För att organisationer ska kunna utvecklas och drivas framåt krävs detförändringsprocesser. Hur omfattande de är och hur förändringengenomförs beror på de behov organisationen har. Tidigare forskning pekardock på att vissa nyckelprocesser är viktiga för att skapa ett gottförändringsarbete, bland annat betonas delaktighet. Då en organisationbefinner sig i en negativ trend behöver ibland drastiska åtgärder tas till. Idenna kvalitativa studie undersöktes en kommunal förändringsprocess ochdess effekter. En fallstudie gjordes på en förvaltningsenhet som underflera år präglats av dåliga ekonomiska resultat och låg arbetstillfredsställelsehos personalen. Inför studien beskrev socialchefen påkommunen att enheten idag kan betraktas som ett gott exempel på enlyckad förändring, vilket undersöktes vidare genom rapportgranskningsamt intervjuer med medarbetare på enheten. Utifrån valda teoretiskautgångspunkter analyserades empirin för att få fram essensen av vad somgjort enheten framgångsrik, vilket även var studiens syfte. Vidare varsyftet att urskilja vilka av alla de insatser som gjorts under den treårigaprocessen, som varit de mest centrala för att skapa enhetens nu rådandesituation. Efter att resultatet analyserats och diskuterats kunde vissaslutsatser fattas. Studien tyder på att ett gott underlag baserat på enöversyn gjord av en extern utvecklare, delaktighet i processen samttidsomfattningen utgjorde grunden i den lyckade förändringen.Arbetsgruppen byttes delvis ut för att få samma enhetligasocionomkompetens och gruppen gick en gemensam utbildning för attintroducera ett lösningsfokuserat arbetssätt. Tillsammans med införandetav ett gemensamt förhållningssätt bidrog det nya arbetssättet till att göraenheten till vad den är idag.

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisade att mobbing, verbala övergrepp och stress var faktorer som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa och arbetstillfredsställelse negativt medan en trevlig och stödjande psykosocial arbetsmiljö och tillgång till handledare och/eller mentor var något som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna positivt. Konklusion: den psykiska och sociala arbetsmiljön som de nyutexaminerade sjuksköterskorna mötte var en viktig faktor för deras förmåga att anpassa sig till den nya rollen som sjuksköterska. Det fanns faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som visade sig påverka kvaliteten på det arbete de nyutexaminerade sjuksköterskorna utförde samt även påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse.

Syftet med studien var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland tjänstemannakonsulter inom ett bemanningsföretag beroende på antal uppdrag. Syftet var även att undersöka om det förelåg någon interaktionseffekt mellan hur väl uppfyllda de inre motivationsbehoven var och antal uppdrag. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilket motivationsbehov som predicerade generell arbetstillfredsställelse främst. Studien genomfördes inom ett bemanningsföretag i mellansverige, där 70 tjänstemannakonsulter deltog genom att besvara en webbenkät. Mätinstrumenten som användes var Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). BNS mätte de inre motivationsbehoven; autonomi, kompetens och samhörighet och MSQ mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Resultatet visade en signifikant skillnad i upplevelse av de inre motivationsbehoven där kompetens och samhörighet skattades högre än autonomi. Resultatet visade även att autonomi predicerade generell arbetstillfredsställelse främst i gruppen med 1-3 uppdrag medan i gruppen med 4-12 uppdrag var det kompetens som predicerade generell arbetstillfredsställelse främst. / The purpose of the study was to examine whether there were any experience difference of intrinsic work motivation and work satisfaction among agency workers depending on the amount of assignments. The purpose was also to examine whether there was an interaction between the amounts of assignments and how well met the work motivations needs were and finally to examine which motivation needs that predicted general job satisfaction best in the groups. The study was conducted within an employment agency in Sweden, where 70 agency workers participated by answering an online questionnaire. The measuring instruments used were Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) and Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). BNS measured the intrinsic motivation needs; autonomy, competence and relatedness while MSQ measured internal and external work satisfaction. The results showed that there was a significant difference in the experience of the intrinsic motivation needs; competence and relatedness was higher estimated than autonomy. The results also showed that autonomy was the best predictor of general job satisfaction in the group with 1-3 assignments while competence was the best predictor of general job satisfaction in the group with 4-12 assignments.

The purpose of this study was to examine the relationship between job satisfaction and leadership style as well as participants' perceived leadership style and job satisfaction. Sixty-two participants answered a questionnaire containing 56 questions regarding perceived leadership style and job satisfaction. The leadership styles examined in the study was transformative, transactional and laissez-faire leadership. The results showed a relationship between transformational and transactional leadership and job satisfaction but not with laissez-faire leadership. The results also showed that employees experienced a laissez-faire leadership. The study's results are considered important for the reason that the understanding of the relationship between leadership style and job satisfaction can contribute to helping the organization to develop strategies to improve job satisfaction, thereby increasing productivity and quality of work and quality of life for employees. / Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ledarskapsstil samt deltagarnas upplevda ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse. Sextiotvå deltagare besvarade en enkät innehållande 56 frågor rörande upplevd ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse. De ledarskapsstilar som undersöktes i studien var det transformativa, transaktionella och laissez faire ledarskapet. Resultatet visade att samband fanns mellan det transformativa och transaktionella ledarskapet och arbetstillfredsställelse men inte med laissez faire ledarskapet. Resultatet visade också att medarbetarna huvudsakligen upplevde laissez faire ledarskap. Studiens resultat anses viktigt av den anledningen att förståelsen för sambandet mellan ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse kan bidra till att hjälpa organisationen att utveckla strategier för att förbättra arbetstillfredsställelsen och därmed öka produktiviteten och kvalitén på arbetet samt livskvalitén för medarbetaren.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 – 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor. Deltidsarbetande sjuksköterskor skattade sig ha lägre grad av informell makt samt lägre grad av stress än heltidsarbetande sjuksköterskor. Sjuksköterskor inom äldreomsorgen som hade arbetat 12 år eller kortare ansåg sig besitta högre grad av möjligheter, global empowerment, personlig utveckling och samarbetsförmåga. Uttag av kompetensutvecklingsdagar visade sig ge ökad upplevelse av psykologisk empowerment, strukturell empowerment, arbetstillfredsställelse och LaMI. Positiva samband identifierades mellan upplevelsen av arbetstillfredsställelse och skalorna total LaMI, total CWEQ och total psykologisk empowement, samt mellan total CWEQ och skalorna total LaMI och total psykologisk empowerment.

Denna uppsats undersöker vad som påverkar lärares upplevda problem med arbetsförhållanden samt deras upplevda arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning visar att faktorer som kön, ålder samt upplevt stöd från rektorn ofta är prediktorer för dessa begrepp. Datan är hämtad från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) från 2011. Utifrån dessa data utförs multipel regression samt jämförelser av medelvärden och andelar med hjälp av makron för att söka svar på frågeställningarna. Studien finner bland annat att kön, elevers socioekonomiska bakgrund och skolans betoning på akademisk framgång har betydelse för lärares upplevelser.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i uppfattning av feedback (positiv, negativ och kvalité) beroende på om den kom från chef, medarbetare, vårdtagare eller anhörig inom äldreomsorgen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilken feedbackkälla som bäst predicerar generell arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes på sju äldreboenden där 87 anställda deltog. De mätinstrument som användes i studien var FES-skalan som mätte de olika aspekterna av feedback, samt Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att källan chef predicerade generell arbetstillfredsställelse bäst av de fyra källorna, samt att det var aspekten kvalité som bidrog mest i modellen. Positiv feedback från vårdtagare och negativ feedback från chef skattades högst. Resultatet visade även att den interna reliabiliteten för samtliga feedbackaspekter inom varje källa var god. Avslutningsvis visade resultatet att inre arbetstillfredsställelse skattades högre än yttre arbetstillfredsställelse. / The purpose with this study was to examine whether there were differences in the perceptions of feedback (positive, negative and quality) depending on whether it came from the supervisor, co-workers, patients, or family members in nursing homes. A further aim was to examine which feedback-source that best predicts job satisfaction. The study was conducted on seven nursing homes where 87 employees participated. The instruments used in the study were FES-scale that measured the different scales of feedback, and the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) which measured job satisfaction. The results showed that the source supervisor predicted overall job satisfaction best of the four sources, and that the aspect quality contributed most to the model. Positive feedback from patients and negative feedback from supervisor was rated highest. The results also showed that the internal reliability for all the feedback aspects of each source was good. In conclusion, the results showed that internal job satisfaction was rated higher than external job satisfaction.

No description available.

Lönetillfredställelse och arbetstillfredsställelse bland anställda är viktiga arbetsrelaterade attityder som är relevanta för organisationers lönsamhet och för anställdas välmående. Hittills har forskningen lagt fokus på arbetsklimatets betydelse för löne- och arbetstillfredsställelse men personlighetens tänkbara betydelse har med tiden blivit allt mer uppmärksammad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den relativa effekten av lönens storlek, personlighet och arbetsklimat för lönetillfredsställelse och arbetstillfredsställelse bland anställda. Enkätdata bland medarbetare i ett svenskt industriföretag (N=249)  analyserades med hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultatet visade att faktisk lön och personlighet hade en relativt liten betydelse för löne- och arbetstillfredsställelse medan arbetsklimatet förklarade högre andelar av variationen i båda aspekterna av tillfredsställelse. Studien kan bidra till forskningen kring hur löne- och arbetstillfredsställelse uppstår och resultaten kan ge en riktlinje till arbetsgivare hur de på bästa sätt kan arbeta för att få sin personal att känna tillfredsställelse med lön och arbete.

Sammanfattning  Bakgrund: Att arbeta på en akutmottagning kan vara mycket krävande. Med en ökande personalbrist och arbetsbelastning är det många sjuksköterskor som valt att säga upp sig. Arbetsbelastningen grundar sig till del i stress. Arbetsrelaterad stress påverkar inte bara sjuksköterskan utan även patienten. Arbetstillfredsställelse är känslan av glädje eller nöje som kommer från arbetet.  Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelsen för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvantitativ ansats där 12 stycken vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserade.  Resultat: Studien resulterade i arbetsrelaterade faktorer och personliga faktorer för arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse. De arbetsrelaterads faktorerna för arbetsrelaterad stress var: hög arbetsbelastning, konflikter i arbetsgruppen och otillräcklig återhämtning mellan arbetspass. För arbetstillfredsställelse: mindre skiftarbete, längden på arbetspass, relation mellan kollegor och chef och hjälpa människor. De personliga faktorerna för arbetsrelaterad stress var: kön, erfarenhet och utbildningsnivå och för arbetstillfredsställelsen: ålder, kön, erfarenhet och utbildningsnivå. Slutsats: Faktorerna som kartlades kan användas till förbättringsarbeten för sjuksköterskors hälsa och då kunna öka arbetstillfredsställelsen samt minska den arbetsrelaterade stressen.