Introduktion: I takt med att den arbetsrelaterade stressen tilltagit i samhället har även personalbrist inom sjukvården ökat, inte minst inom operationssjukvård. Samtidigt som operationsköerna växer i Sverige larmas det alltmer om brist på specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård. Det finns i dag en kunskapslucka kring den arbetsrelaterade stressen för operationssjuksköterskor och dess uppkomst. Syfte: Att belysa faktorer som ger upphov till arbetsrelaterad stress hos operationssjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie på ett systematiskt sätt. Arton artiklar inkluderades i slutresultatet. Resultat: Sex olika kategorier kunde identifieras: Arbetslokal- och arbetsmaterialsbundna faktorer, faktorer relaterade till arbetets utformning, faktorerrelaterade till arbetsklimatet, patient- och operationsbundna faktorer, individuella bakgrundsfaktorer samt karriärsbundna faktorer. Slutsats: Vissa olikheter kunde ses från land till land vad gäller upplevelsen av uppkomst av arbetsrelaterad stress och de faktorer som ger upphov till detta. Inget mönster kunde ses där en enskild identifierbar stressfaktor kunde pekas ut. Detta påvisar hur framtidaforskning behöver närma sig området med ett allsidigt fokus.

Titel: På spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet. Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa. Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå. Istudiens empiriska resultat framträder även domänerna hälsorelaterad och ohälsorelaterad. Slutsatser: Slutsatser som kan dras av denna studieär att hälsa upplevs som en balans mellan olika delar, såsom fysiska, psykiska,sociala aspekter samt arbete, familj och privatliv. Dessa delar eller dimensioner av hälsan hänger samman och påverkar varandra. Trots att arbetet är mycket krävande och påfrestande så trivs informanterna på sitt arbete och tycker att det är roligt och utvecklande, de känner sig engagerade och delaktiga vilket bidrar till att de upplever hälsa (arbetsrelaterad hälsa). Ett flertal friskfaktorer går att identifiera och de friskfaktorer som finns på individnivå tycks vara av mycket stor betydelse, även om de på gruppnivå och organisatorisk nivå också inverkar på den arbetsrelaterade hälsan. Friskfaktorerna på individnivå är betydelsefulla för att kunna nyttja de friskfaktorer som finns på gruppnivå och organisatorisk nivå. De individuella friskfaktorernaär tydligt synliga hos individen i både privata sammanhang och i arbetssammanhang, medan friskfaktorerna på gruppnivå och organisatorisk nivå endast är relaterade till arbetet och arbetssituationen.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen. Resultatet indikerade även en tendens till signifikant huvudeffekt av ålder på skattad stress; yngre kände större stöd i arbetet medan äldre kände att de kunde utnyttja sina färdigheter och talanger till fullo i arbetet. Nyckelord: Arbetsrelaterad kontroll, arbetsrelaterad stress, arbetstillfredsställelse, utbildning / Abstract The work psychology-related benefits of group training in a shift-going work team The objective of the study was to investigate whether team building-based training could improve work satisfaction, reduce stress, and increase perceived control of the work environment for a shift-going work team. A questionnaire study was performed at a large industrial company in central Sweden. 65 participants were divided into an experimental (participation in training) vs. a control (no participation in training group). The results showed that former compared to latter participants perceived a greater amount of control over their work, as well as estimated their ability to predict the results of their work decisions as higher. Concerning the perceived stress, younger compared to older were shown to experience more support whereas older vs. younger rated the ability to fully use skills and abilities as higher. Keywords: Work control, work stress, work satisfaction, training

Following the outbreak of the Corona pandemic in the spring of 2020, the Public Health Agency of Sweden issued a recommendation that everyone who had the opportunity should work from home. It is the employer´s responsibility to create conditions for good occupational health in conjunction with remote work. A tool in the work of creating conditions for good occupational health is a policy document. In the light of the study's theoretical starting point, the demand, control and support model, a policy document should contain aspects of demands, control and support in order to contribute to creating conditions for good occupational health.   The aim of this study is to analyze how aspects related to demands, control and support are expressed in policies for remote work at Swedish universities with the intention of preventing risk factors for work-related ill health. The study is based on policy documents from 29 of 30 Swedish universities. A content analysis based on the demand, control and support model was conducted. The results showed that there were aspects of demand, control and support in the policy documents. However, an imbalance emerged between the aspects. This is mainly because it seemed easier for the universities to describe physical aspects, such as lending of office furniture, than to capture and express more abstract aspects such as a sense of control. Balance and volatile aspects can be subjective and difficult to assess due to the social context that surround workers which may have led to an imbalance between the aspects of demand, control and support in the policy documents.

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan är idag ett omdiskuterat ämne där stress har en stor inverkan på sjuksköterskans yrke och  arbetsmiljön. Sjuksköterskan främsta uppgift är att se till patientens bästa, dock kan detta vara svårt att upprätthålla på grund av alla uppgifter sjuksköterskan har i förhållande till den tid som finns tillhanda. Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och hur det i sin tur påverkar mötet med patienten. En allmän litteraturstudie som baserats på resultat utifrån kvalitativa och kvantitativa artiklar. Avbrott av olika slag, exempelvis kollegor som behöver rådfråga varandra eller material som fattas på avdelningarna, gör att sjuksköterskan ofta blir avbruten i sitt arbete, vilket resulterar i att mycket tid går förlorad till att återfå tappad fokus över aktuell situation, samt hinna slutföra sina arbetsuppgifter innan skiftbyte. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor har även ökat vilket resulterar till ökad stress hos sjuksköterskan. Det i sin tur kan påverka mötet med patienten som kan komma att objektifieras samt att patientsäkerheten hotas till följd av missad vård. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan beror främst på hög arbetsbelastning till följd av bland annat avbrott, personalbrist och överbeläggningar. Sjuksköterskan tvingas då att prioritera arbetsuppgifter före relationen med patienten, vilket gör att relationen till patienten blir lidande. En ökad bemanning samt ett ökat stöd och uppskattning från ledning och arbetsgivare skulle kunna reducera upplevelsen av stress och därmed främja en god arbetsmiljö.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet. Reliabilitetstestet Cronbach´s alpha utfördes på mätinstrumentet och uppvisade god reliabilitet. Den del av enkäten som berör QPS-Nordic uppvisar (α=0,771), MHC-SF (α=0,85), PSS-14 (α=0,868). Vidare beräknades resultatet med hjälp av stegvis regressionsanalys samt separata One-way ANOVA analyser. Resultatet demonstrerade att socialt stöd positivt predicerar individens välmående (p=0,000) och att arbetsrelaterad stress negativt predicerar individens välmående (p=0,000). Vidare visade resultatet att det inte fanns något samband mellan fysisk aktivitet och välmående. Beträffande demografiska faktorer påvisade resultatet att det inte fanns några signifikanta skillnader.

Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom omvårdnadsyrket. Stress kan ha en betydande inverkan på enskilda sjuksköterskors hälsa och deras förmåga att utföra uppgifter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad sjuksköterskor upplever som arbetsrelaterade stressfaktorer. Totalt inkluderades 11 artiklar från två databaser som svarade mot syftet, vilka sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt resulterade det i fyra slutkategorier: krävande arbetsförhållanden, bristande samarbete och kommunikation, att inte kunna påverka och inte bli respekterad i yrkeskunnandet samt obalans mellan ansvar och förmåga. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde hög arbetsbelastning, tidsbrist, bristande kommunikation mellan vårdpersonal och otillräckligt ledarskap som faktorer till stress och något som i sin tur kan påverka vårdkvaliteten. Resultatet ger kunskap om sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer på arbetet. Fynden visar att omvårdnadsarbete och organisationer behöver omstruktureras för att sjuksköterskor ska få en bättre arbetsmiljö.

Denna uppsats har studerat hur krav-kontroll-socialt stödmodellen påverkar den arbetsrelaterade stressen och ifall denna påverkan är stabil över tid. Den tidigare forskningen om modellen har gett tvetydliga resultat och denna uppsats försöker fylla den kunskapslucka som existerar. Resultatet visade att krav, kontroll och socialt stöd förklarade 22,7 2005 och 28,3 2016 procent av variansen för den arbetsrelaterade stressen. Det fanns signifikant samband mellan krav och arbetsrelaterad stress och för kontroll var resultaten tvetydliga. För socialt stöd fanns inga signifikanta samband för varken 2005 eller 2015. Vidare konstaterades att mer forskning inom fältet behövs.

No description available.

I dagens samhälle är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och drabbar de flesta arbetsverksamma. Med bakgrund av detta ämnar denna studie undersöka hur fyra bemanningsassistenter på en vikariepool inom en kommunal verksamhet för funktionshindrade upplever sig stressade i relation till faktorer som krav, kontroll, ansträngning och belöning i arbetet. Detta kommer att genomföras genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en förklarande förståelse för respondenternas upplevelser. För att sedan undersöka om det föreligger några skillnader i upplevd stress i relation till de ovannämnda faktorerna har även respondenternas anställningsformer funnits i baktanke som ett diskussionsverktyg i uppsatsen. Det teoretiska ramverk som använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte är Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll, Siegrists teori om ansträngning-belöning samt Bronners och Levis teori om emotionell trygghet. Studiens resultat visar att samtliga respondenter upplever sig stressade på grund av en låg kontroll över sin arbetssituation (det vill säga hur, när, och på vilket sätt något ska göras) medan kraven på att leverera är höga. Resultatet har även visat att balansgången mellan den insats respondenterna lägger i arbetet och dess medföljande belöning (oftast i form av uppskattning) är bristande, vilket i sin tur genererar stress. Vidare har det även framkommit att den mängd kontroll arbetstagarna har i arbetet samt den belöning de får i relation till arbetsinsatserna tenderar att skilja sig åt beroende på om arbetstagaren är tim- eller fastanställda på verksamheten.