The purpose of this study was to explore the relationship between the use of green environments in dementia nursing-homes depending on the staff's educational level, the geographical position of nursing-homes and the time the elderly spend in green environments. This was a cross-sectional survey study with a total of 49 assistant nurses working in retirement homes for elderly with dementia in Gävleborg county, Sweden. The survey included a series of questions derived from four hypotheses:  There was predicted to be a difference in 1.     the nursing assistants use of green spaces for the health of residents depending on the nursing homes geographical position, 2.     the use of green spaces for the health of residents depending on the educational level of nursing assistants, 3.     the time the elderly residents spend in the green spaces depending on the nursing homes geographical position, and 4.     the time the elderly residents spend in the green spaces depending on the educational level of nursing assistants. The data was analysed using the analysis program IBM SPSS Statistics, version 27. The study findings suggests that there might be a relationship between nursing assistants use of green spaces to promote the health of elderly and geographical position of the nursing home. Further research is needed to determine which factors are at play regarding nursing assistants’ use of green spaces for residents of nursing homes. / Syftet med detta arbete var att undersöka relationen mellan användandet av gröna miljöer på demensboenden beroende på personalens utbildningsnivå, boendens geografiska position och tiden de äldre vistas i gröna miljöer. Detta var en tvärsnitts enkätundersökning med totalt 49 undersköterskor som arbetar på äldreboenden för äldre med demens i Region Gävleborg Sverige. Enkäten inkluderade en rad frågor formulerade utifrån fyra forskningshypoteser:  Det finns en skillnad i 1.     undersköterskors användning av gröna miljöer för de äldres hälsa beroende på äldreboendens geografiska position, 2.     användningen av gröna miljöer för de äldres hälsa beroende på undersköterskornas utbildningsnivå, 3.     tiden då de äldre vistas i gröna miljöer beroende på äldreboendens geografiska position, 4.     tiden då de äldre vistas i gröna miljöer beroende på undersköterskornas utbildningsnivå. Rådatat analyserades med hjälp av analysprogrammet IBM SPSS Statistics, version 27. Studiens resultat tyder på att det kan finnas en relation mellan undersköterskors användning av gröna miljöer för att främja de äldres hälsa och äldreboendens geografiska position. Ytterligare forskning behövs för att fastställa vilka faktorer som påverkar undersköterskors användning av gröna miljöer för äldres hälsa på äldreboenden.

Bakgrund Trycksår definieras som ett sår orsakat av ischemi i vävnaden och kan indelas i olika kategorier. I Sverige beräknades omkring 11% av alla patienter utveckla sjukhusförvärvade trycksår och beräknas kosta runt 450 miljoner svenska kronor avseende förlängda vårdtider inom somatisk specialistvård. Förutom förlängda vårdtider skapar även trycksår ett stort lidande och sänkt livskvalitet för den drabbade. Kunskapen om trycksårsprevention och möjligheten till utbildning gällande trycksår tycks skilja sig runt om i världen. Säker vård handlar om att förebygga vårdskador och risk för vårdskador, säker vård är en del sjuksköterskans kärnkompetenser. Syfte Syftet med litteraturstudien är att identifiera hinder i det preventiva arbetet av trycksår inom sjukhusvård Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat Hindren som identifierats för trycksårsförebyggande arbete var kunskapsbrist, organisatoriska faktorer, patienter och det praktiska utförandet. Kunskapsbrist identifierades av majoriteten av de länder som ingick i studien. Organisatoriska problem som fanns var bristen på riktlinjer, teamarbete, materialbrist, arbetsmiljö och utbildning. Patienter kunde även ses som ett hinder i arbetet med trycksårsprevention, det kunde då handla om exempelvis sjukdomstillstånd. Utförandet av trycksårsprevention sågs som bristfällig i flertalet studier där personal inte utförde riskbedömningar på patienter i riskzonen, det framkom även att all personal inte utför trycksårsprevention av oklar anledning vilket är ett hinder. Slutsats Denna litteraturstudie beskriver hinder i det trycksårsförebyggande arbetet. En stor del av problemen berör organisationer, det finns potential till förbättring inom området trycksårsprevention. / Background Pressure ulcer is defined as a wound caused by ischemia in the tissue and can be seperated into different categories. In Sweden around 11% of all patients were estimated to develop hospital aquired pressure ulcers, these were estimated to cost around 450 million swedish crowns in regard somatic specialty care. Disregarding length of care pressure ulcers also casues great patient suffering and lowers quality of life. The knowledge about pressure ulcer and the possibility to recieve training about pressure ulcers seems to vary between different countries. Safe care is used to prevent healthcare injuries and near miss healthcare injuries. Safe care i one of the core competencies for registered nurses. Aim The aim of the study is to identify barriers of pressure ulcer prevention in hospital care. Method A structured litterature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The barriers wich were identified to pressure ulcer prevention were lack of knowledge, organisational factors, patients and in the practical work. Lack of knowledge were identified in the majority of studies included in the review. Organisational barriers were lack of guidelines, flaws in teamwork, lack of material, working environment and in education. Patients could be seen as a barrier to pressure ulcer prevention, such barrier could for example be the patients condition. The practical use of pressure ulcer prevention was viewed as flawed, in mulitple studies the personel did not use risk assessement tools on patients with a risk of pressure ulcer development, in some cases there appeared to be no reason as to why some personel did not use any risk assesment tools. Conclusions This litterature review describes barriers to pressure ulcer prevention. A large part of the problem is located in organizations, there is room for improvement in the field.

Välfärdsomsorg som i Sverige bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen är enligt lag skyldig att bedriva en systematisk kvalitetsutveckling. I denna kvalitetsutveckling inkluderas att arbeta med identifiering av brister samt risker för brister. Detta sker genom att personal i omsorgsverksamheter systematiskt ska rapportera avvikelser varpå ett avvikelsearbete påbörjas. Avvikelsearbetet leder till åtgärder i verksamheter och är därmed ett relativt omedelbart kvalitetsutvecklande. Samtidigt fyller avvikelsearbetet en funktion på en mer aggregerad nivå då det i statistiska sammanställningar kan ge fingervisning om hur verksamheter bedrivs samt att brister, och eventuella behov, tydliggörs. Statistiskt underlag samt tydliggjorda brister och behov kan i sin tur användas för att underbygga beslut som berör verksamheterna, både beslut inom verksamheter men också politiska beslut som sätter ramar och förutsättningar för organisationer och verksamheter. Således kan avvikelsearbete mynna ut i ett av de flera kvalitetsmått vilka i vårt samhälle idag är avgörande för att kunna utvärdera att offentligt bekostad välfärd dels är effektiv men också av god kvalité. Det finns idag en utbredd kritik av den samhälleliga styrmodell som kallas New Public Management. Kritiken riktar bland annat in sig på de stora krav av uppföljning och utvärdering som är både resurskrävande och riskfyllda i den mening att utvärdering och mätning av kvalité kan innehålla skevheter och föra med sig missvisande resultat. Kritik förs också fram mot att det administrativa arbetet tar över tid och resurser från kärnverksamheten, i den här studien äldreomsorg. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur personal inom äldreomsorgens särskilda boende upplever deras avvikelsearbete utifrån begreppet organisationskultur. Det är av relevans att höra hur den personal som arbetar med avvikelsearbete upplever sitt arbete med kvalitetsutveckling. Avvikelsearbete som arbetsuppgift medför nämligen möjliga utmaningar: personal inom äldreomsorg är en av de personalgrupper i samhället som är mest belastad arbetsmiljömässigt, avvikelsearbete kan vara laddat med en känsla av utpekande av syndabockar, det finns incitament för organisationer att visa upp en yta av att kvalitetsarbete pågår. Studien har genomförts som en fallstudie med kvalitativ ansats där sju semistrukturerade intervjuer med vårdbiträden samt undersköterskor från en och samma arbetsgrupp har gjorts under våren 2018. Resultatet går i linje med tidigare forskning som lyfter fram olika aspekter som relevanta för ett framgångsrikt avvikelsearbete: kommunikation och dialog med kollegor och chef, uppmuntran från chef, tydlig struktur för hur avvikelsearbetet bedrivs. Resultatet visar också på aspekter som kan lyftas fram som brister i avvikelsearbetet: hur personal kompenserar för att hinna med sitt arbete, att avvikelser gällande vissa brister inte alltid rapporteras. För att tolka och analysera studiens resultat används socialpsykologen Edgar Scheins arbete om organisationskultur samt företagsekonomen Mats Alvessons arbete om mekanismer inom organisationer. / Welfare Care that in Sweden is given according to laws regulating health care and social services is obligated to secure systematic quality improvement. Risk management through deviation reports is a part of this quality improvement which can affect the welfare care rather immediate. Deviation reports can also be used in statistical overviews where both risks and needs within the given care can be accentuated. As a consequence, information about risk, needs and statistical overviews can also be used for decision-making in both care organisations and in policy decisions that sets the framework for the welfare care given. Hence, deviation reports can be used as one of several quality indicators that today is fundamental in the evaluation of the quality of publicly financed welfare care. Criticism of New Public Management as a control model in welfare address the heavy demands of evaluation, auditing and monitoring which implicates risks of skewness and misguiding results. Criticism also points out that the administrative work that follows with NPM takes time and resources from the welfare cares main focus which in this paper is care for the elderly. This paper aims to examine how staff within elderly care homes experience their work with deviation reports regarding the concept of organizational culture. It is of relevance to examine this since these staff are the ones producing the evidence on which decisions are based. Also, statistics shows that staff within elder care is highly over represented in regard to risk in the work environment. Deviation reporting is also filled with challenges like avoiding the sensation of pointing out a scapegoat or someone to blame. There are also incentives for organisations to keep a facade that their operations are fully functional. This study has been completed as a case study through a qualitative approach where seven semi-structured interviews with assistant nurses and nurses aides from a single work group has been made during spring 2018. The result is in line with earlier research that points out different aspects that are of relevance for successful work with deviation reports. The results also point out aspects that can be regarded as flaws within the work of deviation reports. To interpret and analyse the result of this study two main perspectives has been used; social psychologist Edgar Scheins work on organizational culture and professor of business administration Mats Alvessonswork on mechanisms within organizations.