Syfte med denna studie var att undersöka arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv i en av Sveriges storbanker. Till följd av den tekniska utvecklingen och ökade konkurrensen från omvärlden har arbetsförhållandena för de anställda på Sveriges arbetsmarknad förändrats. Färre medarbetare känner sig motiverade i sitt arbete på grund av det allt hårdare arbetsklimatet. En kvalitativ studie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Totalt genomfördes 12 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare på två kundkontor i Stockholmsområdet och på Handelsbankens huvudkontor. Med hjälp av Frederick Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntansteori och målsättningsteorin har medarbetarnas och chefernas syn på motivation tolkats. Den insamlade empirin visar att de motivationsfaktorer som har en betydande inverkan på motivationen enligt medarbetarna är chefens roll, eget ansvar, en trivsam arbetsmiljö och gemenskap samt lön. Motivationsarbetet går enligt cheferna bland annat ut på att vara närvarande och uppmärksamma sina medarbetare genom att ge feedback och beröm. Det är även viktigt att chefen sätter upp tydliga riktlinjer och mål utan att styra arbetet för mycket för att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna. Genom organisationens decentraliserade organisations- och beslutsuppbyggnad får medarbetarna mer ansvar, tillit och förtroende från organisationen vilket har en positiv påverkan motivationen. Det gick slutligen att se att det finns en överensstämmelse mellan medarbetarna, cheferna och organisationens syn på motivationen i arbetet.

<p>Diss. Umeå : Umeå universitet, 1999</p> / digitalisering@umu

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan påverka arbetsmotivationen hos undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen, sett utifrån deras perspektiv. De två formulerade frågeställningarna är; Vilka faktorer beskriver undersköterskor att de motiveras av i sitt arbete inom äldreomsorgen samt Vilka motivationsfaktorer kan urskiljas som mest framträdande utifrån undersköterskornas beskrivningar. Studiens empiri bygger på enkätundersökningar utifrån undersköterskors perspektiv och urvalet innefattar 81 undersköterskor som arbetar på olika äldreboenden i Uppsala. Den teoretiska referensramen består av både Granboms och Deci &amp; Ryans definition av inre och yttre motivation, samt Maslows behovsteori. Vidare utgår studien från tidigare forskning som behandlar vad undersköterskor som arbetar inom långtidsvård tillskriver för meningsfullhet i sitt arbete, samt forskning som behandlar arbetstillfredsställelsen bland undersköterskor som arbetar på vårdboenden. Studien utgår även från tidigare forskning som berör arbetsmotivation hos Japanska undersköterskor som arbetar på sjukhus, samt forskning om sjuksköterskors arbetsmotivation. Ur resultatet kan utläsas att de faktorer som undersköterskorna främst motiveras av i sitt arbete är att få möjlighet till att hjälpa andra människor via sitt yrke och därmed känna sig behövda och betydelsefulla samt att känna gemenskap och samhörighet, främst med arbetskollegor. Vidare framkommer det ur resultatet att undersköterskorna motiveras av att få uppskattning, främst från brukare. Att självförverkligas och stimuleras via sitt arbete samt att få utveckla och nyttja sina yrkeskunskaper påverkar också arbetsmotivationen. Dessutom kan undersköterskornas arbetsmotivation härledas från känslan av att känna trygghet i sin anställning och i sitt arbete.

En hög personalomsättning i ett företag kan leda till flera kostnader i och med nyrekrytering och minskad produktivitet. Detaljhandeln är en av de branscherna med högst personalomsättning i Sverige och i branschen kan säljares prestationer ha stor påverkan på företagets framgång. En motiverad säljare kan tillföra mer till ett företags resultat än en omotiverad säljare. För att kunna motverka den höga personalomsättningen bör företag veta hur de ska kunna behålla sina anställda vilket ligger till grund för studiens syfte, att undersöka vad som motiverar anställda inom detaljhandeln att stanna respektive lämna sina anställningar. Det teoretiska ramverket grundas på Fredrik Herzbergs tvåfaktorteori och studiens empiriska resultat bygger på en kvalitativ intervjustudie med ledning och anställda inom företaget Din elon butik. Studiens resultat visar att de faktorer som motiverade de anställda att stanna var arbetsuppgifter och prestation, trivsel samt trygghet. Främst var det trivsel samt arbetsuppgifter och prestation som var de motiverande faktorerna. De faktorer som motiverade de anställda att lämna sin anställning var lön, faktorer i privatlivet, avancemang samt anställningsförhållanden. De faktorer som ansågs främst påverka de anställdas beslut till att lämna sin tjänst var avancemang och sedan lön. Utifrån Herzbergs tvåfaktorteori vidareutvecklades en analysmodell som indikerar att en anställd kan vara motiverad i sitt arbete även fast alla kriterier (hygienfaktorer) enligt Herzberg tvåfaktorteori inte uppfyllts.

Organisationer i dagens samhälle kan genom motiverade medarbetare effektivisera sin verksamhet utan att öka kostnaderna. Studiens syfte var att undersöka huruvida det finns köns- ålders- och utbildningsnivårelaterade skillnader med utgångspunkt från Herzbergs tvåfaktorsteori. Vi utförde en kvantitativ enkätundersökning (n=93) på två organisationer med hjälp av bekvämlighetsurval. Reliabilitetstestet Cronbachs alfa utfördes på enkätverktyget och visade till viss del på låg reliabilitet. Vi använde oss av One Way ANOVA och Bonferroni Post Hoc test för att analysera resultatet, vilket visade att det finns signifikanta könsrelaterade och åldersrelaterade skillnader med utgångspunkt från Herzbergs tvåfaktorsteori, men ingen signifikant utbildningsrelaterad skillnad.

Undersökningen omfattar apoteksmarknaden och dess regler samt farmaceuterna och deras arbetsmotivation. Syftet med undersökningen var att undersöka hur farmaceuterna upplever att regelverken på apoteksmarknaden påverkar deras arbetsmotivation. Farmaceuterna har idag en begränsad möjlighet till att göra sitt arbete på bästa sätt. Istället är farmaceuterna tvingade till att agera utifrån ett strikt regelverk som inte helt möjliggör en individuell farmaceutisk bedömning. Till undersökningen har ett kvalitativt synsätt blivit applicerat för att kunna uppnå syftet samt ge svar på undersökningens frågeställning. Det kvalitativa synsättet hjälpte till med att skapa en uppfattning kring arbetsmotivation hos farmaceuterna. En deduktiv ansats har blivit applicerat då forskarna till undersökningen har utgått från teori. Forskningsmetoden som har använts till undersökningarna för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sju stycken intervjuer med farmaceuter från olika apotek samt ett fackförbund. Den teoretiska referensramen presenterar fyra teorier. Dessa är Motivation hos farmaceuter av Rajan och Phil, Herzbergs tvåfaktorteori, Maccobys fyra R och Self Determination Theory (SDT). Dessa fyra teorier är sammankopplade för att presentera den teoretiska referensram som anses vara mest lämplig till att kunna analysera den data som blev insamlad. Undersökningens slutsats blev att farmaceuternas arbetsmotivation blir påverkad av de regelverk som finns på apoteksmarknaden till en viss grad. Det är kundernas kunskap om dessa regelverk som påverkar arbetsmotivationen mest på ett negativ t sätt.

<p>Syftet med föreliggande arbete var att undersöka arbetsmotivation utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Mer specifikt var syftet att undersöka personalansvarigas syn på personalens motivation i organisationer och om det finns en överensstämmelse med Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personalansvariga i fyra olika företag. Resultatet tolkades med hjälp av teoristyrd tematisk analysmetod, och kategoriserades till olika motivations- och missnöjesfaktorer. Faktorer som skapar arbetsmotivation var utvecklingsmöjligheter, ansvar och självständighet, ledarens roll samt samverkan av den mjuka och hårda sidan av motivation. Hygienfaktorer sammanfattades till fysisk arbetsmiljö, samhörighetskänsla, arbetsinnehåll och lön. Resultatet stödjer Herzbergs teori dock med vissa avvikelser. Orsaker till detta finns exempelvis hos skillnader i olika branscher eller förändring av arbetsförhållanden i sig sedan Herzbergs tvåfaktorteori utvecklades. Arbetet kan anses ge ett användbart bidrag till temat arbetsmotivation i organisationer, samt inspiration till fortsatta undersökningar inom området.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. Regressionsanalyser visade på att 18 procent av variationen i inre och yttre faktorer kan förklaras av personlighetsegenskaper. Den visade även på signifikanta samband mellan inre faktorer och personlighetsegenskaperna öppenhet och målmedvetenhet. Ytterligare ett signifikant samband fanns mellan yttre faktorer och personlighetsegenskaperna vänlighet och känslomässig instabilitet. Författarna drar slutsatsen att studiens resultat kan fungera som ett underlag för dagligvaruhandeln i deras beslut gällande motivationshöjande investeringar.</p>

<p>Den övergripande frågeställningen för denna studie är hur arbetsmotivation påverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning på följande vis ”Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersättning för en prestation eller som en allmän förmån som gäller alla.” I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens påverkan på arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes på ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte är den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter. Vad gäller cheferna, visade det sig att de motiverades av dels ekonomisk belöning, men även av uppskattning och när arbetsflödet fungerar. Studien visar vidare att företaget behöver stärka upp målen och implementera dem bättre hos medarbetarna.</p>

<p>Medarbetarundersökningar är något som många organisationer genomför idag, avsikten</p><p>är oftast att man vill undersöka de anställdas upplevelse i olika frågor. Denna uppsats</p><p>har som syfte att belysa om en medarbetarundersökningsprocess även kan användas</p><p>som ett verktyg till att påverka arbetsmotivationen hos de anställda. För att uppnå syftet</p><p>användes en kvantitativ metod, där vi tog hjälp av anställda inom</p><p>hemvårdsförvaltningen. I vår undersökning deltog tre olika enheter inom</p><p>hemvårdsförvaltningen. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen, de teorier</p><p>som har använts är motivationsteorier men även teorier som beskriver de olika stegen i</p><p>en medarbetarundersökningsprocess. Resultaten visar att en medarbetarundersöknings</p><p>process kan ha en inverkan på de anställdas arbetsmotivation. Anställda som har deltagit</p><p>i en medarbetarundersökningsprocess upplever att arbetsmotivationen har påverkats</p><p>positivt om de har fått delta aktivt i processens olika steg. Då förståelsen för arbetet</p><p>ökar, upplever den anställde även en ökad kontroll i sitt arbete vilket skapar</p><p>engagemang.</p>