Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa.

No description available.

Ombordanställda i svenska rederier har under många år legat högre i olycksstatistiken än anställda i land. Detta problemförhållande bygger vårt examensarbete till stor del på. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur de svenska rederierna arbetar för att förhindra arbetsrelaterade olyckor ombord. Arbetet har utförts med metodtriangulering. Vi har intervjuat fyra svenska rederier angående deras arbete med arbetsrelaterade olyckor. Utifrån de svar vi inhämtat från rederierna så utformade vi en enkät som 10st ombordanställda fick svara på. Resultatet av vårt arbete visade att rederierna känner till problemet och att deras förebyggande arbete till stor del bygger på att öka inrapporteringen av olyckor och tillbud från fartygen. Främst med nya inrapporteringsprogram som skall förenkla inrapporteringsproceduren. Från de enkätsvar vi fick så kunde vi se att det finns ett stort mörkertal i inrapporteringen av olyckor ombord. / Employees on Swedish shipping companies have for several years topped the accident statistics when compared with land based jobs. The purpose of this study is to examine how the Swedish shipping companies are working to prevent work related accidents. The study was made through interviews with four Swedish shipping companies. And a questionnaire answered by 10 onboard employees from Swedish shipping companies. The result of our study shows that the companies are working with preventing accidents onboard mainly through different measures to increase the reporting frequency from the ships to the office. In the answers we received from the questionnaires we could see that the reporting frequency on board is poor.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan arbete och familj/fritid samt att undersöka om faktorerna kön, livsfas, ledningsposition, arbetskrav och arbetskontroll påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Närmare bestämt om anställda upplever konflikter mellan arbete och familj/fritid eller en balans samt om det finns något samband mellan ovanstående faktorer och konflikter. Studien är av en kvantitativ ansats som genomförts genom webbenkät som mätinstrument. Populationen är anställda på ett världsledande stålföretag i Norra Värmland med cirka 800 anställda. I denna studie har vi använt oss utav ett strategiskt urval där vi har delat upp populationen i två strata och dessa är kollektivanställda och tjänstemän. Syftet med denna urvalsmetod är att täcka in olika arbetsvillkor som olika befattningar kännetecknas utav. Studien bygger på 186 stycken deltagande varav majoriteten av dessa (97,8 procent) upplever en låg grad av konflikter mellan arbete och familj/fritid. I studien har vi tagit del utav forskning inom området för work-life balance som bland annat visar att höga arbetskrav påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid negativt samtidigt som forskning visar att flexibilitet är positivt förknippat till förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Vi har även tagit del utav studier inom området som rör bland annat tillgänglighet, flexibilitet och Karaseks krav- och kontrollmodell (1979). I denna studie framgår det att arbetskrav är den enda faktorn i studien som visar ett signifikant samband med konflikter mellan arbete och familj/fritid. Trots att tidigare studier visar att flexibilitet har ett positivt samband med hörhållandet mellan arbete och familj/fritid så visar denna studie att det inte finns något signifikant samband mellan dessa faktorer.

<p>Ombordanställda i svenska rederier har under många år legat högre i olycksstatistiken än anställda i land. Detta problemförhållande bygger vårt examensarbete till stor del på.</p><p>Detta examensarbete syftar till att undersöka hur de svenska rederierna arbetar för att förhindra arbetsrelaterade olyckor ombord.</p><p>Arbetet har utförts med metodtriangulering. Vi har intervjuat fyra svenska rederier angående deras arbete med arbetsrelaterade olyckor. Utifrån de svar vi inhämtat från rederierna så utformade vi en enkät som 10st ombordanställda fick svara på.</p><p>Resultatet av vårt arbete visade att rederierna känner till problemet och att deras förebyggande arbete till stor del bygger på att öka inrapporteringen av olyckor och tillbud från fartygen. Främst med nya inrapporteringsprogram som skall förenkla inrapporteringsproceduren. Från de enkätsvar vi fick så kunde vi se att det finns ett stort mörkertal i inrapporteringen av olyckor ombord.</p> / <p>Employees on Swedish shipping companies have for several years topped the accident statistics when compared with land based jobs.</p><p>The purpose of this study is to examine how the Swedish shipping companies are working to prevent work related accidents.</p><p>The study was made through interviews with four Swedish shipping companies.</p><p>And a questionnaire answered by 10 onboard employees from Swedish shipping companies.</p><p>The result of our study shows that the companies are working with preventing accidents onboard mainly through different measures to increase the reporting frequency from the ships to the office. In the answers we received from the questionnaires we could see that the reporting frequency on board is poor.</p>

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna. Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen. Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.

Bakgrund : Att arbeta som sjuksköterska ses idag som ett stressigt yrke där sjuksköterskor möter arbetsrelaterade stressfaktorer i det dagliga arbetet. Trots att arbetskraven har ökat ska sjuksköterskan kunna genomföra en god omvårdnad och ha kunskap inom flertal områden. Det är betydelsefullt att belysa vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans arbete för att kunna ge en god och säker vård och för att minska stressen hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterade stress faktorer hos sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av kvantitativa och kvalitativa artiklar, femton artiklar inkluderades. Resultat: Arbetsrelaterade stressfaktorer hos sjuksköterskor identifierades såsom hög arbetsbelastning, samarbetsproblem och konflikter samt emotionella stressfaktorer vilket påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete negativt. Slutsats: Det är viktigt att belysa arbetsrelaterade stressfaktorer för att förebygga stress på arbetet och för att ge sjuksköterskor en bättre arbetsmiljö vilket i sin tur leder till patientsäker vård. / Background: Working as a nurse is a stressful job today, where nurses meet work-related stress factors in their daily work. Regardless of the fact that work requirements have increased, the nurse must be able to carry out good care and have knowledge in several areas. It is important to highlight which stress factors affect the nurse's work in order to provide good and safe care and to reduce the stress of nurses. Purpose: The purpose was to describe work-related stress factors in nurses. Method: A literature study was conducted using quantitative and qualitative articles, fifteen articles were included. Results: Work-related stress factors in nurses were identified as high workloads, collaborative problems and conflicts, and emotional stressors, which negatively affected the nurse's nursing work. Conclusion: It is important to highlight work-related stress factors to prevent stress at work and to give nurses a better working environment.

Sammanfattning Titel: Stressar du, eller blir du påverkad av andras stress? En kvalitativ studie som ökar förståelsen för hur hållbart ledarskap och LMX-teori kan hantera stress hos medarbetare inom Försvarsmakten.   Nivå: C-uppsats i företagsekonomi   Författare: Kevin Peters och David Larsson   Handledare: Agneta Sundström och Kristina Mickelsson   Datum: 2019 - januari   Syfte: Att öka förståelsen för hur hållbart ledarskap med inriktning mot LMX-teorin kan hantera stress hos anställda inom Försvarsmakten.   Metod: En kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt har tillämpats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex stycken ledare och fyra stycken medarbetare inom Försvarsmakten. Empirin har sedan tolkats tematiskt och en analys har genomförts genom kodning och tematisering.   Slutsats: Det studien visar är en ökad förståelse för hur stresshanteringen ser ut inom Försvarsmakten, och vilka verktyg som anses vara mest effektiva. Slutsatsen är att alla stressrelaterade problem kretsar kring hur relationen mellan medarbetaren och ledaren är. LMX-teorin var till stor hjälp för att öka förståelsen till hur stresshanteringen är utformad. Vidare påträffades flera effektiva verktyg i samband med att relationen mellan medarbetare och ledare utvecklas, som vi sedan presenterar i en modell.   Studiens bidrag: Denna studie lämnar ett teoretiskt bidrag i form av en modell som blivit framarbetad genom en analys av empiri och teori. Modellen ger en ökad förståelse för på vilket sätt ledare och medarbetare kan hantera stressfyllda situationer effektivt inom Försvarsmakten. Studien lämnar även ett praktiskt bidrag om hur Försvarsmakten kan förbättra sin stresshantering proaktivt och reaktivt samt vilket typ av uppföljning som ska genomföras.    Förslag till vidare forskning:Under vår genomgång av teori framgår det att LMX-mätningar av både ledare och medarbetares perspektiv är undermålig. Vi anser att fler LMX-mätningar av både ledare och medarbetares perspektiv ska finnas då detta hade resulterat i mer generaliserbara slutsatser och givit mer pålitliga resultat.   Nyckelord: arbetsrelaterade faktorer, stress, ledare, medarbetare, hållbart ledarskap, förebyggande åtgärder, LMX-teori, relationer.

<p>Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning. Som analysmetoder användes dels deduktiv tematisk analys, dels Principalkomponentanalys (PCA). Den kvalitativa studien utmynnade i nio dimensioner; Interpersonella relationer, Uppgiftsorienterade relationer, Konflikter, Tillhörighet, Homogenitet, Arbetsrelaterad återkoppling, Instrumentellt stöd, Emotionellt stöd och Humor. Principalkomponentanalysen gav stöd för fem dimensioner som vi valde att benämna Samförstånd, Uppgiftsorienterade relationer, Personlig Vänskapsrelation, Återkoppling och Humor. Tillsammans förklarade dessa 45.8 % av den totala variansen. Reliabiliteten för varje enskild skala beräknades med hjälp av Cronbachs Alpha och fick värden mellan 0.83 och 0.87.</p>

<p>I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.</p><p>Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.</p>