<p>The aim of this study is to examine which factors in a traffic wardens’ situation at work that promote and which that inhibit satisfaction at work. The aim of this study is also to examine if there are any differences in the work experiences for traffic wardens that work alone versus those who work in a team of two. The following questions are examined in the study:</p><p>•Which factors promote and which factors inhibit the work situation for traffic wardens?</p><p>•Are there any differences between traffic wardens that work alone and those who work with another colleague?</p><p>The selection consisted of eight traffic wardens, of which four of them work with another colleague while the other four work by themselves. The data was collected through interviews and observations which were analysed by means of qualitative content analysis. To achieve a deeper understanding of the informants’ experiences of their situation at work, study results were interpreted through Antonovskys theory of KASAM. However, when this theory was found insufficient, Lysgaards theory about the social group and Blauners theory about alienation were used in a limited amount.</p><p>The results show that the situation at work for traffic wardens can be promoting as well as inhibiting. The promoting factors consist of experiencing work as important and meaningful, there is a large social fellowship, pride of ones work and a sense of influencing. The inhibiting factors consist of people’s negative attitude and behaviour, the feeling of just “ticketing” cars, to only have oneself to refer to, experience work as stressful, a lower status and that one does not have a greater influences in ones situation at work.</p><p>The results also highlight the differences between traffic wardens that work in a team of two and those that work alone. Traffic wardens that work with another colleague more often experience promoting factors, while traffic wardens that work alone more often experience factors that inhibit work satisfaction. Common for both groups was experiencing the inhibiting factor as “society’s negative attitude and behaviour”.</p><p>Key words: Situation at work, experiences, traffic warden, KASAM, Antonovsky</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p>Uppsatsen baserar sig på en enkätundersökning som syftar till att undersöka hur lärares arbetstillfredsställelse påverkas av de arbetsförhållanden som råder för lärarna på deras arbetsplatser. Läraryrket är intressant bland annat av den orsaken att det skett många förändringar inom skolans verksamhet i och med övergången till målstyrning, en förändring som fått konsekvenser för lärarna inte minst i form av ett utökat ansvar och mer delaktighet i de skolorganisatoriska frågorna. Undersökningen har gjorts inom Sunne kommun och omfattar samtliga grundskolelärare 1-6 samt fritidspedagoger som är verksamma i både förskolan och grundskolan. Totalt besvarades 79 enkäter av anställda lärare och pedagoger i kommunen där studien utfördes under två veckor i slutet av november 2004. Kategorin som ingår i undersökningen är de som då var tillsvidareanställda grundskolelärare samt fritidspedagoger och som inte på ett eller annat sätt var långtidsfrånvarande.  </p><p>Enkäten hade för avsikt att mäta hur lärarna upplever sina arbetsvillkor avseende arbetskrav, kontroll och inflytande i arbetet samt socialt stöd i arbetet, och hur dessa faktorer påverkar arbetstillfredsställelsen. Frågorna i enkäten har utformats utifrån etablerade teorier inom psykosocial arbetsmiljö. Det är främst Karseks arbete-stress-modell och vidare-utvecklingen av denna samt Hertzbergs motivations- och hygienteori som legat till grund för påståendena i enkäten. Karaseks modell förevisar hur arbetstillfredsställelse kan uppnås genom att arbetar finner balans mellan arbetskraven och den egna kontrollen av att hantera och kunna påverka arbetsprocessen, medan Herzbergs teori tar upp sex hygienfaktorer vilka lägger grunden för arbetstillfredsställelse och sex motivationsfaktorer vilka i sig skapar arbetstillfredsställelse.</p><p>Generellt visar undersökningen att större delen av lärarna i Sunne kommun har en positiv inställning till arbetskraven och att arbetskraven tillsammans med kontroll och inflytande har betydelse när det gäller arbetstillfredsställelsen. Däremot saknar det sociala stödet mellan kollegor och andra medarbetare förklaringsvärde i den här studien när det kommer an på arbetstillfredsställelse. Undersökningen visar också att det finns ett starkt samband mellan kontroll och inflytande i arbetet och arbetskraven. Lärare med en hög grad av kontroll och inflytande i arbetet tenderar i högre grad att uppleva arbetskraven som positiva. Kontroll och inflytande i arbetet har likaså ett samband med arbetstillfredsställelse varpå undersökningens hypotes bestyrks och det går att konstatera att en hög grad av kontroll och inflytande i arbetet leder till en högre arbetstillfredsställelse hos lärarna.  </p><p>För en mer utförlig detaljbeskrivning av undersökningens resultat av grundskolelärarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön och grad av inflytande över arbetssituationen som anställd vid Sunne kommun, hänvisar jag till studiens slutdel där resultatet visas i sin helhet.<strong> </strong></p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>This composition is based on a survey which purpose is to look into how teachers' work satisfaction is influenced by the work conditions prevailed for teachers at their workplaces. The teachers' profession is interesting because of the reason that there has been many changes within the school's field of activities as there has been a change-over to target governing, a change that got consequences for teachers not at least in form of an increasing responsibility,  and more involvement in matters of school organisation. The study has been made within the Community of Sunne and covers every teacher in class 1-6 and daycentre educationalists working in both nursery- and comprehensive school. 79 questionnaires were replayed to by teachers and educationalists in the community where the study was executed under two weeks in the end of November 2004.The category included in the study are teachers who by then were employed for the time being as teachers in the comprehensive school or as daycentre educationalists. None of them were absent by any reason.</p><p>The purpose of the study was to measure how teachers experience their work conditions with reference to work demands, control and influence in their work and social support in the work and how these factors influence the work satisfaction. The questions in the poll were formed from established theories within psychosocial working environment It is primary Karaseks work-stress-model and the further developing of this and Hertzbergs theory of motivation and hygiene that has been the basis of the statements in the questionnaire. Karaseks model shows how work satisfaction can be reached when the worker finds a balance between the working demands and his own control of handling and be able to influence the working process. Hertzbergs theories on the other hand brings up six factors of hygiene which are the foundations of work satisfaction and six factors of motivation which creates work satisfaction.</p><p>The survey in generally shows that the bigger part of the teachers in the Community of Sunne have a positive attitude to their work demands. The demands together with control and influence have significance when it comes to work satisfaction. On the other hand there is no predictive power between the social support between colleagues and other collaborators in this study when it comes to work satisfaction. The survey also shows that there is a strong association between control influence at work and work demands. Teachers with a high degree of control and influence at work are tending to experience the work demands more positive. Control and influence at work have also a connection to work satisfaction on which the studies hypothesis is confirmed and one can certify that a high degree of control and influence at work leads to a higher work satisfaction among the teachers.</p><p>For a more detailed description of the results of the study of teachers' experiences of psychosocial work environment and degree of influence on their work situation as employed in the Community of  Sunne, I refer to the last part of the essay where the results are shown in its entirety.</p>

Denna uppsats handlar om ungas arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse i genomströmningsbranscher såsom callcenter och McDonald’s. Frågorna vi inledningsvis ställde oss är vad som motiverar ungdomar att söka sig till dessa arbetsplatser och vad som motiverar dem att stanna kvar. Tidigare forskning visar på att både callcenter och McDonald’s är typiska ungdomsarbetsplatser med hög personalgenomströmning, där arbetsuppgifterna framställs som begränsade med exakt definierade instruktioner för hur varje arbetsmoment skall utföras och hur lång tid det skall ta. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört 16 intervjuer, åtta vid callcenter och åtta vid McDonald’s. Vi fann i vår studie att det framförallt är arbetskamraterna som påverkar och motiverar ungdomarna att gå till arbetet. Arbetskamraterna är det viktigaste motivet till trivseln, men även lönen är viktig faktor i arbetet. Ytterligare intressanta aspekter vi fått fram är att intervjupersonerna beskriver sina arbetssituationer som både positiva och negativa och dessutom visar på en stor yrkesstolthet över att arbeta inom dessa branscher. Detta trots att arbetet till största delen består av standardiserade arbetsuppgifter lka utförs under kontrollerade former där kraven på att prestera är relativt höga, vilket överlag anses leda till en stressig arbetsmiljö. Som en bonus i vår undersökning fick vi fram vissa skillnader mellan callcenter och McDonald’s anställda vad gäller ålder och anställningstid. Det intressanta är att de anställda på McDonald’s generellt är yngre trots att de har fler anställningsår än de på callcenter.

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet Västerbotten, gått in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanställningar ser byggföretagen bristen på arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom är mer benägna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebär att det är av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hålla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare. Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare är de främsta källorna till arbetstillfredsställelse och utifrån arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i områden där byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hålla kvar sin personal. Då ett flertal olika yrkesområden finns representerade bland byggföretagen har vi även haft som målsättning att utreda om yrkesområdestillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har påvisats att åsikterna om vad som skapar arbetstillfredsställelse kan bero på anställningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anställningsår har för byggnadsarbetarnas värdering av olika faktorer. Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhållit olika faktorer som kan påverka arbetstillfredsställelsen. Hackman och Oldhams teori handlar om den inverkan olika aspekter av ett arbetes karaktär har. Herzberg, Mausner och Snyderman framhåller att olika delar av arbetet, exempelvis lön och befordran, har varierande inverkan på arbetstillfredsställelsen. I vetenskapliga artiklar har vi även funnit belägg för relevanta aspekter såsom feedback samt relationer till arbetskollegor och arbetsledare. Undersökningen har avgränsats till Umeå och har genomförts med en kvantitativ metod. Datainsamlingen har skett genom enkäter till respondenterna. Studien visade att det som byggnadsarbetarna ser som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att de har goda relationer till arbetskamraterna, variation i arbetsuppgifterna, frihet och självständighet i arbetet samt en kompetent och rättvis arbetsledare. De olika yrkesgrupperna i studien skilde sig åt endast i ett fåtal avseenden i värderingen av de olika faktorerna. I relation till antalet anställningsår i yrket syntes tendenser till att respons från arbetskamrater har större betydelse för arbetstillfredsställelsen under de första två åren än det har senare under en anställning. Att ha utmanande arbetsuppgifter är viktigare för dem som arbetat i mer än fem år. De områden där det visade sig att byggnadsarbetarna upplever störst brister i sina nuvarande arbetssituationer är de fysiska arbetsförhållandena, feedback från arbetsledaren, arbetsledarens kompetens och rättvishet samt lönen. Dessa resultat åskådliggör vad byggföretagen bör fokusera på för att öka möjligheterna att hålla kvar sin personal.

Flera studier har undersökt sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ålder. Resultaten tyder på att äldre trivs bättre med jobbet men det saknas dock empiri som förklarar detta eventuella samband. Denna studie syftade till att undersöka förekomsten av samband mellan upplevd arbetstillfredsställelse och variablerna; Herzbergs hygien-och motivationsfaktorer samt ålder. En enkät delades ut till 100 anställda på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Resultatet visade inget signifikant samband mellan ålder och arbetstillfredsställelse. Inget signifikant samband återfanns heller mellan interna och externa faktorer i relation till arbetstillfredsställelse. Frånvaron av signifikanta samband diskuterades dels i termer av att upplevd arbetsplatstillfredsställelse är individ- och arbetsplatsspecifikt samt att ännu okända variabler kan ha betydande inverkan.

Syftet med den här studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt välbefinnande, självkänsla och arbetstillfredsställelse. Ett sekundärt syfte var att undersöka om måttlig intensitet av fysisk aktivitet är starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen än lätt och ansträngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 år från ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk välbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), självkänsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsställelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad på Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsställelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande, psykologisk välbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsställelse och självkänsla och självkänsla kan prediceras av psykologiskt välbefinnande. Måttlig intensitet av fysisk aktivitet visade sig som enda intensitet korrelera positivt med två av tre förväntade begrepp, självkänsla och arbetstillfredsställelse.

Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och juridisk mening. Ett framgångsrikt ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt ledarskap. Det framkom att ledarens engagemang påverkade medarbetarna och den patientnära omvårdnaden. För att kunna utöva ett framgångsrikt ledarskap krävdes att sjuksköterskan hade en vilja över rollen som ledare, vilket gjorde att sjuksköterskan sågs som en förebild. Vidare sågs att ett starkt ledarskap skapade villkor för bättre och säkrare omvårdnadsresultat. Ytterligare forskning om hur sjuksköterskans ledarskap skulle kunna synliggöras samt mer forskning kring allmänsjuksköterskans roll som ledare över omvårdnadsarbetet vore önskvärt.

Inledning: Dagens hälso- och sjukvård innebär en snabb utveckling med avancerad teknologi. Tillsammans med nedskärningar av personal medför det en ändrad förutsättning för sjuksköterskan i dess omvårdnadsarbete. Vårdpersonal är en yrkesgrupp som ofta belastas med både höga sociala och psykiska krav. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur stress på arbetsplatsen påverkade personalen inom akutsjukvård. Metod: Litteraturstudie med artiklar ifrån PubMed och Cinahl som granskats och klassificerats. Resultat: Den höga arbetsbördan och patienters lidande var faktorer som upplevdes stressfyllda bland sjuksköterskor. Det som påverkade arbetstillfredsställelsen var ofta relaterat till arbetsmiljön som till exempel stöd från ledningen, kommunikation, samarbete och stress. Diskussion: Att arbetsbördan är en sådan vanlig stressor är oroväckande och skulle kunna tyda på en otillräcklig arbetsmiljö. Det är viktigt med en god arbetsmiljö och att hålla stressen på en acceptabel nivå. Slutsats: Genom mer forskning och en ökad förståelse kan man förhoppningsvis hitta metoder att minska på den skadliga stressens påverkan på personalen.

The aim of this study is to examine which factors in a traffic wardens’ situation at work that promote and which that inhibit satisfaction at work. The aim of this study is also to examine if there are any differences in the work experiences for traffic wardens that work alone versus those who work in a team of two. The following questions are examined in the study: •Which factors promote and which factors inhibit the work situation for traffic wardens? •Are there any differences between traffic wardens that work alone and those who work with another colleague? The selection consisted of eight traffic wardens, of which four of them work with another colleague while the other four work by themselves. The data was collected through interviews and observations which were analysed by means of qualitative content analysis. To achieve a deeper understanding of the informants’ experiences of their situation at work, study results were interpreted through Antonovskys theory of KASAM. However, when this theory was found insufficient, Lysgaards theory about the social group and Blauners theory about alienation were used in a limited amount. The results show that the situation at work for traffic wardens can be promoting as well as inhibiting. The promoting factors consist of experiencing work as important and meaningful, there is a large social fellowship, pride of ones work and a sense of influencing. The inhibiting factors consist of people’s negative attitude and behaviour, the feeling of just “ticketing” cars, to only have oneself to refer to, experience work as stressful, a lower status and that one does not have a greater influences in ones situation at work. The results also highlight the differences between traffic wardens that work in a team of two and those that work alone. Traffic wardens that work with another colleague more often experience promoting factors, while traffic wardens that work alone more often experience factors that inhibit work satisfaction. Common for both groups was experiencing the inhibiting factor as “society’s negative attitude and behaviour”. Key words: Situation at work, experiences, traffic warden, KASAM, Antonovsky

This essay looks into the concept of self-efficacy and its implications for work performance. The participants in this study work for a call center company situated in the southern part of Sweden. The hypothesis is that a high degree of self-efficacy exerts a positive effect on work performance. Furthermore, the study seeks to identify the factors that give rise to work satisfaction among the participants. The results of the study show that there is a negative correlation between high self-efficacy and work performance. This finding is subsequently inconsistent with previous research on self-efficacy. The overwhelming majority of the participants in this study believe that they are capable of achieving a bonus but that they could easily end up being burnt out. The conclusion therefore is that a high degree of self-efficacy does not necessarily mean that an individual will actually attain a particular goal. The results further divulge that a high degree of self-efficacy facilitates the acceptance of complex goals. This finding is thus consistent with previous studies on the subject, mainly by Latham. The study also indicates that the probability of promotion and a high degree of locus of control both contribute to work satisfaction among the participants.