Cheferna inom vård och omsorg i offentliga organisationer har hög arbetsbelastning och ett komplext uppdrag. Ofta finns rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, men de är bristfälliga och används inte. Syftet var att undersöka hur första linjens chefer i primärvården upplevde sin psykosociala arbetsmiljö samt deras förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. En tvärsnittsstudie där samtliga 126 första linjens chefer från fyra landsting i primärvården deltagit, med svarsfrekvens 51%. I studien har enkät QPS Nordic 34+ använts samt 10 kompletterande frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete. Analys delvis med referensdata och Pearsons korrelation. Cheferna hade en hög arbetsbelastning och arbetet tenderade att hopa sig. I jämförelse med referensdata 3,2 var chefernas medelvärde 4,02. De upplevde gott stöd, bra klimat och hade goda kunskaper för arbetsuppgifterna, men 32,8% av cheferna ansåg att de inte alls eller bara lite var insatt i AFS 2015:4. Avseende om arbetsbelastningen gav utrymme för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete svarade fyra femtedelar av alla chefer inte alls eller i viss mån. Trots det goda stöd som cheferna upplevde är det viktigt att förebygga hög arbetsbelastning, då varaktig stress kan leda till ohälsa. Förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete begränsas också av deras arbetsbelastning och kan innebära negativa konsekvenser för medarbetarna.

Arbetsmiljöverket fick ett särskilt uppdrag av regeringen, att arbeta med kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Några av de viktigaste insikterna som kom fram i det arbetet var att:Det krävs ett genusperspektiv för att synliggöra vad som ger arbetsrelaterad ohälsa.Kvinnor och män har olika villkor och arbetsmiljörisker eftersom svensk arbetsmarknad är uppdelad.Män och kvinnor gör ofta olika saker, även inom samma yrke, vilket innebär olika belastningar.Både män och kvinnor i kvinnokodade sektorer råkar ut för arbetsrelaterad ohälsa. Det är inte en fråga om kön utan om exponering.Varje år kring 8 mars mellan 2012 och 2016 genomförde Arbetsmiljöverket den så kallade 8 mars-aktiviteten med syfte att informera om hur arbetsmiljön kan bli bättre för både kvinnor och män med ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet.Syftet med detta arbete var att undersöka om arbetsgivare genomfört någon aktivitet efter att arbetsmiljöinspektören informerat om vikten av ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet och i så fall vilka förutsättningar som behövdes för att en aktivitet skulle äga rum.Studien inleddes med en enkätstudie som skickades till alla arbetsgivare som haft besök i 8 mars-aktiviteten 2016. De arbetsgivare som följt upp arbetsmiljöinspektörernas information med en aktivitet av något slag följdes upp i en intervjustudie.Resultatet visade att arbetsgivarna ansåg att frågan var relevant,att arbetsgivarna uppskattade informationen och att de blev inspirerade av arbetsmiljöinspektören, att den viktigaste faktorn för att en aktivitet skulle äga rum var att den var inplanerad redan innan och att kunskaperna arbetsgivaren fick gick att använda i den aktiviteten.Den viktigaste förutsättningen för arbetsgivarna för att genomföra en aktivitet med bäring på genusperspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet tycks ha varit att tiden för detta varit inplanerad redan innan inspektionen. Arbetsmiljöinspektören bidrog med nya idéer och inspiration till flera sätt att sprida eller ta sig an frågan. Den viktigaste slutsatsen av studien är frågan om det skulle kunna vara en framgångsfaktor att i kraven som inspektörerna ställer synliggöra att anställda är både kvinnor och män och att de i lika hög grad ska omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som sker i brytpunkten mellan en organisationssystematiska arbetsmiljöarbete och dess organisatoriska och sociala arbetsmiljö. För att få en bredarebild av vad som sker i organisationen har en kvalitativ studie med både intervju- ochenkätundersökning genomförts. Resultatet av dessa visar att de nya EU-direktiven GDPR och IDD ärorsak till upplevd ökad arbetsbelastning. Detta leder till stress och oro bland medarbetarna, samtidigtsom cheferna upplever att de i detta har svårt att hjälpa sina medarbetare att prioriteraarbetsuppgifter. Slutsatserna vi har dragit är att politiska direktiv kan vara en bidragande orsak tillökad arbetsbelastning och stress. Det kan även försvåra för bolagets systematiska arbetsmiljöarbete.Bolaget skulle kunna tjäna på att se över informationsflödet mellan ledning och medarbetare för attundvika informationströtthet och ökad oro. En väl genomtänkt implementeringsprocess vidförändringsarbete kan med fördel därmed av bolag ses som en del av deras arbete i detorganisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet. / <p>Godkännande datum: 2018-06-20</p>

<p>Unhealthiness is not just a damaged back or asbestos. The fact that mental ill-health seems to increase in our society is well known. Statistics from Arbetsmiljöverket proves a fourfold increase of work-related disorders since 1997. These are primarily caused by organizational and social factors, 60% are considered caused by stress and a heavy workload. Sick leave due work related fatigue and depressions are scarily common today. Highly controlled work where every individual’s performance is measured, registered and sometimes even presented in front of co-workers is now what many employees face in their daily life. In our technically well-developed society we have a variety of sophisticated software that registers detailed information about employees. How does this affect the people that work in that environment? What legislations are there to cover these questions? This is what we have chosen to focus on in this essay.</p><p>Our empirical research shows that companies do register what their employees do even though there are people who prefer to disregard that fact. It’s possible that some surveillance occur purposeless, like for instance the common registration of incoming phone calls which indeed could be referred to a specific individual. How this information is being used in the end probably varies from company to company, but, as proven in our study it can be used as evidence or arguments against employees who might make a poor performance. We mean that high levels of control contribute to the pressure employees feel in their already stressful work life.</p> / <p>Ohälsa är inte bara en utsliten rygg eller lungor skadade av asbest. Att den psykiska ohälsan verkar öka i samhället är inte okänt. Arbetsmiljöverkets statistik påvisar en fyrfaldig ökning av arbetsrelaterade sjukdomar sedan 1997. Dessa beror främst på organisatoriska och sociala faktorer, 60 % beräknas bero på stress och hög arbetsbelastning. Sjukskrivningar p.g.a. utmattningsdepression och depression i allmänhet är långt ifrån ovanliga. Starkt styrt arbete där varje enskild individs prestationer mäts dagligen och t o m redovisas öppet på arbetsplatsen är nu vardag för många anställda. I dagens högteknologiska samhälle finns en mängd sofistikerade redskap för att samla information om de anställda på företaget. Varje knapptryckning kan registreras, antal hanterade samtal och längden på dessa mäts, analyseras och data sparas. Hur påverkas egentligen människor som arbetar i den miljön och vad säger lagen? Vi har valt att studera handhavandet av personuppgifter, gällande rätt på området samt hur ett felaktigt handhavande kan inverka negativt på arbetsmiljön.</p><p>Den empiriska undersökning som genomförts inom ramen för studien visar tillsynes att övervakning av anställda på arbetsplatsen sker, men även att vissa tycks ignorera att så sker. Visserligen kan tänkas att vissa arbetsplatser ej kontrollerar medvetet, men exempelvis kan en vardaglig företeelse som loggning av teletrafik anses vara en övervakande åtgärd, som kan härledas specifik individ. Hur sen dessa uppgifter används antar vi att det varierar starkt från arbetsplats till arbetsplats, men uppgifter kan, vilket bekräftas av vår studie, användas bland annat som påtryckningsargument om en säljare presterar sämre än förväntat. Vi tolkar även att ett starkt kontrollerat arbete medför att arbetstagaren upplever arbetssituationen som stressig.</p>

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Studiens syfte har varit att undersöka rektorers förutsättningar för och syn på arbetsmiljöarbete i skolan med särskilt fokus på lärares arbetsmiljö. Syftet har lett fram till följande preciserade frågeställningar: Vad anser rektorerna underlättar, respektive hindrar dem i sitt arbetsmiljöarbete? Vilken syn har rektorer på sitt arbetsmiljöarbete? I vilken utsträckning anser rektorerna att de uppfyller arbetsmiljölagens olika paragrafer? Hur korrelerar rektorers upplevelse av krav, kontroll och stöd med ovanstående frågeställningar? Vilka samband finns mellan ovanstående frågeställningar? METOD: Metoden som användes var en webbaserad enkät. Studiegruppen bestod av 416 rektorer (ca 10 % av Sveriges rektorer) och 170 av dessa besvarade enkäten (40,9 %). Databearbetningen utfördes med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Microsoft Excel. Resultaten analyserades utifrån krav-kontroll-stödmodellen. RESULTAT: De faktorer som flest rektorer ansåg underlättade deras arbetsmiljöarbete var Egen motivation, Lärarnas motivation och Mitt förhållande till lärarna. De faktorer som flest rektorer ansåg hindrade dem var Tiden jag kan avsätta och Skolans ekonomi. Tiden och ekonomin var även de faktorer där svarsfördelningen skiljde sig mest mellan grupperna av rektorer som ansåg sig ha mer respektive mindre grad av krav, kontroll och stöd. Fördelningen av rektorer som upplevde sig uppfylla arbetsmiljölagen i högre respektive lägre grad bildade två lika stora grupper. Rektorernas uppfyllelse av arbetsmiljölagen korrelerade med upplevda rimliga krav från lärare och chefer. Rektorernas egen arbetsmiljösituation korrelerade med om de uppfattade att de har kontroll över/kan påverka sin arbetssituation. Rektorernas syn på sitt arbetsmiljöarbete korrelerade med deras uppfattning om rimliga krav från lärarna. SLUTSATS: Det skiljer mycket åt mellan rektorerna när det gäller förutsättningarna för och i vilken grad rektorerna upplever att de kan utföra arbetsmiljöarbete i skolan. Tiden och skolans ekonomi är de faktorer som korrelerar starkast med hur rektorers arbetsmiljöarbete upplevs och fungerar. Upplevelsen av krav och kontroll visar sig vara viktigare som förutsättningar än stödet för rektorernas arbetsmiljöarbete i skolan. Hela 83 procent av rektorerna upplever att deras egen arbetsmiljö är mindre tillfredsställande. / AIM: The aim of the study has been to investigate principals’ conditions for and attitude to the work environment in school with particular focus on teachers’ work environment. The more precise research questions were: What do the principals think facilitates, respectively hinders them in their work with the work environment? What attitudes do the principals have towards their work with the work environment? To what extent do the principals consider that they meet work environment law? How do the principals’ experience of demand, control and social support correlate with the above mentioned research questions and what relations can be seen? METHOD: The method used was a web-based questionnaire. The study group comprised of 416 principals (approximately 10% of all principals in Sweden) and 170 of these responded to the questionnaire (40,9%). The computer processing was carried out with the aid of the statistics programs of SPSS and Microsoft Excel. The results were analyzed on the basis of the demand-control-social support model. RESULTS: The factors that most of the principals considered to be facilitating was Own motivation, The teachers' motivation and My relationship with the teachers. The factors that were considered to hinder most of them were Time I can allocate and The school's economy. Time and economy were those factors where the reply distribution deviated most when comparing principals who considered themselves to have demand, control and social support to a high respectively to a low degree. The categorizing of principals that experienced themselves to meet the laws of work environment to a high respectively to a low degree formed two equally big groups. The principals' fulfillment of work environment law correlates with reasonable demands from teachers and managers. The principals' own work environment situation correlates with control/can influence. The principals' conceptions of their work with the work environment correlate with reasonable demands from the teachers. CONCLUSIONS: The conditions of and in which degree the principals experience that they can carry out their work in line with the work environment law varies considerably between the principals. Time and school economy are those factors that correlate strongest with how the principals work with the work environment and how this is experienced and function. The experience of demand and control is shown to be a more important condition than social support. 83 percent of the principals felt that their own work environment is less satisfactory.

Unhealthiness is not just a damaged back or asbestos. The fact that mental ill-health seems to increase in our society is well known. Statistics from Arbetsmiljöverket proves a fourfold increase of work-related disorders since 1997. These are primarily caused by organizational and social factors, 60% are considered caused by stress and a heavy workload. Sick leave due work related fatigue and depressions are scarily common today. Highly controlled work where every individual’s performance is measured, registered and sometimes even presented in front of co-workers is now what many employees face in their daily life. In our technically well-developed society we have a variety of sophisticated software that registers detailed information about employees. How does this affect the people that work in that environment? What legislations are there to cover these questions? This is what we have chosen to focus on in this essay. Our empirical research shows that companies do register what their employees do even though there are people who prefer to disregard that fact. It’s possible that some surveillance occur purposeless, like for instance the common registration of incoming phone calls which indeed could be referred to a specific individual. How this information is being used in the end probably varies from company to company, but, as proven in our study it can be used as evidence or arguments against employees who might make a poor performance. We mean that high levels of control contribute to the pressure employees feel in their already stressful work life. / Ohälsa är inte bara en utsliten rygg eller lungor skadade av asbest. Att den psykiska ohälsan verkar öka i samhället är inte okänt. Arbetsmiljöverkets statistik påvisar en fyrfaldig ökning av arbetsrelaterade sjukdomar sedan 1997. Dessa beror främst på organisatoriska och sociala faktorer, 60 % beräknas bero på stress och hög arbetsbelastning. Sjukskrivningar p.g.a. utmattningsdepression och depression i allmänhet är långt ifrån ovanliga. Starkt styrt arbete där varje enskild individs prestationer mäts dagligen och t o m redovisas öppet på arbetsplatsen är nu vardag för många anställda. I dagens högteknologiska samhälle finns en mängd sofistikerade redskap för att samla information om de anställda på företaget. Varje knapptryckning kan registreras, antal hanterade samtal och längden på dessa mäts, analyseras och data sparas. Hur påverkas egentligen människor som arbetar i den miljön och vad säger lagen? Vi har valt att studera handhavandet av personuppgifter, gällande rätt på området samt hur ett felaktigt handhavande kan inverka negativt på arbetsmiljön. Den empiriska undersökning som genomförts inom ramen för studien visar tillsynes att övervakning av anställda på arbetsplatsen sker, men även att vissa tycks ignorera att så sker. Visserligen kan tänkas att vissa arbetsplatser ej kontrollerar medvetet, men exempelvis kan en vardaglig företeelse som loggning av teletrafik anses vara en övervakande åtgärd, som kan härledas specifik individ. Hur sen dessa uppgifter används antar vi att det varierar starkt från arbetsplats till arbetsplats, men uppgifter kan, vilket bekräftas av vår studie, användas bland annat som påtryckningsargument om en säljare presterar sämre än förväntat. Vi tolkar även att ett starkt kontrollerat arbete medför att arbetstagaren upplever arbetssituationen som stressig.

The purpose of this paper is to analyze the employers’ responsibilities for rehabilitation of employees in Sweden, who due to illness or injury are unable to work. The process of the rehabilitation will be analyzed in a gender perspective. A minor comparative study about rehabilitation in Denmark will also be carried out. The purpose is to see how the process of the rehabilitation is designed for those who due to illness or injury are unable to work, which factors that affects the rehabilitation and which differences there are between Denmark and Sweden regarding the employers responibility for rehabilitation. A juridical method has been used for in this study. It is mainly the social insurance office, the employer and the employee who have the responsibilities for the process of the rehabilitation. The social insurance offices foremost function is to coordinate and supervise the efforts, which are needed for the rehabilitation. The employers shall take actions which are needed for an effective rehabilitation, have responsibility for the systematic work environment management and give the social insurance office the information that is needed. The employees responsibility is to participate in the planning of the rehabilitation and in the actual rehabilitation as good as possible. There are many factors which affect the rehabilitation for those who due to illness or injury are unable to work. It can for example be the employees own participation in the rehabilitation, the systematic work environment management and the size of the company. There are differences between Sweden and Denmark regarding the employers responsibility for the rehabilitation. The most important difference is that the employer in Denmark does not have any responsibilities for the rehabilitation. There is also a difference between the countries in the employment security.

En god arbetsmiljö är en lagstadgad rättighet för arbetstagaren enligt Arbetsmiljölagen. Arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö kallas arbetsmiljöarbete och är en nyckelfaktor för att skapa hälsosamma och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarundersökningar är en undersökningsmetod i det systematiska arbetsmiljöarbetet men kan också användas i syfte att ta reda på medarbetarnas uppfattningar om sin arbetssituation med målet att skapa verksamhetsförbättringar. I denna studie har syftet varit att undersöka vilken roll som medarbetarundersökningen spelar i chefernas arbetsmiljöarbete. Studien undersökte hur cheferna arbetar med arbetsmiljöarbete och hur arbetet med resultatet från en medarbetarundersökning genomförts. Studien genomfördes på en funktion med tre organisationsnivåer och bygger på 12 kvalitativa intervjuer med funktions-, avdelnings- och enhetschefer. Studien visar att medarbetarundersökningen spelar en viktig roll i chefernas arbetsmiljöarbete på alla organisationsnivåer både som diskussionsunderlag i ledningsgrupper och i dialogen med medarbetarna samt som bevis på att genomförda arbetsmiljöinsatser fungerar. Enhetscheferna använder både medarbetarundersökningen och andra undersökningsmetoder i sitt arbetsmiljöarbete. / The employee is entitled to a safe work environment according to Swedish legislation.  Good working conditions are a key factor to create healthy and attractive work places. Employee survey is a method used to investigate the work environment in the process “Systematiskt arbetsmiljöarbete”. The employee survey can also be used to measure employees’ views on a wide range of work-related topics in order to achieve organizational success. The purpose of this study was to investigate the importance of the employee survey for the continuous work environment process done by managers.  The study also investigated how the managers’ worked with the result of the employee survey and how they worked with the continuous work environment process. The study was carried out on a function with three organizational levels and contains 12 interviews with managers on all three levels. The findings of the study show that the result of the employee survey is used as a basis for discussion both in the management teams and in dialogue with employees in the work environment process. The result of the employee survey is also used to ensure that measures taken within the work environment process are well accepted. The result also shows that managers on the lowest organizational level use other tools when investigating the work environment.

<p>The purpose of this study was to make a survey of a larger company in Sweden to analyze if it complied to the stipulated Systematic Work Environment Management rules in Sweden. The company chosen was Hennes & Mauritz. The key question was to see if the company was examining and judging the risks, developing handling plans and if they were making yearly follow ups so that problems could be attended to. Further, I also wanted to examine if there was lack of competence within different departments as well as give some substantiate proposals on educations in Systematic Work Environment Management. The method used to investigate this was interviews and observations on how the Systematic Work Environment Management was handled in the company. The interview study included ten different directors of stores. The observation was made during two weeks at the headquarter following the daily work concerning the Systematic Work Environment Management from management´s point of view. The result of the study and the observation showed that in general H&M is working very well with the Systematic Work Environment Management at the store level. The local managers considered that they had sufficient knowledge but they were lacking continuous education and updates in the area. Specifically, the results showed that there is some lack of knowledge in the field of responsibility for work environment and that the local management doesn’t get the yearly education according to top management´s intention. A short suggestion on a yearly educational plan in Systematic Work Environment Management has been added to the report based on the results in the survey. A reasonable time for this education is one day per year to update the responsible local management in the area of Systematic Work Environment Management.</p>

The purpose of this study was to make a survey of a larger company in Sweden to analyze if it complied to the stipulated Systematic Work Environment Management rules in Sweden. The company chosen was Hennes &amp; Mauritz. The key question was to see if the company was examining and judging the risks, developing handling plans and if they were making yearly follow ups so that problems could be attended to. Further, I also wanted to examine if there was lack of competence within different departments as well as give some substantiate proposals on educations in Systematic Work Environment Management. The method used to investigate this was interviews and observations on how the Systematic Work Environment Management was handled in the company. The interview study included ten different directors of stores. The observation was made during two weeks at the headquarter following the daily work concerning the Systematic Work Environment Management from management´s point of view. The result of the study and the observation showed that in general H&amp;M is working very well with the Systematic Work Environment Management at the store level. The local managers considered that they had sufficient knowledge but they were lacking continuous education and updates in the area. Specifically, the results showed that there is some lack of knowledge in the field of responsibility for work environment and that the local management doesn’t get the yearly education according to top management´s intention. A short suggestion on a yearly educational plan in Systematic Work Environment Management has been added to the report based on the results in the survey. A reasonable time for this education is one day per year to update the responsible local management in the area of Systematic Work Environment Management.