<p>Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.</p>

No description available.

Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.

Utifrån Arbetsmiljöverkets granskningar och senaste rapporteringar som visade att den snabbt växande bemanningsbranschen stod för flest inrapporterade arbetsolyckor jämfört med andra branscher, var syftet med denna studie att undersöka hur bemanningsansvariga arbetade med introduktionsprocesser och arbetsmiljöarbete för nyanställda och befintliga konsulter. Tre semi-strukturerade intervjuer genomfördes med bemanningsansvariga. Resultatet visade att arbetet med introduktion och arbetsmiljö, i de flesta fall, följer de riktlinjer och lagar som går i linje med hur arbetsgivare ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sätt som ger konsulterna en bra start på sin nya arbetsplats och att ohälsa förebyggs. Bemanningsansvariga betonade vikten av att introduktioner genomfördes för att konsulterna skulle få en så bra start som möjligt, eftersom dem inte har möjligheten att närvara i deras arbete på kundföretagen. Information gavs om anställningsförhållandena, och de tydliggjorde även det ”delade” arbetsmiljöansvaret som förekom för bemanningsföretag och kundföretag enligt arbetsmiljölagen. Det framgick också att bemanningsansvariga upplevde en känsla av otillräcklighet för sina konsulter, samt att kundföretagen visade brister på att kommunicera med bemanningsansvariga. Vidare uppvisade resultatet också att det inte är självklart att bemanningsansvariga hade eller fick utbildning för arbetsmiljöarbete, och också att de inte alltid deltog i de skyddsronder de borde vara med vid. / Vetenskapligt arbete

No description available.

This study includes several purposes which are to describe the concept of working environment, explain who is responsible for its functioning and how the working environment should look like. Other purposes the study have is to investigate how the working environment is in both Swedish and the two investigated companies construction sites and to share some operators proposing measures for the shortcomings and problems that exist in the construction sector working environment. To achieve these purposes was a qualitative study made with unstructured observations, interviews and survey where three construction sites were observed. The result shows that the concept of the working environment cover many aspects and is essentially about the environment we live in and experience in our work and this environment can be both an indoor as an outdoor environment. In this work, the concept is divided into four areas; it is the physical, the ergonomic, the psychosocial and the chemical. Since January 2009 applies new rules in the rules for building and construction engineering (1999:3) which argue that the building proprietor can waive his working responsibilities to an entrepreneur. The work environment for the construction sector is governed by regulations and by laws and regulations determined how different parts of the different working environment areas and the working environment process should be. Position in the Swedish and the surveyed construction sites contains many gaps and problems such as time pressures, ignorance of the working environment work, errors in design and planning, priorities of economic gains instead of a good working environment and workers' carelessness and oversight of the security. These outcomes have resulted in high death and accident among the construction workers and cases of fall accidents and musculoskeletal disorders are the most common occupational accidents and diseases. Suggested measures considered are increased safety and health inspections on construction sites which are more difficult today when the reductions are being made in the Work Environment Authority and arrange safety training courses at both secondary and higher education for everyone from the ground to account safety. The study concludes that the construction sector work environment will remain poor because the majority of building proprietor and contractors ignoring the regulatory framework although it is well constructed. What can slightly change the state is to increase punishment and compensation for companies that breach the working environment work.

Den här studien är skriven inom Ledarskap och organisation på Urbana studier på Malmö universitet. Studien undersöker arbetsmiljö på en gymnasieskola i Malmö. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur skolledare arbetar med den organisatoriska och social arbetsmiljön. Studien tar även upp hur lärare uppfattar sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö, i relation till Arbetsmiljöverkets föreskrift 2015:4. Undersökningen grundar sig i åtta kvalitativa intervjuer som tillsammans med relevant lagtext utgör materialet. Tillsammans med två centrala teorier, krav- kontrollmodellen samt vitaminmodellen diskuteras material och teorier för att sedan komma fram till slutsatser. Det framkommer i studien att lärarna på skolan anser sin arbetsmiljö vara god, vilket säger emot den mediala bilden som presenteras i inledningen av studien. Systematiken i arbetsmiljöarbetet är bristfälligt, bland annat på grund av otillräckliga resurser. Det framkommer i studien att skolledare inte kan säkerställa lärarna arbetsmiljö i alla avseende, speciellt inte under förtroendetiden, då lärarna inte är i skolans lokaler. Skolledarnas arbete påverkas av arbetsmiljöns komplexitet i form av kringliggande faktorer såsom skolans kultur och normer. / This qualitative study examines working environment at a public high school in the city of Malmö. The purpose of the study was to create an understanding of how school leaders work with the organizational and social work environment, in relation to the Swedish Work Environment Authority's regulation 2015:4. The study also addresses how teachers perceive their organizational and social work environment, in relation to advocated legislation. The study is based on eight semi-structured qualitative interviews which together, with the relevant legislation and work theories constitute the material. The two central work theories are the demand/control model and the vitamin model. The two theories are used because they focus on different perspectives; demand/control model focuses on individuals situations and the vitamin model emphasis on the individuals work satisfaction. It appears from the study that the teachers at the school consider their working environment to be good, which contradicts the picture presented by news media. The systematic work environment work is inadequate, partly because of insufficient resources. It appears from the study that school leaders cannot ensure the teachers work environment in all respects, especially during the confidence time. Teachers in general do not stay at school premises during their use of confidence time, this makes it harder for schools leaders to ensure a fair working environment. The local practice of schools leaders is influenced by the complexity within work environment in the form of relations within the school such as culture and norms.

Byggbranschen är hårt drabbad av arbetsplatsolyckor och vill uppnå en nollvision gällande detta. Alla ska kunna komma hem tryggt och säkert efter en arbetsdag. Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett verktyg som används för att skapa en bättre arbetsmiljö. Företagen arbetar på så sätt med förebyggande arbete för att uppnå ett säkrare klimat. Peab Sverige AB arbetar med riskobservationer som en del av det förebyggande arbetet, där syftet är att uppnå effekter av minskat antal olyckor. En riskobservation beskrivs som en observation över en avvikelse i verksamheten som kan leda till tillbud eller arbetsskada innan det har inträffat. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken effekt riskobservationer har på säkerhetskulturen på byggarbetsplatserna hos Peab Sverige AB samt om arbetet med riskobservationer behöver förtydligas ytterligare för att nå förväntat effekt. Det sker genom att studera företagets interna statistik över inrapportering av riskobservationer, tillbud och olyckor samt en enkätundersökning för att få en uppfattning om hur anställda på Peab ser på riskobservationer.  Resultatet visar att riskobservationerna inte gett den förväntade effekten, inrapporterade riskobservationer har ökat men det har också tillbuden och olyckorna. Enligt enkätundersökningen uppfattas vikten av riskobservationer och säkerhetsarbete som positiva. Men det uppfattas också att det inte gett en större förändring på arbetsplatserna.  Slutsatserna av studien är att riskobservationer är bra för att öka medvetenheten hos medarbetarna på så sätt skapa en bättre säkerhetskultur, uppföljningen behöver bli bättre alternativt ändra sättet att arbeta med riskobservationer, att åtgärda i stället för att rapportera. Samt att skapa en tydlig dialog med medarbetarna varför det är viktigt med riskobservationer. / The construction industry is hard hit by workplace accidents and wants to achieve a zero vision regarding this. Everyone should be able to come home safely after a day at work. Systematic Work Environment Management is used to create a better work environment. It is a way for companies to work for preventive purposes to achieve a safer climate. Peab Sverige AB works with risk observations as part of the preventive work, where the purpose is to achieve the effects of a reduced number of accidents. A risk observation is described as an observation of a deviation that can lead to an incident or work injury before it has occurred. The aim with this study was to investigate the effect of risk observations on the safety culture at the construction sites at Peab Sverige AB and whether the work with risk observations needs to be further clarified in order to achieve the expected effect. This is done by studying the company's internal statistics on reporting risk observations, incidents and accidents, as well as a survey to get an idea of ​​how employees at Peab view risk observations. The results show that the risk observations have not given the expected effect, reported risk observations have increased, but so have the incidents and accidents. According to the survey, the importance of risk observations and safety work is perceived as positive. But it is also perceived that there has not been a major change in the workplace. The conclusions of the study are that risk observations are good for increasing the awareness of employees, thus creating a better safety culture, the follow-up needs to be better or changing the way of working with risk observations, to take action instead of reporting. And to create a clear dialogue with employees why risk observations are important.

<p>Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat. Dessa indikerar att det finns en hel del brister i arbetsmiljön, trots att en stor del av personalen anser att närmsta chef tar sitt ansvar. En av slutsatserna vi har dragit av studien är att för att uppnå en god arbetsmiljö krävs kunskap, kompetens och motivation från alla inblandade.</p>

Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat. Dessa indikerar att det finns en hel del brister i arbetsmiljön, trots att en stor del av personalen anser att närmsta chef tar sitt ansvar. En av slutsatserna vi har dragit av studien är att för att uppnå en god arbetsmiljö krävs kunskap, kompetens och motivation från alla inblandade.