Den här uppsatsen studerade poliser i yttre tjänsts upplevelser av den storapolisreformen. Frågeställningarna berörde huruvida polisreformen fått konsekvenser påpolisernas motivation, engagemang och arbetsmiljö samt huruvida poliserna upplevdeatt polisomorganisationen uppnått de stipulerade målen om en mer flexibel myndighetoch en organisation närmare medborgarna. Uppsatsens huvudsakliga syfte var attgenom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med nio poliser studera och redogörapolisernas upplevelser av polisomorganisationen och därigenom besvarafrågeställningarna. Den insamlade datan analyserades och kodades enligt tematiskinnehållsanalys. Utifrån deltagarnas svar i uppsatsen uppvisades sammantaget enproblematisk bild av polismyndigheten och dess organisatoriska brister som enligtdeltagarna var direkta konsekvenser av polisomorganisationen. Samtliga deltagaremenade att polisomorganisationen lett till ökad arbetsbelastning och en sämrefungerande polisorganisation gestaltat av minskad polisiär tillgänglighet förmedborgarna. Flertalet deltagare övervägde att byta tjänst, några letade aktivt efter enny arbetsplats utanför polismyndigheten.

Forskare hävdar att arbetslivet genomgår en modernisering och en individualisering. Moderniseringen består av en större flexibilitet i arbetslivet vilket har ökat pressen för den enskilda individen. Flexibiliteten och individualiseringen öppnar för att välbefinnande har under de senaste åren blivit allt mer diskuterat i samhället. Välbefinnande kan delas upp i tre kategorier; livstillfredsställelse, arbetstillfredsställelse och balans i livet. Kategorierna användes i uppsatsen för att karaktärisera välbefinnandet inom revisionsbranschen. Syftet med uppsatsen blir således är att karaktärisera hur välbefinnande har framställts i revisionstidningen Balans under de senaste 40 åren. För att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ studie gjorts i form av en diskursanalys i revisionsbranschen tidning Balans. Vi har studerat tidskriften 40 år tillbaka, från 1975-2015. Orsaken till valet av diskursanalys är att detta möjliggör att identifiera olika fenomen och dess relationer till andra aspekter. Resultatet av studien visade på att de förekommer en diskussion gällande välbefinnande inom revisionsbranschen dock i en mindre utsträckning. Diskursen visade att det finns flertalet korrelerande faktorer gällande välbefinnande inom revisionsbranschen. Vi hittade fem nyckelfaktorer; tid, stress, arbetsmiljö, karriär och genus. Resultatet visar även på att diskussionen gällande välbefinnande blivit mer frekvent det under de senaste åren. Slutsatserna som har härletts till studien är att relation mellan de tre kategorierna påverkar individernas välbefinnande. Upplever en individ tillfredsställelse på arbetsplatsen spiller detta över på privatlivet, att ha en balans i livet blir således centralt. Studien bidrar med en karaktärisering av välbefinnande och hur revisionsbranschen förhåller sig till begreppet.

Syftet med studien var att ta reda på huruvida upplevelsen av rättvis arbetsgivare, anställningsotrygghet, lönetillfredsställelse, ålder och kön påverkade upplevd arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom en kommunikationsbyrå i mediabranschen. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes via ett webbaserat enkätformulär. Enkäten baserades på Minnesota Satisfaction Questionnaire (Weiss, Dawis, England & Lofquist, 1967), Job Insecurity Scale (Ashford, Lee & Bobko, 1989), Pay Satisfaction Scale (Cammann, Fichman, Jenkins & Klesh, 1979; Seashore, Lawler, Mirvis & Cammann, 1982) samt Overall Justice Scale (Isaksson, Hellgren & Pettersson, 1999). Enkäten distribuerades till samtliga (N=256) arbetstagare inom företaget, som valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Totalt besvarades 154 enkäter och efter bortfallsanalys återstod 142 enkäter. Insamlade data (n=142) analyserades med hjälp av stegvis regressionsanalys och t-test. Analysresultat visade att upplevelsen av rättvis arbetsgivare var den mest framträdande variabeln för att predicera alla dimensionerna av arbetstillfredsställelse, att lönetillfredsställelse positivt predicerade yttre och generell arbetstillfredsställelse samt att anställningsotrygghet inte signifikant predicerade någon av de tre dimensionerna (p > .05, n.s.). t-test analysresultat visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor samt yngre och äldre arbetstagare kopplat till arbetstillfredsställelse (p >.05, n.s.). Resultatet diskuterades därefter utifrån Herzbergs motivation- och hygienteori (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1959), Self-Determination theory (Deci & Ryan, 1985; Deci & Ryan, 2000) samt utifrån tidigare forskning inom området.

Att det förekommer hög personalomsättning inom detaljhandeln är ingen nyhet. Det är både kostsamt och bidrar till ett försämrat arbetsklimat för de anställda. Studiens syfte har varit att beskriva hur arbetsledarens roll för effektiv styrning kan påverka medarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse inom ett varuhus i detaljhandeln genom variablerna “feedback från arbetsledare” samt “förtroende mellan arbetsledare och medarbetare”. För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning som skickades ut till ett utvalt varuhus som är verksamma inom detaljhandeln. Undersökningsenheten består av 53 anställda varav 28 stycken deltog. Resultatet visar att feedback från arbetsledare inte har lika stor påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse som förtroende mellan arbetsledare och medarbetare. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att arbetsledaren har en viktig roll att fylla. Medarbetarna uppskattar den feedback som kommer från arbetsledaren men den upplevs som ojämnt fördelad där vissa får feedback och andra inte. Det är av stor vikt att snabbt skapa och upprätthålla förtroende mellan arbetsledare och medarbetare för att uppnå arbetstillfredsställelse och detta kan göras smidigt genom internrekrytering av arbetsledare, där en befintlig relation och förtroende finns.

The aim of this study is to explore how former students are utilizing their knowledge from the university in their professional life. Further, the study examines which factors that could have impact on the students possibility to develop their career and if their satisfaction at work is affected by this development. The study is based on a survey which is a continued work from the previous study Aktörskap, yrkesorientering & bildning in full programme educations which have been completed on the University of Halmstad 2007-2012. Our study revealed that the students to a big extent have use of their achieved knowledge from the university in their professional life, both the theoretical and the practical elements. However, the students perceived the theoretical elements to be somewhat more useful. Students who are currently in a leading position perceived to a somewhat higher extent to have use of their knowledge from the university. Further, we have identified factors that may have impact on the students possibility to career development. Gender proved to be the most distinct factor since it proved to have impact on the likelihood of entering the labour market and in developing their career. Although the respondents had been available on the labour market for an equal amount of time, the likelihood that men were in a leading position was three times larger than for women. Another interesting outcome of this study was that the most important factors regarding satisfaction in the professional life differs markedly between people in leading positions and people that are not in leading positions. The theoretical framework that have been used in the analysis are theories  regarding knowledge and employability, signal- and human capital theory and previous research on this topic. / Syftet med denna studie är att undersöka hur före detta studenter har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv. Vidare studeras även vilka faktorer som kan påverka studenternas möjlighet till karriärsutveckling samt om arbetstillfredsställelsen förändras vid karriärsutveckling. Studien grundar sig i en enkätundersökning som bygger vidare på den tidigare studien Aktörskap, yrkesorientering & bildning i programutbildningar som gjorts på Högskolan i Halmstad 2007-2012. Vår studie visade att studenterna i hög utsträckning har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv, både de teoretiska och de praktiska kunskaperna. Dock upplevde studenterna något högre användning av sina teoretiska kunskaper. Studenter som idag besitter en ledande befattning upplevde sig i något större utsträckning ha användning av sina kunskaper från högskolan. Vi har även identifierat faktorer som kan påverka studenters möjlighet till karriärsutveckling. Kön var den mest framträdande faktorn då det visade sig ha betydelse både i att komma in på arbetsmarknaden och i karriärsutveckling. Trots att respondenterna varit tillgängliga på arbetsmarknaden lika länge, har männen nästan i tre gånger så stor utsträckning en ledande befattning i förhållande till kvinnorna. Ett annat intressant resultat som framgick i studien var att de viktigaste faktorerna för arbetstillfredsställelse skiljde sig markant mellan personer med ledande befattning och ej ledande befattning. De teoretiska ramverk som tillämpas i analysen är teorier om kunskap och anställningsbarhet, signal- och humankapitalteorin samt tidigare forskning inom ämnet. / Aktörskap, yrkesoreientering & bildning i programutbildningar

Bakgrund och syfte:Arbetet i ett aktivitetsbaserat kontor innebär både utmaningar och möjligheter. Syftet med studien är därför att undersöka vilka dessa är genom att studera hur ett företag som implementerat konceptet genomförde införandet, vilka effekter konceptet medfört samt huruvida arbetssättet tillgodoser den enskilde medarbetarens behov. Metod:Studien grundas i en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomförda på ett fastighetsbolag som implementerat konceptet. Empirin har sedan analyserats och diskuterats i relation till forskning och teori inom aktuellt området. Resultat:Resultatet visar att implementeringsprocessen har stor inverkan på hur konceptet upplevs och används efter införandet samt att både kunskaps- och informationsflödet påverkats positivt. Resultatet visar på utmaningar gällande koncentration och avskildhet, vilket lett till vissa justeringar. Slutsatser:Viktiga slutsatser är betydelsen av att i ett tidigt skede av processen involvera medarbetarna i den förändring som arbetssättet innebär samt att konceptet kan ha en positiv inverkan på kunskaps- och informationsspridningen samt sammanhållningen.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat.</p>