Den här uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstånd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta ämne och genom vår studie ge en tydligare bild på huruvida motstånd förekommer eller inte. Genom att detta ämne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sätt att se på motståndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen är genomförd med 76 enkäter varav hälften hos anställda på ett produktionsföretag och hälften hos tjänstemän på ett annat företag. Syftet med vår uppsats är att undersöka utbredningen av anställdas motstånd under arbetstid och att få en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket måste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. Utifrån vårt syfte har vi tagit fram följande frågeställningar för att förtydliga meningen med studien:  Förekommer det något motstånd på arbetstid och i så fall hur ofta?  Vad gör anställda på sin arbetstid som kan definieras som motstånd?  Varför utför anställda motstånd på arbetstid?  Förekommer det skillnad på hur mycket motstånd produktionsanställda gör och hur mycket motstånd tjänstemän gör? Vi har i vår uppsats valt att koppla samman att anställda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstånd. Tidigare forskning på ämnet som vi har tagit del av beskriver hur motståndet kan förekomma på grund av att det finns en maktrelation mellan anställd och arbetsgivare. Vilket innebär att arbetsgivaren har en viss makt över den anställde. Forskare menar också att motståndet ofta kan ske på grund av att de anställda känner låg motivation och lågt engagemang på arbetet, vilket kan leda till ett motståndsbeteende. Tidigare teorier beskriver också hur sökandet och behovet av värdighet och autonomi är bidragande faktorer till motståndsbeteende hos anställda. Det läsaren också får ta del av är en teoretisk beskrivning av icke arbetsrelaterade aktiviteter samt de olika anledningarna till att de sker. Längre fram i uppsatsen har vi redovisat vårt resultat och sedan en analys där vi kopplat samman teorier och det vi kommit fram till i studien för att kunna besvara våra frågeställningar. Studien har visat att det sker ett motstånd hos anställda i organisationer och vi har hittat intressanta upptäckter där våra respondenter är både nöjda på arbetet men trots det utför ett motstånd.

Teknikens snabba utveckling resulterar i en ständig utveckling av arbetslivet. Idag finns möjligheten att arbeta på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt, och arbetet är i större utsträckning oberoende av tid och rum. Den enskilda individen har tilldelats ett större ansvar över sitt arbete och får därmed i viss mån sätta egna gränser i relation till arbetet, vilket har kommit att kallas det gränslösa arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniska artefakter påverkar den upplevda gränsen mellan arbete och privatliv för tjänstemän, samt vilka arbetsrelaterade förväntningar som upplevs till följd av detta. Metodologiskt grundar sig studien i kvalitativa intervjuer med tio personer med tjänstemannayrken inom olika företag och branscher. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk som innefattar Actor Network Theory, Social Exchange Theory samt begreppet Tacksamhet. Resultatet visar att tekniska artefakter är en förutsättning för det gränslösa arbetet som tjänstemän tillämpar. I och med detta ställs förväntningar på att arbeta utanför traditionella ramar, vilket tjänstemän har en positiv inställning till.

No description available.

No description available.

Syftet har varit att utifrån ett pedagogiskt processperspektiv utveckla förståelsen för fenomenet konflikt och konflikthantering. Detta genom att lägga fokus på vad en arbetsrelaterad konflikt innebär, arbetsrelaterade konflikters uppkomst, konflikthantering och vad arbetsrelaterade konflikter kan leda till i den studerade organisationen. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där inspiration har hämtats från ett fenomenologiskt förhållningssätt. I studien har semi-strukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att en arbetsrelaterad konflikt innebär att parterna har svårt att enas om olika åsikter gällande hur arbetsuppgifter ska utföras. Orsaker till att konflikter uppstår delas in i fyra kategorier; formella/strukturella problem, kommunikation, ledarskap och personligheter. Det finns inget generellt konflikthanteringssätt i organisationen och en tredje part används vid långvariga och svårhanterliga konflikter. I organisationen råder det blandade uppfattningar om vad konflikter leder till. I studien presenteras hur organsationen kan förbättra hanteringen av konflikter samt vilka konsekvenser en konstruktiv konflikthantering kan medföra.

En av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsuppgifter är att tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov och säkerställa patientsäkerheten. God omvårdnad handlar om att främja hälsa och lindra lidande genom att ta del av patientens livsvärld och genom att möta patienten i samtal. Genom mötet och samtalet kan sjuksköterskan skapa en relation med patienten och ge patienten den behövda omvårdnaden. Idag utsätts många sjuksköterskor för stress och hög arbetsbelastning, vilket gör att patientomvårdnaden och patientsäkerheten brister. Den höga arbetsbelastningen gör att omvårdnadsuppgifter blir nedprioriterade och det vårdande mötet mellan patienten och sjuksköterskan uteblir. Detta kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetsrelaterade stressfaktorer påverkar omvårdnaden av patienter och patientsäkerheten. Studien utgår från tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna är granskade och sammanställda enligt Fribergs metod för litteraturöversikter. I resultatet identifierades två huvudteman med respektive subteman. Sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterade stressfaktorer var kommunikation med patienten och mellan professioner samt tidsbrist. Det framgick även hur sjukhusledningen och organisationen påverkade sjuksköterskans förmåga till omvårdnad och patientsäkerheten genom brist på kontroll och hög arbetsbelastning. Diskussionen belyser problematiseringar och reflektioner om hur omvårdnaden påverkas av till exempel kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Skillnader mellan den psykiska och den somatiska vården diskuteras och hur utebliven information till patienten kan påverka patientsäkerheten. Detta lyfts fram men hjälp av vårdvetenskaplig litteratur och artiklar. Även hållbar utveckling tas upp och hur bättre kommunikation på arbetsplatsen skulle kunna reducera sjuksköterskans stressnivå och leda till en patientsäkrare vård.

Det är ett känt fenomen att anställda ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter på arbetstid, därför är det intressant att ta reda på orsaker till varför de gör det. Vi har valt att göra en studie för att ta reda på hur de anställda förhåller sig till att ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter när de är på arbetet. Vi vill även undersöka om motivation har någon koppling till varför man gör det. Vi har även undersökt om det förekommer någon skillnad när man ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter om man har en chef på plats respektive inte en chef på plats. Det material vi har samlat in kommer från sju kvalitativa intervjuer som har kopplats till vår teoretiska referensram. Studien utgår från de anställdas perspektiv men vi anser att arbetsgivare kan använda sig av de resultat som påvisas i studien.    Resultatet från vår studie visar att orsaker till varför de anställda ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter främst beror på att man vill hitta fokus och ta en paus från sina arbetsuppgifter. Studien visar att det inte förekommer några skillnader mellan att ha en chef på plats och att inte ha en chef på plats när det kommer till att ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter, snarare handlar det om arbetsuppgifterna i sig. Studien visar att även de som är motiverade i sitt arbete ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter.

Bakgrund: För företag är alla ekonomiska aspekter viktiga, dit hör medarbetarnas hälsa som kan bli en stor kostnadspost. I dagens samhälle ökar stress och depression från arbetsplatsen trots gedigna kunskaper inom ämnet. Syfte: Studiens syfte är belysa kopplingen mellan medarbetarskap och arbetshälsa. Teori: Studien har sin utgångspunkt ur medarbetarskap och arbetshälsa. Tidigare forskning inom arbetshälsa har kopplats till medarbetarskapshjulet för att studera om något av medarbetarskapets fyra begreppspar kan förklara arbetshälsa i högre grad än något annat begreppspar. Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät där antalet respondenter uppgick till 83 individer. Tidigare forskning har gjort det möjligt att koppla svaren från enkäten till möjliga påverkande faktorer för arbetshälsa inom medarbetarskap. Analys: I resultatet framkommer att det finns många faktorer som har samband med arbetsglädje. Det visade sig att kommunikation, samhörighet, relationer, uppskattning och utveckling har starka samband med den arbetsglädje som medarbetarna upplever. För faktorn stress visades samband med förtroende för chefen och kontroll. Slutsats: Medarbetarskap är ett bra redskap för att förhindra arbetsohälsa. Då arbetshälsa är komplext och många faktorer för arbetshälsa påverkar varandra bör inga av medarbetarskapets begreppspar bortses ifrån. / Background: For companies are every economic aspect essential. One aspect is the workplace health that employees feel whom can be a big cost. In our society is stress and depression increasing despite extensive knowledge in the topic for workplace health. Purpose: The purpose of the study is to illustrate the connection between followship and workplace health. Theory: The study has it starting point from followship and workplace health. Previous research in the topic for workplace health have been related to the wheel of followship to study if one of the four factors in followship can explain workplace health more than the other factors. Method: The empirical material have been collected from a quantitative research in form of a survey, is was 83 participants who responded. Previous research and literature have made it possible to relate the answers from the survey to factors affecting workplace health in the strategy of followship. Result: The result show that there are many factors that influence workplace happiness. It showed that communication, affinity, relations, appreciation and personal development have connections with workplace happiness. Factors that influence in stress is trust in the manager and control of the workday. Conclusion: Followship is a good tool to prevent workplace related illnesses. Workplace health is a complex topic and many factors for workplace health affect each other, therefore should none aspect of followship be ignored.

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa.</p>