Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse i en facklig organisation, och om någon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse hos de anställda. Variansen i arbetstillfredsställelse tycktes förklaras i störst utsträckning av påverkan. Det funna sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse, och att det till största delen förklarades av påverkan, behöver undersökas vidare i studier med större stickprov och gärna utförda över tid.

Under vår tid på lärarutbildningen har vi tagit del av en omfattande mängd litteratur som behandlar hur lärare ska väcka och upprätthålla elevernas drivkraft och intresse för skolarbetet. Med hänvisning till detta uppstod frågan om vad som driverlärarnaoch vad som får dem att känna tillfredsställelse i sitt yrke. Syftet med denna uppsats blev av den anledningen att belysa de faktorer som är mest bidragande till att hämma eller främja lärares motivation och arbetstillfredsställelse. För att finna svaren utfördes en intervjustudie med kvalitativ ansats. Resultatet av intervjuerna diskuterades utifrån HerzbergsThe two factor theory. Den faktor som efter analys utkristalliserades som mest främjande visade sig vara umgänget med eleverna. Vidare konstaterades att de faktorer som uppgavs vara mest hämmande var elevernas vårdnadshavare samt den tunga arbetsbördan och orealistiska arbetsvillkor.

<p>Vad som framkallar arbetstillfredsställelse inom organisationer är ett omtalat och välutforskat ämne. För att en anställd ska kunna känna sig tillfredsställd på sin arbetsplats samt med sitt arbete finns det många faktorer som kan påverka. Vi har valt att genomföra denna undersökning för att uppmärksamma betydelsen av sammanhållning och trivsel mellan kollegor. Det är viktigt att fokusera på människan i organisationen och dennes behov för att skapa arbetstillfredsställelse. Vi ville undersöka vilken påverkan faktorer som identifikation och gemenskap med arbetskamrater har på anställdas arbetstillfredsställelse.  </p><p>Respondenterna var N = 81 anställda på en organisation i en medelstor stad i Västra Götaland, varav n = 51 kvinnor och n = 30 män. Respondenterna var i olika åldrar och var delaktiga i en arbetsgrupp på arbetsplatsen. En kvantitativ enkätundersökning utformades där respondenterna fick skatta 34 påståenden. Datamaterialet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW 18.0 och med hjälp av programmet tog vi fram medelvärde, standardavvikelse och korrelation för de olika svarsalternativen i enkäten.</p><p>Den teoretiska ram som är utgångspunkten för vår undersökning är social identitetsteori, självkategoriseringsteori, McMillans och Chavis en känsla av gemenskapsteori och Herzbergs motivation-hygienteori.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att medelvärdet var starkt för alla påståenden eftersom standardavvikelsen var låg. Korrelationen mellan gemenskap och arbetstillfredsställelse visade ett högre korrelationsvärde mellan varandra än identifikation och arbetstillfredsställelse. I analysen kan man urskilja att de anställda inom organisationen känner arbetstillfredsställelse och att identifikation och i synnerhet gemenskap har en positiv inverkan.    </p>

Studiens syfte var att söka förståelse för hur kvinnliga socialsekreterare upplever sitt yrke, särskilt ifråga om arbetstillfredsställelse, och om de avser att fortsätta sin anställning i vald organisation och förbli verksamma i sitt yrke i framtiden. Studien genomfördes på Socialförvaltningen i en medelstor kommun i Sverige. Ett bekvämlighetsurval gjordes inom organisationen och sex kvinnliga deltagare valdes till studien. En kvalitativ metod med en induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare och insamlade data analyserades utifrån empirin om arbetstillfredsställelse. Analysen genomfördes med en tematisk ansats. Resultatet visade att samtliga deltagare upplevde yrket som intressant och den bidragande faktorn till detta var mötet med människor. Samtliga deltagare upplevde arbetstillfredsställelse på grund av arbetsgruppens gemenskap. Arbetsgruppen var även en av de viktigaste faktorerna för att vilja stanna kvar inom sitt yrke och sin organisation i framtiden.

Enligt flera studier skapar utbildning vid högskola eller universitet vissa förväntningar på arbetslivet. Människor med en akademisk bakgrund födda år 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmöjligheter. Är detta sant? Undersökningen i denna studie utgick från två olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas. Vi ämnade undersöka vilka behov av utvecklingsmöjligheter arbetsgivarna trodde att deras arbetstagare hade, samt vilka de möjliggjorde för, vidare undersökte vi vilka behov arbetstagarna faktiskt hade samt vilka de ansåg blev möjliggjorda. Studien ämnade se om det existerade skillnader eller likheter i arbetsgivarnas och arbetstagarnas syn och vidare undersökte vi vad dessa eventuellt kunde bero på. Vi undersökte då främst motivation och kommunikation, därefter såg vi hur dessa påverkade arbetstagarnas arbetstillfredsställelse. Studien tillämpar en deduktiv ansats och vår teoretiska referensram är uppbyggd från fyra olika teman, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa har sedan legat grund för studiens empiriska undersökning. Den empiriska undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer, dessa med fyra arbetsgivare och tio arbetstagare i Umeå. Alla intervjupersoner verkade inom finansbranschen. Arbetstagarna som intervjuade hade alla en akademisk bakgrund och de var födda år 1980 eller senare. Studiens resultat visade att arbetsgivarna trodde samt upplevde att arbetstagarna, vilka var relativt nyutexaminerade och födda efter år 1980 hade stora behov av möjlighet till utveckling, något som stämde väl överens med arbetstagarnas faktiska behov. Vidare hade de även liknande syn på vad som motiverade de anställda och det som framgick som väldigt viktigt var att arbetsgivarna bör tillämpa en välfungerande kommunikation. Det är även viktigt att arbetsgivarna uppmärksammar arbetstagarna och att det existerar en god och öppen dialog, då det låg till grund för förståelse mellan arbetsgivarna och arbetstagarna. Vidare visade studiens resultat att det är arbetstagarnas ansvar att själva förklara för deras chefer vilka behov de har. För att arbetstagarna ska känna sig trygga i att berätta vad de vill göra är det dock viktigt att arbetsgivarna skapar en god och välfungerande kommunikation dem emellan. Om arbetstagarna upplevde att det existerade en välfungerande kommunikation, kände de sig motiverade och detta påverkade i sin tur arbetstagarnas arbetstillfredsställelse positivt. Vidare visade studien på ett beroendeförhållande mellan kommunikation, motivation och arbetstillfredsställelse.

Syftet med studien var att ta reda på sambandet mellan personlighet och arbetstillfredsställelse, samt sambandet mellan det av de anställda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredsställelse. Målet med studien var även att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som är viktigast för arbetstillfredsställelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett frågeformulär bestående av 114 frågor. Resultatet visade på att det inte fanns signifikikanta samband mellan de olika personlighetsdimensionerna och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att det bara fanns ett signifikant samband mellan en av ledarskapsstilarna och arbetstillfredsställelse. Den korrelation som konstaterades var negativ och fanns mellan ledarskapsstilen ledning av undantag (passiv) och arbetstillfredsställelse. En linjär regressionsanalys visade att endast 5,9% av variansen i arbetstillfredsställelse kunde förklaras av personlighet och ledarskap vilket gör det omöjligt att fastlså vilken av dessa två faktorer som har störst betydelse för den upplevda arbetstillfredsställelsen.

Syftet med studien är att bidra till kunskapen om hur svenska bemanningsföretag hanterar olikheter på olika arbetsplatser och hur de arbetar till att motivera sin personal. Syfte är huvudfrågan till vår studie, vilket kommer att besvaras med hjälp av tre underfrågor. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats med en kvalitativ metod. Teori: Begreppen vi här använt oss av är Motivation, Belöningssystem, Företagskultur, Arbetstillfredsställelse, samt Beslutsfattande. Empiri: Insamlingen av empirin är en sammanställning av intervjufrågor som vi utgått ifrån den teoretiska referensramen. Slutsatser: Vi har kommit fram till att bristande kommunikation samt olika ledarskap hos bemanningsföretagen är orsaken till att olikheter inte löses effektivt.

I vår studie vill vi svara på tre problemformuleringar, dels vill vi ta reda på vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelse och vilken lärandetyp som föredras. Vi vill också undersöka sambandet mellan respondenternas anställningstid och deras upplevda arbetstillfredsställelse, arbetsmiljö samt föredragen lärandetyp. Empirism i kombination med deduktivism har varit synsättet vi utgått från, vilket innebär att man utifrån en teori formar en hypotes som sedan bekräftar eller förkastar det empiriska resultat som hittas. Empiri har i denna studie samlats in genom enkäter. Resultatet visar att det är väldigt svårt att definiera de faktorer som är viktiga för att uppnå en god arbetstillfredsställelse och en god lärmiljö, då de oftast går hand i hand. Alla de faktorer vi fann är viktiga för arbetsmiljön, men det är även arbetstagarnas personlighet, värderingar och sociala bakgrund som spelar stor roll hur de lär och trivs på arbetsplatsen.

På en arbetsmarknad där konkurrensen hårdnat kring arbetet med att attrahera och behålla personal och där företag idag måste vara kreativa i arbetet med att profilera sig såg vi det av intresse att undersöka fenomenet arbetstidsförkortning. Detta med syfte att skapa en djupare förståelse kring hur företag och organisationer kan använda reducerad arbetstid som ett led i sitt employer branding-arbete. Studien syftade till att besvara bakgrunden till införandet av arbetstidsförkortning, hur arbetstidsmodellen var utformad, hur arbetstidsförkortning användes i arbetet med employer branding samt till hur företag och organisationer kan arbeta strategiskt med detta i syfte att attrahera och behålla personal. I studien ingick åtta företag/organisationer inom olika branscher med stor variation i antal anställda. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade på skillnader vad gäller bakgrunden till införandet av arbetstidsförkortning samt hur och i vilken utsträckning det används i employer branding-arbetet. Bland respondenterna lyftes övervägande positiva effekter fram där många beskrev hur de genom satsningen idag har lyckats effektivisera arbetet och där medarbetarna ges mer tid till sitt privata liv. En ytterligare effekt satsningen medfört är ett ökat intresse för dem som företag både från medarbetare samt kunder. Studien visar på att arbetstidsförkortning kan användas framgångsrikt i företag och organisationers employer branding arbete men arbetet med detta bör implementeras på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för långsiktiga resultat.

Sverige är ett land som är i framkant med väldigt mycket. Allt ifrån den senaste innovativa tekniken, till trygga arbetsreformer som gör att vi kan slå oss på bröstet som ett land med rik och trygg välfärd. Allt är dock inte choklad och rosor. Sjukvården som är en väldigt viktig del i vår välfärd kantas av nyheter om en ohållbar arbetsmiljö, för höga krav och en lön som inte alls lever upp till det arbetet som sjuksköterskor i den offentliga sektorn utför dagligen. Min uppsats kommer handla mycket om sjuksköterskor i den offentliga sektorns arbetssituation och undersöka vad det är som gör att sjuksköterskor ändå stannar inom yrket som det har valt. Den kommer även att undersöka de brister som yrket kan tänka sig att ha och om dessa brister är i linje med vad media uttalar sig om ovan. Studien använder sig av en kvalitativ metod genom intervjuer för att undersöka vad verksamma sjuksköterskor inom offentlig sektor på avdelningar runt om i Sverige anser sig tycka om sin nuvarande arbetssituation. De kommer uttala sig om vad de tycker är viktigt för att de ska känna motivation och vad som är faktorer som får dem att tappa motivation till arbetet. Resultat kommer att visa att det är till viss del som media påstår i förhållande till arbetsmiljö och krav, men även andra faktorer visar sig ha stor betydelse för deras motivation. Faktorer som kollegor, ledarskap och samhällsansvar är något som studien lyfter som styrkor och direkt motivationshöjande för deltagarna i denna studie. Med bakgrund av ovan så blir en första slutsats att styrkorna för sjuksköterskor inom den offentliga sektorn är samhällsansvar, kollegor och ledarskap. En annan slutsats blir att bristerna landar i det som media rapporterar om - det vill säga, arbetsmiljö, bristande kontroll och höga krav.