No description available.

Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och är här för att stanna. Branschen är enorm och avser att underlätta samhällets arbetssituation. För många unga är det den första språngbrädan in på arbetsmarknaden. Arbetstillfredsställelse och motivation är en viktig aspekt att ta till vara på i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behålla den goda atmosfären. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är utmärkande för rekryterarnas arbetstillfredsställelse. I denna kvalitativa undersökning deltog 10 respondenter. Studiens resultat beskriver hur rekryterarna upplever att arbetsmiljön, självständighet och flexibilitet, utmaningar och feedback påverkar arbetstillfredsställelsen. I rekryterarnas beskrivning av motivationens påverkan på arbetstillfredsställelsen, får man ta del av deras upplevelser kring prestation och ansvar, tillväxt av företaget, variation, gemenskap och arbetsliv och privatliv. Dessa resultat visar att det är viktigt att värna och vårda dessa faktorer för att företagets anställda ska uppleva arbetstillfredsställelse.

Arbetet som behandlare kan vara påfrestande då behandlaren ständigt möter klienter. Således kan en behandlare utsättas för både psykiska och fysiska risker som eventuellt kan påverka behandlarens arbetsmotivation. Syftet med detta examensarbete är att utifrån behandlarens egna upplevelser få en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som påverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en känsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv är viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhävs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer. Uppsatsen bygger på tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju. Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete. Denna motivation är dock komplex och multidimensionell i den meningen att den består av en stor mängd olika faktorer vilka berör individens känslomässiga, kognitiv-rationella och sociala essens.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser. Studiens resultat visade att respondenterna trivdes med sina arbetsuppgifter i högre grad än sin anställningsform som ambulerande konsulter. Resultatet visade att arbetstrivsel korrelerar negativt med personlighetsdimensionen neuroticism och positivt med extraversion vilket ligger i linje med tidigare forskning. Som unika resultat för denna studie framträder sambanden mellan arbetstrivsel och prestationskrav samt upplevelse av eget resultat. Bemanningsföretagets attraktionskraft är den faktor som framträder som unik påverkansfaktor till arbetstillfredsställelse i den undersökta gruppen.

Samtidigt som barnmorskeyrket kännetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska förändringar och rationalisering, är barnmorskors kommunikation, arbetstillfredsställelse samt kompetensutveckling viktiga faktorer för  barnmorskornas välmående och deras kvalitativa vårdarbete. Syftet med studien  var att beskriva kommunikationen mellan barnmorskor samt mellan barnmorskor   och annan vårdpersonal med avseende på dess inverkan på arbetsförhållanden.  Åtta barnmorskor intervjuades på två förlossnings- och BB avdelningar på ett sjukhus i sydvästra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerad intervju. Vårt  resultat visade att Barnmorskorna har ett framgångsrikt arbetslag (workteam), där  de har ett starkt kollegialt stöd samt stöd av sina ledare i det dagliga arbetet. Ett  antal framgångsfaktorer för barnmorskornas välfungerande kommunikation  identifierades. Det öppna arbetsklimatet, den rådande arbetskulturen, ledningens  lyhördhet, engagemang och kompetens, barnmorskornas möjlighet till tid och rum för reflektion och återhämning samt deras förhållningssätt till sitt arbete och födande kvinnor räknas till de viktigaste faktorerna. Den väl fungerande kommunikationen inom arbetslaget och med annan vårdpersonal påverkar starkt barnmorskornas arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse möjliggör barnmorskornas delaktighet och påverkansmöjlighet samt lärande och kompetensutveckling.  Arbetstillfredsställelses positiva återverkningar  kan bidra  till att barnmorskorna kan erbjuda ett kvalitativt bättre vårds- och omvårdnadsarbete  åt födande kvinnor.

När konkurrensen på arbetsmarknaden ökar så krävs det en funktionell strategi hos företagen för att behålla kvar kompetent personal inom organisationen. Genom att motivera de anställda med tydliga mål och klara visioner skapas goda förutsättningar för ett bra arbetsklimat. Syftet med studien var att undersöka hur fem medarbetare i ett spelutvecklingsföretag upplever motivationsstrategins konstruktion, funktion och inverkan. En hermeneutisk metodansats valdes och data samlades in genom fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades med hjälp av Atlas.ti och NCT-modellen. Resultatet visar på att motivationsstrategier upplevs vara det som skapar, leder samt bibehåller motivationen hos de anställda. I studien så relateras empirin till Maslows behovstrappa, Herzbergs tvåfaktorsteori samt Deci och Ryans’s self-determination teori.

Arbetsmotivation är ett välstuderat område inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka om faktorerna kön, ålder och empati hos ledaren predicerar inrerespektive yttre arbetsmotivation. Även könsskillnader i arbetstillfredsställelse beroende påanställningstidens längd undersöktes. I denna kvantitativa studie deltog säljare och tjänstemäninom privata sektorn. Av dessa var 43 kvinnor och 56 män. Job Satisfaction Questionnaire(JSQ) baserat på Herzbergs tvåfaktorsteori användes för att mäta arbetsmotivation ocharbetstillfredsställelse. Formuläret innehöll även fyra demografiska frågor samt fempåståenden gällande empatin hos ledaren som baserades på Interpersonal Reactivity Index(IRI). Statistisk prövning med Multipel Regressionsanalys och partiell korrelation visade attinre och yttre arbetsmotivation förklarade 10 % av empatiskt ledarskap. Övriga faktorerförklarade under 1 %. Statistisk analys med Manova avseende könsskillnader iarbetsmotivation visade att män hade signifikant högre inre och yttre arbetsmotivation änkvinnor. Könsskillnader i arbetstillfredsställelse beroende på anställningstidens längdprövades med tvåvägs ANOVA för mellangruppsmätning. Även här visade resultatet enstatistisk signifikant könsskillnad. En tolkning till resultatet kan vara att empatiskt ledarskapskapar goda förutsättningar för arbetsmotivation. I diskussionen förs resonemang omresultatet i relation till tidigare forskning. / Work motivation is a well-studied area of work psychology. The aim of the present study was to investigate whether the factors of gender, age and empathy of the leader predicts internal and external motivation. Although gender differences in job satisfaction depending on length were investigated. In this quantitative study participated sellers and administrative staff in the private sector. Of these were 43 women and 56 men. Job Satisfaction Questionnaire (JSQ) based on Herzberg's Two-Factor Theory were used to measure work motivation and job satisfaction. The questionnaire also contained four demographic questions and five statements regarding the empathy of the leader based on the Interpersonal Reactivity Index (IRI). Statistical testing with Multiple Regression Analysis and partial correlation showed that internal and external motivation was explained by 10% of empathetic leadership. Other factors explained less than 1%. Statistical analysis with Manova regarding gender differences in work motivation showed that men have significantly higher internal and external motivation than women. Gender differences in job satisfaction depending on work length was tested using two-way ANOVA for between group measurements. Results showed a statistically significant gender difference. One interpretation of the result can be that empathetic leadership creates good conditions for work motivation. The discussion is carried on effect on the outcome in relation to previous research.

Syftet med denna kvantitativa studie var att ta reda på hur den psykosociala arbetsmiljön och ålder är relaterad till arbetstillfredsställelse. Den psykosociala arbetsmiljön delades upp och mättes utifrån tre olika kategorier, krav i arbetet, samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande. Enkäten som delades ut innehåll två bakgrundsfrågor och 75 påståenden. Enkäten var en kombination mellan Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultatet av studien visade att två av de fyra prediktorerna (Samarbete och ledning och hälsa och välbefinnande) kunde förklara en signifikant del av variansen i arbetstillfredsställelse. Av prediktorerna var det samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande som visade sig vara signifikanta prediktorer och där båda hade en positiv korrelation med arbetstillfredsställelse. Ålder och krav i arbetet visade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Resultatet skulle kunna förklaras av att undersökningen gjordes på ett företag där de många olika befattningarna inom företaget var väldigt olika.

Syftet med denna studie var att ta reda på om det fanns något samband mellan stress och arbetstillfredsställelse på arbetsplatser i kommunala verksamheter. I studien undersöktes också om det fanns yrkesskillnader inom kommunen, det vill säga uppvisade både de som arbetade inom socialförvaltningen: särskilt boende för äldre (extremt kvinnodominerade yrken) och de som arbetade inom samhällsbyggnadsförvaltningen: brandkår, vaktmästare, vatten och avlopp, renhållning, bygg med flera. (extremt mansdominerade yrken) ett sådant samband eller skiljde det sig åt mellan arbetsplatserna. Tidigare forskning har visat att en individs stressnivå påverkar arbetstillfredsställelsen. I arbetslivet har besvär som orsakats av arbetet på grund av stress och andra psykiska påfrestningar ökat, kvinnor har drabbats värre än män. Studien genomfördes med hjälp av självskattade enkäter som mätte arbetstillfredsställelse och arbetsrelaterad stress i kommunala verksamheter. Studien hade 81 deltagare, 38 stycken anställda från socialförvaltningen, och 43 stycken från samhällsbyggnadsförvaltningen. Resultatet visade att det fanns ett negativt samband mellan stress och arbetstillfredsställelse. Det vill säga att ju högre stress deltagarna rapporterade desto lägre arbetstillfredsställelse påvisades. Vidare visade resultatet att extremt kvinnodominerade arbetsplatser hade till viss grad lägre arbetstillfredsställelse och högre stress än de extremt mansdominerade arbetsplatserna.

Talesättet framtiden är oviss, är kanske mer applicerbar idag än det varit förut. En värld där det enda konstanta är förändring, vilket absolut gäller inkluderar arbetsförhållande. Hur vi ser på arbetsförhållande idag är helt annorlunda än för 100 år sedan. Idag vet vi att mänskliga resurser är det som utgör organisationerna och utan den mänskliga arbetskraften skulle det inte finnas många organisationer. Studien undersöker hur vi ser på arbetsförhållande idag, hur synen på framtidens arbetsförhållanden är och vad vi anser är viktigt för att vi ska må bra på arbetsplatsen och kunna arbeta hela vårt yrkesliv. Syftet med studien är att identifiera dagens arbetsförhållanden och informanternas önskan om framtidens samt hur organisationen kan möta upp dessa önskningar.    Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer genomfördes. Resultaten har framkommit genom att intervjua sex medarbetare från ett industriföretag. Utifrån det empiriska materialet har ett underlag för analysen och diskussionsavsnitten kunnat skapas. Studiens resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring arbetsförhållandens utveckling, arbetsförhållandens olika delar och dess komplexitet kring ämnet. Resultatet visar tydligt att det finns mycket i dagens arbetsmiljö som upplevs positivt såsom flexibilitet, arbetskamrater och chefer samt att det rent generellt finns en glädje och motivation till att gå till arbetet. Däremot uppfattas också arbetet stressigt och att arbetsuppgifternas utformning påverkar informanterna  fysiskt. Det upplevs finnas en medvetenhet kring den fysiska arbetsmiljön medan den psykiska- och psykosociala verkar brista. Dessa brister handlar om att det finns få forum att diskutera sådana frågor och de forum som finns, såsom medarbetarundersökning och individuella samtal, verkar till viss del  inte fungera som medarbetarna skulle vilja. Hur organisationen ska möta dessa önskningar kan tyckas vara ett enkelt svar men i verkligheten finns det flera aspekter att ta hänsyn till och organisationernas olika förutsättningar och branscher.