<p>Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan.</p><p>Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn. Utöver reflektioner kring forskning och empiri tas i diskussionen upp fem områden, vilka i studien framkommit ha betydelse för elevernas skolgång: motivation, trötthet, ensamhet, delaktighet och behov av lugn och ro.</p><p>Det specifika för studien är elevernas berättelser och att ur dessa synliggöra specialpedagogiska insatser.</p> / <p>The aim of this essay is to get an insight into pupils experiences of special needs education by life-histories. It´s an application of the life-history method and the main focus is pupils way to understand their schoolsituation and learning, related to environment and grouping. The theoretical frame of the study is a socialconstructionist approach, that means, that the reality, knowledge and learning comes out of social co-operation.</p><p>The essay is based on an empirical study of two pupils stories of their schooling. The pupils are both in the seventh grade and have had varying kinds of special needs education during their schooling. The study connects with research findings among inter alia: inclusive schools, pupils experiences, the parts of the pedagogues and the parents opinions. Besides reflections about research findings and empiric the discussion in the essay includes five themes, that the study came to the conclusion was important for pupils schooling: motivation, tiredness, loneliness, participation and the need of peace and quiet.</p><p>The specific of the study is the stories of the pupils and from this point of view the attention paid to special needs education.</p>

Bakgrunden till studien är att den kommersiella fastighetsmarknaden är en säregen marknad, med kännetecken som heterogenitet och illikviditet. Det råder en form av informationsasymmetri mellan olika parter på fastighetsmarknaden, detta på grund av att fastighetsbolag besitter mer information om fastigheterna än andra intressenter på marknaden. Detta samtidigt som det även råder en annan form av informationsasymmetri, att en stor del av fastighetstransaktioner idag sker genom bolagsförvärv, vilket leder till att dessa inte blir publika för allmänheten. Tidigare forskning menar att det finns olika metoder att tillgå vid värdering till verkligt värde samtidigt som professionsteori förklarar hur en yrkesroll som benämns profession arbetar i sin yrkesroll. Syftet med studien är således att med grund i problematiken kring fastighetsvärderingar till verkligt värde, förklara den process som fastighetsvärderare använder sig av för att känna sig trygg i sin värdering. För att besvara syftet med studien tillämpades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade fastighetsvärderare i Sverige. Datan bearbetades och analyserades genom transkribering, och kodning genom indelning i kategorier och teman efter ett induktivt tillvägagångssätt. I diskussionen ställdes den teoretiska bakgrunden mot den insamlade empiriska datan. I slutsatsen skrivs att det är flera olika faktorer som skapar trygghet i värderingsprocessen. De värderingsmetoder som finns tillgängliga för en fastighetsvärderare att tillämpa för att värdera kommersiella fastigheter är inte alltid tillräckliga för att eliminera de osäkerheter som möjligtvis kan råda under en värderingsprocess. För att en fastighetsvärderare ska bli trygg i sin värderingsprocess krävs bland annat även erfarenhet, kollegialitet och autonomi. / The background to this thesis lies in the commercial property market’s unique characteristics, such as heterogeneity and illiquidity. There is also information asymmetry between different actors on the market, since the real estate companies have access to more knowledge regarding their properties. At the same time, there is also another form of information asymmetry, since many of the transactions within the real estate market occur through company acquisitions and these are not therefore made public. Previous research implies that there are different methods that can be used when appraising real estate at fair value while profession theory explains how a profession works. The purpose of this study is therefore, based on the complexity surrounding real estate appraisals to fair value, to explain the process an appraiser uses to feel assuredness in the appraisal. To answer the study’s purpose, a qualitative method was adapted by conducting semi-structured interviews with authorized appraisers in Sweden. The collected data were processed and analyzed through transcription and coding via division into categories and themes. An inductive approach was used. In the discussion the theoretical background was put up against the collected empirical data. In the conclusion it is made clear that several different factors create assuredness in the appraisal process. The methods that are available to an appraiser are not always enough to eliminate the uncertainties that might occur during an appraisal process. Experience, collegiality and autonomy are amongst the factors required for an appraiser to reach assuredness in the appraisal process.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan. Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn. Utöver reflektioner kring forskning och empiri tas i diskussionen upp fem områden, vilka i studien framkommit ha betydelse för elevernas skolgång: motivation, trötthet, ensamhet, delaktighet och behov av lugn och ro. Det specifika för studien är elevernas berättelser och att ur dessa synliggöra specialpedagogiska insatser. / The aim of this essay is to get an insight into pupils experiences of special needs education by life-histories. It´s an application of the life-history method and the main focus is pupils way to understand their schoolsituation and learning, related to environment and grouping. The theoretical frame of the study is a socialconstructionist approach, that means, that the reality, knowledge and learning comes out of social co-operation. The essay is based on an empirical study of two pupils stories of their schooling. The pupils are both in the seventh grade and have had varying kinds of special needs education during their schooling. The study connects with research findings among inter alia: inclusive schools, pupils experiences, the parts of the pedagogues and the parents opinions. Besides reflections about research findings and empiric the discussion in the essay includes five themes, that the study came to the conclusion was important for pupils schooling: motivation, tiredness, loneliness, participation and the need of peace and quiet. The specific of the study is the stories of the pupils and from this point of view the attention paid to special needs education.