Bakgrund: Arbetsrelaterad stress uppstår när skillnader finns mellan arbetets krav och den mängd kontroll som varje individ har för att möta dessa krav. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor påverkas av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes fram via PubMed och Cinahl. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat: Två huvudteman framkom, Hur påverkar den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskors arbete och Hur påverkar den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskors välbefinnande utanför arbetsplatsen. Åtta respektive sex underteman redovisas under de två huvudteman. Arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskor negativt både på deras arbete och i deras privatliv. Diskussion: Den arbetsrelaterade stressen får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter, det är av stor vikt att bibehålla hälsa och välbefinnande hos sjuksköterskor. Genom att sjuksköterskor får delta i stressförebyggande åtgärder kan den arbetsrelaterade stressen minskas eller ha mindre påverkan hos sjuksköterskorna. Slutsats: Kraven och ansvaret på sjuksköterskor ökar ständigt vilket leder till att stressen ökar ytterligare. Det bör forskas mer i hur arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskor och vad konsekvenserna av detta resulterar i för att få en större medvetenhet inom detta problemområde. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: Upplevelsen av stress kan te sig olika beroende på vilka som erfar stressen och dess konsekvenser varierar också. Vanligen orsakas stressen relaterad till arbetsplatsen av den psykosociala och den fysiska miljön, men andra omständigheter kan inte exkluderas. Eftersom sjuksköterskan är en viktig del av vården som bär ansvaret för patientens omvårdnad blir dennes upplevelse av arbetsrelaterad stress intressant för vårdvetenskapen.Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ, induktiv ansats. Manifest innehållsanalys av tidigare publicerade vetenskapliga originalartiklar.Resultat: Sjuksköterskans upplevelser av arbetsrelaterad stress kunde grupperas i tre kategorier, nämligen arbetsplatsens kultur, arbetsplatsens organisation samt genererandet av själva sjuksköterskerollen.Slutsats: Själva sjuksköterskerollen medför stress. Dessutom hotas allvarligt sjuksköterskans möjligheter att hantera eller minska stressupplevelsen på grund av bristande psykosocialt stöd samt avsaknad av kontroll över sitt arbete. Det är nu dags att arbetsgivarna inser och accepterar sitt ansvar att agera och förändra arbetsmiljön både fysiskt och psykosocialt.

Bakgrund: Det är vanligt att sjuksköterskor har erfarenhet av arbetsrelaterad stress i sitt dagliga arbete, om stressen blir långvarig kan det leda till komplikationer som sömnstörningar och minnessvårigheter. Arbetsgivaren är skyldig att uppmärksamma och motverka arbetsrelaterad stress. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt att beskriva undersökningsgrupperna i utvalda artiklar. Metod: Beskrivande litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats och två artiklar med mixad metod granskades. Huvudresultat: Resultatet visade att flera sjuksköterskor erfor att brist på personal och begränsat med tid var två betydande anledningarna till arbetsrelaterad stress. Även kommunikationen mellan kollegor och arbetsmiljön var anledningar som påverkade den arbetsrelaterade stressen. Personal och tidsbrist ansågs kunna bero på att sjuksköterskorna utförde flera arbetsuppgifter samtidigt. Flera av deltagarna i utvalda studier hade även erfarenheter av att de utförde arbetsuppgifter som inte ingick i deras roll och ansvarsområde som sjuksköterska. För att förebygga uppkomsten av stress framhölls förkortad arbetstid, vilket på ett positivt sätt påverkade erfarenheterna av arbetsrelaterad stress. Bra relationer till kollegor och att hitta egna copingstrategier för att hantera stressen på arbetet och privat framhölls också som positivt för att minska den arbetsrelaterade stressen. Den metodologiska granskningen visade att det var flest kvinnor i åldern 22 – 61 år som deltog i granskade studier. Slutsats: Personal och tidsbrist har stor påverkan på erfarenheterna av arbetsrelaterad stress. Litteraturstudien visar att förkortad arbetstid är en potentiell lösning på problemet och belyser arbetsgivarens ansvar att aktivt arbeta mot och förebygga uppkomsten av arbetsrelaterad stress.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress drabbar främst personer med ett yrke där kontakt med andra människor är i fokus som personal inom vård och omsorg. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonal har ökat vilket har bidragit till upplevelser av höga krav och stress på arbetet. Sjuksköterskans ansvarsområden innefattar att främja individens hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det ingår även att bemöta individen och dess närstående på ett tryggt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Arbetsrelaterad stress kan enligt forskning inte bara påverka sjuksköterskors hälsa utan även ha en inverkan på omvårdnaden av patienten. Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva hur omvårdnadsarbetet påverkas av arbetsrelaterad stress. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom det att omvårdnadsarbetet påverkades av den arbetsrelaterade stress som berodde på tidsbrist. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress påverkade omvårdnadsarbetet genom att sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde kommunicera med patienter och dess närstående. Även omvårdnadshandlingar blev försenade eller uteblivna. Omvårdnadsarbetet påverkades även genom att patientens säkerhet hotades. Stress medförde begränsningar i sjuksköterskornas arbete då de inte kunde utföra den vård som de ansåg vara adekvat. Slutsats: Resultatet visar att den omvårdnad som sjuksköterskorna ansåg var adekvat blev påverkad av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Genom en ökad förståelse av hur omvårdnadsarbetet påverkas kan det bidra till en god utveckling inom vårdorganisationen, vilket i sin tur kan gynna patientens omvårdnad.

Sammanfattning  Bakgrund: Att arbeta på en akutmottagning kan vara mycket krävande. Med en ökande personalbrist och arbetsbelastning är det många sjuksköterskor som valt att säga upp sig. Arbetsbelastningen grundar sig till del i stress. Arbetsrelaterad stress påverkar inte bara sjuksköterskan utan även patienten. Arbetstillfredsställelse är känslan av glädje eller nöje som kommer från arbetet.  Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelsen för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvantitativ ansats där 12 stycken vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserade.  Resultat: Studien resulterade i arbetsrelaterade faktorer och personliga faktorer för arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse. De arbetsrelaterads faktorerna för arbetsrelaterad stress var: hög arbetsbelastning, konflikter i arbetsgruppen och otillräcklig återhämtning mellan arbetspass. För arbetstillfredsställelse: mindre skiftarbete, längden på arbetspass, relation mellan kollegor och chef och hjälpa människor. De personliga faktorerna för arbetsrelaterad stress var: kön, erfarenhet och utbildningsnivå och för arbetstillfredsställelsen: ålder, kön, erfarenhet och utbildningsnivå. Slutsats: Faktorerna som kartlades kan användas till förbättringsarbeten för sjuksköterskors hälsa och då kunna öka arbetstillfredsställelsen samt minska den arbetsrelaterade stressen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan uppkomma när det blir obalans mellan arbetskrav och människans känsla av kontroll att hantera sin arbetssituation. Arbetsrelaterad stress kan ha orsakat att psykisk ohälsa ökat både nationellt och internationellt. Sjuksköterskan har ett stort och viktigt ansvar över patienternas omvårdnad och beskrivs som “spindeln i nätet”. Vid arbetsrelaterad stress försämras sjuksköterskans simultanförmåga på arbetet, vilket kan leda till att kliniska fel begås och patientsäkerheten äventyras. Lazarus och Folkmans teori om coping är passande till området då den kan användas som ett verktyg för att bland annat hantera arbetsrelaterad stress. Syfte: Att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget av sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Databassökningarna utfördes i Medline via PubMed där totalt 10 artiklar har inkluderats, varav 6 artiklar med kvantitativ ansats och 4 artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Hög arbetsbelastning, höga krav, bristande relationer och samarbeten inom olika professioner samt arbetsgivarens bristande stöd till personalen var några faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen utmanar och påverkar sjuksköterskor. Det är fördelaktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om ämnet för att eventuellt kunna minska stressens konsekvenser och för att inte äventyra patientsäkerheten som följd av detta. Det är även viktigt för chefer och arbetsgivare att få inblick i sjuksköterskors stressorer på arbetet för att förebygga och minska stress, som i slutändan kan främja sjuksköterskors hälsa och därmed hela samhället i stort.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer inom sjuksköterskans arbete. Vårdkvalitén riskerar att försämras när sjuksköterskan upplever stress i sitt arbete. Sjuksköterskans kärnkompetenser innebär bland annat att sjuksköterskan ska ge god omvårdnad samt mäta och följa upp vårdkvalitén. Den teoretiska referensramen som speglar litteraturstudien är det vårdvetenskapliga begreppet vårdande möten utifrån Dahlberg och Segesten (2010). Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskors arbetsrelaterade stress påverkar patientsäkerheten inom slutenvård. Metod: Litteraturstudien baserades på tio artiklar, kvalitativa, kvantitativa och mixad metod. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka artiklar. Kvalitetsgranskning av artiklar utfördes med Carlsson och Eimans kvalitetsgranskningsmall. En integrerad analys användes i dataanalysen enligt Kristenssons metod. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades i fem kategorier: ”konsekvenser av tidsbrist”, ”konsekvenser av arbetsbelastning”, ”konsekvenser av sjuksköterskans stressupplevelse”, ”bristande kommunikation” och ”misstag inom omvårdnad och kliniskt arbete”. Slutsats: Sjuksköterskor inom slutenvården upplever arbetsrelaterad stress på grund av olika orsaker. Arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten. Hög arbetsbelastning ligger till grund för sjuksköterskan tidsbrist. Konsekvenser av hög arbetsbelastning och tidsbrist kan vara vårdskador. Mötet mellan sjuksköterska och patient uteblir vilket försämrar vårdkvalitén för patienterna. Författarna anser att orsakerna till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress ska uppmärksammas för att främja patientsäkerhet inom sjuksköterskans arbete.

Nyutexaminerade sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar i sitt nya yrke. Att utsättas för arbetsrelaterad stress den första tiden inom yrket ledde till att många sjuksköterskor valde att lämna vårdyrket. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja hälsa likväl patientens säkerhet. Att gå från student till legitimerad sjuksköterska kan upplevas påfrestande samt stressande. Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av det första året efter yrkesexamen med fokus på arbetsrelaterad stress. Metoden som användes var en litteraturöversikt. 10 artiklar valdes ut där både kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades samt sammanställdes. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: Övergången till den nya rollen som sjuksköterska, arbetsbelastning, upplevelsen av stress samt arbetskultur. Resultatet betonar olika faktorer som kan orsaka arbetsrelaterad stress för en nyutexaminerad sjuksköterska. Resultatet framhäver en känsla av otillräcklighet samt kunskapsbrist relaterat till den nya professionen. Även en bristfällig handledning för nyutexaminerade sjuksköterskor var en faktor till arbetsrelaterad stress. Diskussionen reflekterar både positiva samt negativa händelser som nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde. Diskussionen belyser även bland annat svårigheter med ofullständig kunskap, tidsbrist, bristande stöd samt patientsäkerhet. För att nyutexaminerade sjuksköterskor ska få så bra start som möjligt i deras nya profession är det av stor vikt att tillgodose behovet av ett gott stöd.

Bakgrund: På akutmottagningar råder en hög patientomsättning samt en snabb arbetstakt, vilket påverkar arbetssituationen för sjuksköterskorna. Sjuksköterskor på akutmottagningar drabbas i högre grad av utmattning jämfört med sjuksköterskor på andra vårdavdelningar och mottagningar, vilket är på grund av den höga arbetsbelastningen. Den höga arbetsbelastningen påverkar patientsäkerheten, omvårdnaden och sjuksköterskans välmående.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar.  Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats, vilka har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskningen av de inkluderade artiklarna genomfördes utifrån Carlsson och Eimans granskningsmallar.  Resultat: Resultatet redovisas i tre teman; förekommande stressfaktorer, konsekvenser för sjuksköterskan och patientsäkerhet samt olika strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Underbemanning, kommunikationsbrist och bristfälligt samarbete framkom som förekommande stressfaktorer bland sjuksköterskor på akutmottagningar. Tidsbrist resulterade i försämrad omvårdnad i och med att sjuksköterskorna inte hann med att utföra omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskorna påverkades även fysiskt och psykiskt av den arbetsrelaterade stressen. På så sätt var stöd från organisationen och samarbete av stor betydelse för hanteringen av arbetsrelaterad stress.  Slutsats: Den främsta stressfaktorn var hög arbetsbelastning, vilket resulterade i försämrad vårdkvalitet samt ohälsa hos sjuksköterskan. Stöd från organisationen var den främsta strategin för att hantera arbetsrelaterad stress. Litteraturöversiktens resultat kan ge kunskap om hur arbetsrelaterad stress på akutmottagningar kan minskas, detta genom strategier för stresshantering samt stressymtom som sjuksköterskan kan vara uppmärksam på.

Bakgrund: Stress påverkar alla människor mer eller mindre någon gång under livet. Vanligtvis är det en funktion som hjälper oss att prestera under en kortare tid, men långvariga stresspåslag kan vara skadliga. Sjuksköterskeprofessionen är ofta präglat av ett högt arbetstempo med höga krav och lite utrymme för misstag.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie om inkluderade tio vetenskapliga artiklar i både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram genom en systematisk sökstrategi från databaserna PubMed och CINAHL. Sedan genomfördes en integrerad analys som sammanställdes i ett resultat. Resultat: Studien visade att arbetsrelaterad stress orsakas av sjuksköterskors arbetsförhållanden och arbetsplatsernas organisation. Den arbetsrelaterade stressen kunde orsaka ohälsa hos sjuksköterskorna både på jobbet och privat som kunde leda till en uppsägning.  Slutsats: Sjuksköterskors ohälsa gällande arbetsrelaterad stress är ett multifaktoriellt problem globalt som bör förebyggas och åtgärdas, för att skapa attraktiva arbetsplatser med erfarna och motiverade sjuksköterskor.