syftet är också att utreda ifall en planteringsbroschyr som Södra gett ut på medarbetarnas hemspråk gett något resultat. Detta examensarbete är ett samarbete mellan Växjö Universitet och Södra skogsägarna ekonomisk förening. Undersökningen har skett dels genom intervjuer av skogsvårdentreprenörer samt genom att dela ut enkäter till dess anställda. Intervjuerna och enkätundersökningarna som genomförts är begränsade till områdena Småland och Blekinge. I resultatdelen beskrivs de intervjuade företagens storlek, utseende och framtidstro. Enligt skogsvårdsmedarbetarnas enkätsvar så har det framkommit att huvuddelen är säsongsanställda (mindre än 6 månader), mer än hälften hade en arbetsvecka på över 45 timmar i veckan, över hälften hade inte genomgått skoglig utbildning och nästan varannan skogsvårdsmedarbetare hade inte jobbat i Sverige tidigare år. Att utreda ifall Södras planteringsbroschyr på medarbetarnas hemspråk har gett något resultat, visar att budskapet i broschyren delvis nått fram.</p>

Denna uppsats handlar om hur lärare i tre olika skolformer ser på samarbete med andra lärare. Undersökningen gjordes genom öppna intervjuer med åtta lärare från tre olika skolformer och frågorna berörde vilken betydelse samarbete har för trivsel i arbetet, hur samarbete fungerar i praktiken i skolorna, arbetsgivarnas roll för samarbete mellan lärare samt samarbetets betydelse för kvalitén på undervisningen. Jag ville också se om det fanns skillnader i sätten att samarbeta på i de olika skolformerna grundskola, gymnasieskola och folkhögskola. I litteraturen som föregått intervjuerna beskrivs skolans organisering av lärare i arbetslag ur olika infallsvinklar som t ex. arbetslag som en lärande och utvecklande miljö med trygghet och stöd för den enskilde läraren och skillnaden mellan påtvingat och spontant samarbete. I mitt arbete har jag också tagit del av den OECD-rapport som kom våren 2015 och som påtalar bristen på samarbete mellan lärare i den svenska skolan. Här lyfts skolledningens roll som nyckelaktör fram när det gäller att skapa utrymme för och stimulans till samarbete mellan lärare. Det min studie visar är att samarbete är viktigt för trivseln i arbetet, eftersom det innebär att man känner tillhörighet, trygghet, stimulans och utveckling. Flera av lärarna tillstår att lärarjobbet ofta är ett ensamarbete, men lyfter samarbetet som en viktig komponent för trivseln. Min studie visar också att de lärare som deltog upplever att samarbete till största delen initieras av lärarna själva, vilket är viktigt att notera eftersom arbetslagen som organisationsform var tänkt att främja samarbete och kollegialt lärande. De nämnde visserligen samarbetet i arbetslagen som självklart men fokuserade sedan under intervjuerna på samarbete kring undervisning och ämnen utanför de givna arbetslagen. Den OECD-rapport som kom våren 2015 lyfte skolledarnas roll för att skapa en lärande organisation. Enligt rapporten finns brister i detta, vilket återspeglas i min studie av lärarnas svar när det gäller deras syn på skolledningens roll för samarbete.

Den här uppsatsen har genomförts i samarbete med Zinkgruvan Mining AB. Gruvan tillhör Lundin Mining Corporation som är en snabbväxande zinkkoncern. Företaget satsar mycket på säkerhet som resulterade i att Zinkgruvan hade en bra arbetsskadeutveckling t.o.m. 2004 som var det bästa året någonsin. Men tyvärr 2005 bröts fallande tendens och arbetsskadorna steg två år i rad och har fördubblats i slutet av 2006 jämfört med 2004. En av de möjliga orsakerna för detta är störningar under informationsöverföring inom företaget. Det här projektet är ett försök att kvalitetssäkra informationsflöden som i sin tur skulle bidra till mindre arbetsskador. En genomgång av kända teorier och metoder har gjorts och valts de mest lämpliga teorierna och metoderna. Informationssamling ägde rum med hjälp av enkät, intervjuer, observationer samt informella samtal. Valda metoder gav tillfredställande resultat som senare analyserades med hjälp av vissa statistiska metoder. Till hjälp var författarens egen erfarenhet som anställd i Zinkgruvan. Analysen gav tips om målgrupper och åtgärder som skulle genomföras. Tydligen har entreprenörer men även yngre och mindre erfarna arbetare vissa svårigheter vid informationsmottagning. Därför behöver de här grupperna mer uppmärksamhet, men samtidigt får man inte glömma andra grupper. Rekommendationer ges i en lista vars genomförande skulle eliminera kommunikationsrelaterade arbetsskador. Projektet kan bli ett bra underlag för kommande aktiviteter och ett steg till mot slutmålet – skadefri arbetsmiljö.